som anslaget till kulsprutor. Deremot förkastades ministörens förslag om anslaget till munderingspersedlar med antagande af utskottspluralitetens. Vid landsthiogets sammanträde samma dag företogs första behandlingen af lagförslaget om presterskapets aflöning. Kultusministern Hall, Madvig, Ploug m.fl. tillstyrkteatt antaga folkethings-utskottsminoritetens förslag, som i hufvudsaken är detssmma som regeringens, bloct med några modifikationer. Fischer förordade en kompromiss. R. Rasmussen och Mogensen ställde sig på samma ståndpunkt som folkethingets majoritet, d. v. s. yrkade tiondens indragning till statskassan och fast aflöning ur denna till presterna. . Kryger och Ahlmann ha, som bekant, sett sig nödsakade att åter nedlägga sina mandater, emedan de ännn icke lyckats ötvertyga den preussiska landtdagen om, att Nordslesvig intager en exceptionel ställving till den preussiska monarkien. Enligt Dannevirke har det icke varit Krygers och Ahlmanns mening att vägra aflägge eden till konong Wilhelm. De ha blott fordrat, att landtdagen skulle erkänna att de aflade eden såsom representanter för ett distrikt, hvilket i kraft af sin traktatmessiga rätt att sjelft bestämma öfver sitt öde, endast provisoriskt hör till den preussiska monarkien,