Aftonbladet – 4 januari 1871, sida 3

klassläsniog, Att grundligt undersöka och tite tömma den ännu pedagoger emellan oafgjorda frågan vtfi företrädet mellan dessa undervisvingssätt, kan här ej vara stället; endast det vilja vi antyda, att om det ock kan vara tvistigt, Hvllketdera bör föredragas med afseende på ynglingar, det dock gynss oms klart, att den friare själsutveckling, som väl öfverensstämmer med qvinnans sanna utbildning, bättre befordras genom det individuella fortskridandet i käräläsningen än genom det gemensamma klass-studiet — att, da det visat sig, att Nya elementarskolans metod varit särdeles gagnelig för bibringande af allmän medborgerlig bildning (medan måhända klass-skolorna alstrat flera lärde och embetsmän), detta äfven talar för denna metods iöreträde vid flickors undervisnig — samt att den grundsats af rättvisa, som onekligen ligger i den fria flyttoingen, bar ett godt moraliskt inflytande på dem, som i mer eller mindre mån skola uppfostra ett blifvande slägte. Vi öfvergå nu till de särskilda skoortiär Början bör väl då göras med den läroanstalt för flickor, som ensamt bir namn af oStatens., neml. Normalskolan för flickor, — en skola, Hvars ippkornst och etbildning torde förtjena en liten historik. . Hvad som föregick grundandet af denna skola och lärarinneseminariet, var 1:0 förhandlingarne vid riksdagen 1844—45, angående då af enskild motionär (hr Anders Lagergren) föreslaget inrättande af en Normal skola för fruntimmersundervisningen, hvilket förslag då föll; Z2:o nn motion i samma ämne vid: följandej riksdag (af hr Cedeischiöld), som föranledde en rikets ständers skrifvelse; 3:0 den erfarenhet man hade vunnit i och genom den i början af år 1859, här i Stockholm af rektor Siljeström, frih. Fock, dr Schick m. fl. upprättade lärokurs för fruntimmer (der undervisningen meddelades gratis); 4:o K. Mits nåd. skrifvelse till 1860 års riksdag, innefattande en, till statsrädets protokoll den 9 Segt. 1859, af chefen för ecklesiastikärenden afgifven utredning af ämnet, som gick ut på att tillstyrka ett instiut för lärarinnor; och 5:0 en vid nyssnämnde riksdag afgifven motion (af hr Lallerstedt) om bildningsanstalt för lärarinnor. I nämnde skrifvelse af chefen för ecklesiastikärenden, grefve Henning Hamiltbb, yttrar statsrådet bland annat: Ehuru de äldre lärjungarne (uti det föreslagna institutet eller seninariet) under sista läroåret skulle ansända en bestämd tid för deltagande i de yngres undervisning, är likväl någon öfning, äfven i mindre barns handledning utan tvifvel nödig för deras fullständiga utbildning till lärarinnor; och det vore således önskvärdt, om man med den högre läroänstalten kunde förbinda en modellskola för mindre flickor. Då nu gerninariom för bi!davde at lärarinnor på hösten 1861 upprättades enligt riksdagens beslut och med beviljadt gfislag, blef kort derpå en s k. profskola derioom inrättad, hvilken mot eh särdeles låg afgift emottog ett mindre antal barn, hvilka undervistes af anställda lärare och lärarinnor, — men hvilken anstalt hufvudsakligen var afsedd på -seminarii-elevernas öfving i uctdervisningskönsten: de åhörde lektionerna och törsökte sig sedan sjelfva med barnens undervisning. Vid den ombildniog af seminariet, som skedde år 1864, och hvilken på sin tid, med anledning af de flesta fordna lärarnes afskedande, väckte ett ej ringa uppseende, — blef äfven den förra lilla profskolan upphäfd, och en ny, den nuvarande Normalskolan grundad, hvartill ett särskildt anslag af 5000 rdr vanns. Detta var ock den årliga kostnad, som i 1859 års skrifvelse ecklesiastikministern hade beräknat för den ofvånnämnda modellskolan; men hvarvid han då icke :nsåg sig böra framställa något förslag. Skolan upprättades i6 klasser (fördelade i 10 afdelnicgar), med för hvarje klass bestämda afgifter, af hvilka den i de högsta klasserna bestämdes och ännu uppgår till 125 rdr för läsåret. Denna flickskola var naturligtvis äfvenledes afsedd att bereda seminariets elever praktisk lednivpg och öfning i konsten att meddela undervisning,, — såsom 1 af det nyssnämnda år utfärdade K. M:ts reglemente stadgar, men har derjemte blifvit dels en fristående läroanstalt för flickor af vanlig skolålder, dels en förberedelse-anstalt för lärarinne-seminariet. Att skolan blifvit, hvad vi kallat en ftristående undervisningsanstalt, torde synas naturligt, — så mycket mera, som hon, ställd under en af regeringen tillsatt direktion och törsedd med en utmärkt lärarepersonal, genast i början och ända till nu af allmänheten omfattats med sådant förtroende, att den är 1868) räknade 196 elever. — Deremot torde det få lemnas derhän, huruvida det öfverensstämde med riksdagens mening med denna öfningsskola, som utrustades med särskildt anslag, att göra den till hvad den blifvit: en anstalt, der eleverna erlägga afgifter, motsvarande dem i enskilda skolor, för att undervisas på statens bekostnad — då de lerjemte tjena till profelever för seminaristerna — samt en skola, hvars högsta klasser (hvilka ej törde erfordras för inötning i ärarinoeksllet) äro ämnade att skapa elever ) Vi uppgifva antalet af lärjungar i de resp. skolorna efter öfverstyrelsens för Stockholms folkskolor berättelse för år 1868. nvid, som om den fallit ur hans hand, låg len afskiutna pvistolen.