tid för alla strider mot nationens lynne och den allmänna meningen, och detta kan undvikas om den allmänna folkbeväpningen har att stöda sig på en mindre, men en längre tid öfvad stamtrapp. Det förnämsta är dock, att hvarje yngling öfvas i vapnens bruk från den tid, han förmår bära ett gevär på axeln. Mötet, som fortgick från El. 10!2 f. m. till kl. 6!2 e. m. med ungefär 2 timmars afbrott vid middagstiden, ansåg med anledning af det önskvärda deri, att folkmötena uttrycka samma mening, att man borde stanna vid Eslöfsemötets resolutioner: 1. De församlade anse att vårt närvarande försvarsverk är för sitt ändamål otillräckligt; 2. De församlade anse att den allmänva värnepligten utan legning och friköpning är den hufvudsakliga grund, på hvilken en fullt betryggande organisation af försvarsverket måste byggas; 3. De församlade önska att de bördor, som för vårt försvarsväsen komma att visa sig såsom nödvändiga, må blifva så jemnt fördelade som möjligt; och 4. De församlade önska, att den indelta armån icke må afskaffas utan lämplig öfvergångstid, eller annorlunda än i den mån, som den nya försvarsorganisationen hinner att utvecklas till vederbörlig fasthet. Hr Nils Petersson tog tillbaka sin proposition om indelnicgsverkets aflösning utan ersättning. På hr Ehnboms förslag att utvälja inbjudare till ett nytt folkmöte inom Januari månads utgång nästa år, hvaruti hr Swehn iastämde, med tillägget satt man, för att åstadkomma tillbörlig omvexling, ej borde omvälja de nuvarande inbjudarne, utsågos till detta uppdrag hr C. Gethe, landskamreraren Södermark och hr Nils Håkansson i Betekulla. Angående jernvägsfrågan nöjde sig mötet efter ett kort meningsutbyte med följande resolution: Med anledning af den långt framskridna tiden anser sig mötet böra inskränka sig till uttalandet af den öaskan, att jeravägsinterimsstyrelsen med det snaraste vilie sammankalla ett möte, för att upplysa allmänheten om jernvägsfrågans verkliga ställning.