Aftonbladet – 25 januari 1871, sida 2

z lelade underrättelsen att han deltagit i ett Lille hållet krigsråd förliden måndag. Dasen förut telegraferades från Lille, att Gambetta samma afton skulle resa till Belgien, förmodligen Ostende, för att ha ett möte med Jules Favre. Såväl i Ostende som i Dalais väntade man honom på söndagen. Detta hindrar naturligtvis ej att han kan ha tagit afvägen till Lille för att sjelf uppsöka Gartbetta och ännu samma afton fortsätta resan till London för att kunna vara närvarande vid konferensens andra sammanträde går. I Bordeaux motser man de stundande händelserna med feberaktig oro. Man kan icke tänka på någonting annat, skrifver Indepedance belges dervarande korrespondent, än på det förestående utfallet från Paris, och allas ansigten uttrycka ångest. Den oro, hvarijag ser delegationen befiona sig, härrör dock ej af någon fruktan, att Paris skall kapitulera. Ingalunde, men det ser ut, som om den kombinerade planen till en trefaldig aktion af Chsnzy, Bourbaki och garnisonen i Paris gjorde ett utfall i massa i ett visst ögonblick till en absolut nödvändighet, och att rätta stunden för detta utfall icke längre beräknades efter dagar, utan efter timmar. Man är förgrymmad öfver befälbafvarne i Paris, ja öfver Paris sjelf, det beundransvärda Paris. Andra ropa åter på orättvisa... Huru? säga de, vågar man apklaga Paris, som ingen kommit till hjelp? Och betänker man icke, att parisarne, för att ensamme utan någon understödjande armå göra utfall, måste föra med sig stora qvantiteter lifsmedel, om de skola slåss bra? För att komma till Chanzy måste de i femtio timmars tid marchera genom ett förhärjadt land! Just ou ha tidvingar från Paris ankommit med en ballong; jag ögnar i hast igenom dem cch inhemtar följande a Temps, Debats och Gaulois: Parisarne, ehoru bombarderade ända i sängen, tro ej på en bombardering; de håna den änno; qvinnor och dagdrifvare gå ut likasom på ett lustparti för att se bomberna slå ned. En stor del af venstra Seinestranden bestrykes; de preussiska kanonerna ha varit understödda af klara nätter; skyttarne ha kurnat sigta på våra S:t Salpice, museet i Cluny, Col!sgerna, Sorbocne, Odeon, som blifvit förvandladt till sjakhus och på hvilket en kula slitit det röda korset ur flaggan, armåfängelset vid gatan Cherche-Midi, S:t Nicolasinstitutet, Invaliddömen, Rue Babylon o. 8 v. Doktor Ozanam fordrar, att man så skyndsamt som möjligt skall för befolkningen öppna hufvudkloaken och katakomberna, med ett ord hela det underjordiska Paris; ett regeriogsråd fördelade i tisdags afton den venstra strandens invänare på den högra, arrondissement för arrondissement; man skickar de ena familjerna till de andra med inlogeringssedlar.n Striden utanför Dijon mellan garibaldianerna och den 2:dra preussiska armekåren, som den 21 var oafgiord, återupptogs den 22 och synes, om vi få tro ett telegram från Dijon af den 23, ha slutat med en verklig seger för Garibaldis trupper.-Preussarne, heter det; ba blifvit fallständigt slagna, Ricciotti Garibaldis brigad bar alldeles upprifvit det 61:ta preussiska infanteriregementet. Telegrammet lemnar dock ej fullkomligt afgjordt om denna sista akt af slaget utkärpats på söndagen eller samma dag telegrsmmet afgick. (Se dock ett senare telegramt) De i gårdagstelegrammet omnämnda orterna Plombieres, Daix och Hanteville, som prenssarne nödgats uppgifva, ligga alla helt nära Dijon vester och norr derom. Något ljus börjar nu spridas öfver general Faidherbes rörelser dagarne närmast töre S:t Quentinslaget. Han hade, som telegrammerna riktigt berättat, anländt till Albert på vägen till Amiens. Men här hade han erhållit uuderrät:else att general Goeben, som stod i sydost vid Peronne bakom Somme, tillämnade en kringgående rörelse mot S:t Quentin och Cambrai, för att afskära honow från fästningarne i norr. Han hade då, för att vilseleda fienden, låtit utsprida, att han anryckte mot Corbie och Amiens, riten istället vändt sig åt motsstt håll och i ilmarscher förnäwsta monumenter, af hvilka åtskilliga blifvit mer eller mindre skadade. Så t. ex.) tågat mot öster och sydost mot S:t Quen-j varit besatt af preussarne, hade han redan förut skickat en flygande kolosn under öfverste Isnard, som slog den fiendtliga besättningen vid Bellecourt och den 16:de intågade i staden, der han moitogs med stor entusiasm. Den engelska pressen uttalade sig, som bekant, i början af kriget nästan enhälligt till pondenser från Paris för det mest cyniska hån mot fransmännen och deras bemödanden att försvara sig och sitt land. Det är ning börjat tala om de tyska segrarne i en helt annan ton än förut. För ej längesedan tin. Till denna stad, som på senaste tiden fördel för Tyskland, och bland dess organer var ingen tyskvänligare än den liberala Daily News. Isynnerhet utmärkte sig dess korresderför ej det minst märkliga tecknet till den ! stora förändring opinionen i Eogland på se-: naste tiden undergått, att äfven denna tid-i voro de tyska anspråken på Elsass och Lothj ringen i tidniogens ögon det rättvisaste i verlden och fransmäonen de förrycktaste och snart sagdt oförsyntaste menniskor som ej kunde och ville inse deras billighet. Någon fred utan dessa provinser kunde Tyskland omöjligt sluta. I dag låter detnågot annorlunda såsom läsaren kan se af följande utdrag ur en artikel, der tidningen söker visa att det ligge Pos a. Er ha. fur i Preussens eget intresse att så j