Aftonbladet – 30 december 1870, sida 2

Gray onsdagsmorgon? frågade miss Meredith henne med ytterlig bäftighet. Innan Silvia hann svara, förekom hepne mr Meredith: 4 År det för att besvara denna fråga, som mademoiselle Nardi besvärats med att komma hit? utbrast han med synbart missnöje. Är det detta som ni önskar få höra? Du kan inte reka dertill... ingendera af er kan pekax, sade hon triumferande. Hon såg er båda i hemlighet mötas... hon såg er.o Silvia rodnade häftigt och ämnade åter Svara, men ånyo förekom henne mr Mereith. Det är mycket möjligt att msdemoizelle Nardi såg oss, sade han alldeles lognt, ty Ada Gray och jag träffades verkligen den morgenen och hade ett långt samtal... hvad mera.? Hvarför sade du mig inte, att du hade sett honom, när jag bad om hans adress?. frågade miss Meredith och vände sig till Ada. Hvarför ville du ej berätta mig det? Ada vände låvgsamt blicken utifrån det landskap hvarpå den varit fästad och ämnade tala, men mr Meredith, som syntes vara bestämd för att ensam bära obehaget af sin kusins vrede, tog på sig att äfven besvara denna fråga: Ada Gray kunde svårligen anse sig ega rätt att för er berätta hvad jag hade uppmanat henne att noga förtiga.n Miss Meredith stirrade på honom med mera förvåning än vrede; åtminstone tog öfverrasknipogen försteget framför vreden. Jaså, du säger det, yttrade hon slutlisen. Du menar så, Charlie; det har då kommit derhän mellan oss, att du undviker nig — rent utaf undviker mig. Förlåt... jag önskade ssmma dag få göra r ett besök, men ni förbjöd mig det. Du bad att få komma till mig — deri ar du alldeles rätt — men inte förr in allt blifvit uppgjordt. Skall jag säja dig, hvarför do kl ville komma förr? oci tbröst bäfti förlorade sll gjelibe1trökolag Skall jag Ba ig hvert