Aftonbladet – 16 januari 1871, sida 3

l voro skenorna fästade såsom vanligt ed 1681,000 eller med 176 000: rd; pr mil, och I skenvigt 566,685, hvarigenom kostnadsskilnalIogör man jemförelseberäkniogen för samma q skilnaden till endast 13,000 rdr. Och om SPAR. SE STEAM BISSLISRESPETeS I FREM ES FER serligen särdeles önskvärdt och beqvämt, om alla Sveriges erforderliga jernvägar kunde bekostas med samma spårvidd och lika förträffliga som våra stambanor, men man måste väl ätven beakta möjligheten af deras åvägabringande och se saken något från företagets egen ekonomiska d. v. 8 här statsekonomisk synpunkt. Det är väl också temligen allmänt erkändt att landet ickoa i längden kan hålla ut med den nuvarande stambansdimensionen; och i sammanhang härmed få vi såsom motvigt emot verstäl!ande direktörens, brukspatron Lindbergs utlåtande till civilministern meddela följande intyg af de båda andra direktörerna vid Uttersbergs jernväg, hvilka såsom sådana också innehaft sina platser sedan banans byggnad börjades och hvilkas praktiska omdöme ätminstone inom orten gäller fullt ut lika mycket. Uppmanade af frih. A. C. Raab att tillkännagifva huruvida vi i egenskap af direktörer för Köping—Uttersbergs jernväg instämma i det utlåtande, som vår meddirektör, hr brukspatron L. Lindberg, på anmölan af chefen för civildepartementet och med stöd af den erfarenhet han trott sig hafva vunnit vid Köping—Uttersbergs smalspåriga bana afgifvit rörande lämpligaste spårvidden för den statsbana, som är besluten att byggas mellan Upsala och Storvik, m: m., få vi härmed förklara, att vi icke varit tillsporda om vår åsigt i frågan och att hr brokspatron Lindbergs utlåtande alltså icke må anses säsom ett uttryck af direktionens utan af hsng enskilda mening, den vi för vår del ickel Kuona understödja. Stockholm den 13 Dec. 1870. P: Reutersvärd. C: J. Ohlson. Hvad angår den förmodade otillräckligheten af trafikförmåga hos en smalspårig baoa, måste vi om norra systemet erinra, att äfven at det smala spårets vedersakare medgifvits, det en 3!e fots bana med 14 ckälp:s skenor kan besörja en trafik st 3 millioner certrermil pr banmil och att godstrafiken vid: Upsalabanan för närvarande icke ens uppgår till 14 millioner; att byggraden af bredspårig bona, hvars slutmål är Falun, allaredan pågår vid Frövi och att förr eller senare en jernväg ovillkorligen kommer atti arbeta sig fram från Upssla till Msreretebili; att oaktadt jerntillverkningen vid Hedströmmen 1868 utgjorde omkring 260.000 j centner stångjern och hela godsirafiken var omkrirg dubbelt så stor som för Upsalabenen det erforårades vid Uttersbergsjernvägen dock endast 1!(2 uppgående och 1!, nedgående tåg! dagligen i medeltal, och att, ehuru ett jernverk på 260,000 centcer stångjern ingalunda vore någon obetydlighet, det alltså synes; klart, att likväl icke så få dylika kunde: koncentreres på samma bensträckving; ionan ers en så kten jerzväg com Uttersbergsbanan komme i förlägenhet. för trafikmänrgden; att i samma mån systemet gifves tili-! fälle att-utvidga sig eller flera banor upp-; stå, i samraa mån fördelas trafiken samt att,! då trafikförmågan beror sf skenvigten, eni smalspårig bana kan effektuera lika stor tra-; fik som en bredspårig af semma skenvigt. I En omläggning af Upsalsbanan betraktar man hos oss såsom någonting osrhkördt, vär ij gonting abdeitiskt. I utlandet är likväl: en sådan sak alldeles icke ovanlig. A den stora Great-Westerntanan i England, ur-; sprungligen byggd för 7 fots spårvidd, inlades i först tredje skenan för vanlig stambansspårvidd eiler 4,7 eng. fot, och 1868 beslöts dess ! totala förändring till denna smalare bredd. Sedermera bar men äfven börjat omlägga grenbanorna. Den mellin Gloucester och Hereford at 3,3 sv. mil omlades 1869 af 450; men på 5-dagar, oaktadt skenorna voro vid i syllarne fästade med skrafbultar. — Enligt American Railway Times ändrades sammai år den 18 Avgusti Missouri Pscifichansn till hela dess längd 48!5 sv. mil från 5,5 till 4,7 fots spår. af 1350 man på 12 timmar. Här spik, men om den uppgifna korta tiden icke! dess mindre synes: fabelaktig, är dock. sjelfva: omläggnivgen ett faktom. Beträffade kostnaden för bredt eller smalt spår för hufyudlinien Upsala—Storvik syntes i N. D. A. af den 14 Nov. resultatet af seh ste undersökning, hvilket visar att kostnaden för nuvarande stambansdimension med 2275 skälp:s skenor utan annan :skilnad i byggnadssystemet än att kurvornas radie blifvit minskad från 2000 till minimum af 1500 fot kunnat nedsättas i rundt medeltai från 857,000 till att en bredspårig bana med 1500 fots kurvor, lutvingar af I : 100 och 15 5 skålp:s. skenor kostar 579,898, men en smalspårig. af: samma kurvor, samma lutningar och samma den blir endast 13,000 rår pr mil i jemnt tal.! Det är icke sant att någon författare vid I förra riksdagen påstått denna siffra vara; omöjlig. Tvärtom upprepades oupphörligen:i profil och skenvigt blir kostnadsskilnaden sannivgsenligt högst obetydlig. Det är icke beräkningen sje!f utan principerna för beräk-! ningen som satts i tvitvelsu ål. Det smala spårets största tekniska företräde ligger deri, att med samma fördel kunna använda skarpare krokar än det breda; och skall det smala spåret användas bvarföre då icke draga alla konseqvenser utur det? Kurvornas radier skola i hvarje fall för earmma motstånd af banspåret minskes med en tjerdedel till en tredjedel vid 3,5 fots spårvidd. Såsom ofvan eynes har man i ena fallet endast cenom att minska radierna från 2000 till 1500 fot — elier med en fjerdedel — vunnit 176,000 rår pr mil, men vid frågan om det smala spåret, för hvilket kalkylens rättvisa ovilkorligen fordrar äfven en fjerdedels mindre radier än för det breda, der har men bibehållit samma kurvor och sålunda fått skilnaden i sjelfva verket är så ringe, hvarföre då öfvergå till smalt spår norr om Storvik? Nej, — sålärge en 35 fots bana melJan Upsala och Storvik skall kosta icke mindre än 567.000 rår pr mil, vidhåller smalspårismen sin gamla åsiet om kostnadevs olikhet, men skall ået breda spåret snvändas voro det önskvärdt att 20 skålg:s skenor inlades, då åtminstone enhet i materielen vucpes. Om detta än ruedförde en tillökning i pris af omkring 30,000 rår pr mil, blatva habkallninson dank 2 700 MMM rår omat