Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 2

vingar erinra; och hvad angår de ökade kvstt iader, som Yegoribgens orgawisationsplan skulle r nedföra, så ha vi hemtat uppgiften derom ur I srigsminister; ns under BA memorial, der den örek mer på pag. 102 och upptages till ll 2.808,533 rdr 16 öre, hvilken siffra vii våra lt alkyler återgifvit i en rund suvima af 800 000 rdr. Vi veta icke hvar ins mist den af honom åberopade siffrav,s 17,000 000 rår, hvartill han uppgifver att Ia rigsmin vistern beräknat kostnaden för rege-t ingens förslag; men säkert är, att om enir sådan beräkuog feses uppgjard, så omfattar r len heit andra asker än dem, om hvilka vilr jalade, Det var i vår artikel helt conkelt råga om de anslagsbelopp, som för den ens eh andra organisationen erfo,drades och om 30 nya skaltebördor, sem nationen måste un-l, lerkasta sig för att bereda tillgärg till an-; slagens ut Den ärade insändaren borde så mycket m dre ha förbisett detta, som ban sjelf i början af sin srtikel citerat! vära ord. i Men iogärdar t : kostnaderna och I vå fri den valute, som fr em kan erhållas, j örj i detta hönsecnde, cm en lika ig bevi kan bildas på kortar tid än dan no a och gå huru u mycket kor fy gält från det antagandet a vår icke skulle behöfva erhå ia, eller rättare h icke ha räd till fulländad soidat Kä bevärlagen, men gå räknat att kuona forderiiga festheten dorigenoan att me 2 gör den en slam, com skulle stödja och leda beväring pet eemt hatva til uppgift framt att fortnlanta och bibehå ia den militärar den vana vid sträng manst lig lydna ad, med ett ord den id AD, för ex armös nan ieke kan hop värlngen på den korta tid, om artbildning som let rige brons förslag, afsedd för den svenka bevär kadagen på der form ligaste sö t sig för en I och ber ring, har den underförstådda tanken hos alla varit, at beväringen ick skulle behöfva en så fullständig utbilining och fö sktilisen en så lång tjons:etid, som don Lv ken man måste gifva densamma, om man vill sänimonsätta amea uteslutande at värige, såsom i Preussen eller Danmark. 1 vår korta öfniogstid begära en lika g beväring somm den, hvilken kön enligt det preu shioles att ar densas suna f det icke va rivg, utan afsetam och bea här ofran — och för cgaende artiklar — yttrat krigsdugligheten vigtiga e5enskaper, som vi tro att st armen skulle tillöra armöa och, etter all anlsdnio:, myck ket hastigt meddela ät beväringen, när stammen (TA Dög att kun uta sia anda i foravida e ellerrid denn arme om den siska, det är något, s endast kan genom erfarenhet utrö s, och frå an bärom torde mean icke tå tilkörlitligen besvarad, förrän man sett de bäda på olika sätt sammansatta arneorna sammandrabba, en erfarenhet som vi vilja horpes att man icke skall behöfva göra. Och ioke ens då skulle utgången bero en på srodes kjigsdugli ghet. Pes beror tiil ir yeset bufvudsaklig del på I ningen, 1å ett välordnsd: intendent m, fl. omständighet or, som stå i manbang m N gt ofta i oss om da för Å tyd icko i soar den dareo ficne göra mel den franska srmån, för armö odo ett doo til följd af regåsvde korrapion inom sh en yiterlig oordviogi sderlag. At den eg säte som hade erhålli ilken ing. talsr, ng Merz, slog Jtnren, lider r ranska armen, åvga öfnir ågon arnd sla oriskt fak väl blifva tor milgen ensam sitt oxdöm2 att denna arme var a odugli iga fråg 3, om det agligheten 3, som e den Y irnopilatige, så bedja vi pmwärksambetes derjpå, att om do ge erhållit en så pass faliständig rekry ;stotbildai gZ som regeringens förslag afser, så blifver skillnaden 1 öfaiog mellan den och da iudeita soldaterna icke så synrerligea väsendtiig, för 85 vidt man afser det son hörer til I dot detta som ir o ett med sis fråga, d toide deu kunna anses föralla. an I tens, d. v. s stam2en3 ör fverlägsenho t skulle, enligt vår uppfattning, bestå dels i de moraliska egenskaf n vi ofsran , dels i en större vana vid hvad till i och militärpligter i allmänkset hörer, och stt dessa hans företräden stalle kuova vara skadliga för krigsdugligheten, ha vi svårt att fatta. Att de skull; vara vigtiga förefaller oss deremot temjigea påtagligt. Ivsd insändaren spörjer med sfseende å den vsluta, som skulle, enligt det eax och det andra systemet, vinnas i öfningstid, tro vi 0ss ha besvarat med det vi ofvar anfört om det olika mål, som man med harder: systemet föker att uppnå. Det tjenar till ingenting att jormföra den tid, som egras åt