Aftonbladet – 30 januari 1871, sida 2

Jernvägstrafiken 1869. Trafikstyrelsens berättelse för 1869 afgifven under den 1 Dec. nästlidet år, har nyligen blifvit i tryck tillgänglig. I ett ögonblick då frågan om en ytterligare utvidgning i ganska stor skala af våra jernvägskommunikationer är en bland dem, som stå främst på dagordningen, innehålla redogörelserna fö: den hittills af jernvägstrafiken i vårt lanc vuonpa erfarenheten många lärdomar och anvisningar, som förtjena att uppmärksammas Trafikstyrelsens redigt och öfverskådligt uppställda berättelse med sina talrika jemförelsetabeller bör derföre vara synnerligen välkommen för alla som intressera sig för dessa ämnen. Under det år berättelsen omfattar hade linien Kristinehamn—0Carlstad, at 3,8 mils längd, blitvit fullbordad och den 1 Okt. för trafik upplåten. Vid 1869 års utgång voro följaktligen af statens jernvägar för allmän trafik tillgängliga 104,5 mil. Undantager man linien Arvika—norska gränsen och ej fäster afseende vid det afbrott i trafiken, som förorsakades deraf att sammanbindningsbanan gezom Stockholm ännu icke var fallbordad, utgjorde hela längden af deiett sammanhang trafikerade statsbanorna 100,7 mil. Vid samma tidpunkt voro af enskilda till stambanornastötande jernvägar för trafik öppnade 42,55 mil. Hela längden af de stambanor och enskilda jernvägar, hvilka såsom ett sammanhängande nät tafikerades, utgjorde sålanda vid 1869 års slut 143,25 mil. Då landet dessutom egde enskilda jernbanor för lokomotiv till en längd af 17,0 mil samt hästbanor till en längd af 1,45 mil blir samtliga de för trafik upplåtna svenska jernvägarnes längd vid 1869 års slut 1656 mil. Totala byggnadskapitalet för de vid nämnda tidpunkt trafikerade statsbanorna. utgjorde rår 91,144,959,31 eller, fördeladt pr banmil, rdr 3T2.200,57. Trafikstyrelsen anser året 1869 ha för rörelsen å de svenska statsbanorna i det hela varit det gynnsammaste sedan trafikers första öppnande, hvilket hufvudsakli berott på godstrafikens stegrade !ifli kommit att ingen af les menligt inver;rhällandet emellan inkomster och r, varit för handen, så bar äfven det ekonomiska resultatet blifvit fördelaktigare än något föregående är. Sålunda har inkomsternas öfverskott öfver atgifterna utgjort i förhållande till det totala byggnadskapitalet 3,1 procent. Den andel ar sagda öfverskott, som tillkommit statskontoret, har uppgått till 2,443,837 rdr, eller det närmaste 2,7 procent af totala byggvadskostnaden. Tsger man nu i betraktande le utgifter staten hade att bestrida för ränta ch amortering af de fonderade statslånen samt ör ränta å 1867 års tillfälliga lån under ret 1869, och hvilka uppgingo till omkring ,076,000 rdr, så befinnes det att statens erkliga uppoffring för jernvägslånens föräntande och amortering utgjorde under ifrågaarande år omkring 3,631,000 rår, dervid likväl r att märka att med nämnda summa jemäl förräntades betydliga belopp, som blifvit pplånade för under byggnad varande kanelar, hvilka ännu ej hade blifvit för trafik ppnade, nemligen linien Arvika—OCarlstad