Aftonbladet – 28 december 1870, sida 2

vefolkningen ofö och nedslagenhet; ty mai :o kan vara nästan fullkomligt förvissad derom, :ti att de, för att förklara och rättfärdiga sitt ;u get kringströfvande, skola uppduka förfärsb iga historier abtingen om de fiendtliga tröp-n perinag antal; eller öm detaå beväpning eller)b om nagon annan omständighet, som gör dem!n oemotståndliga. Å andra sidan visar erfarenheten i Frankrike, att ungt manskap kan d med förvånade hastighet titbildas, till gan-!p ska goda infanterister, men att den stora js svärigheten, då man vill, såsom i Frankrike k nu sker, på några veckor improvisera ar-t måer, är att fÅnna erfördetligt ahtal. befäl !v Hade man egt fullständiga kadrer, i hvilka v man kunnat insätta det nyinkallade man-d skapet, skulle de franska mobilgardesbataljod 0 LC nerna helt säkert kunnat vida hastigare än som nu skett; sändas mbt fienden och db sktille då också helt säkert hafva egt större fasthet p i striden än som pu understundom visatd sig vera händelsen. Hade derjemte vid förelä gående öfningar i fredstid, den första rekryt-o bildningen varit undangjord, skulle troligen k dessa trupper ha kunnat vara marschfärdiga !r lika hastigt söm den vindgähbgligå utrustningen Id bännit fullbordas. De förut under den nyaste r tiden förda krigen ha redan visat den tenlf dens armåerna haft att svälla ut till sådana lj ofantliga massor, om hvilka man tillförenelc icke hade någön föreställning; rmeh döt nulc pågående kriget mellan Frankriks och Tyskland har ådagalagt, att med de kommunika; tionsmedel, som för närvarande stå till buds j för att koncentrera manskap och förråder, s det lätt kommer till den punkt, att ett lands : hela vapenföra befolkning måste träda tinder vapen för att illbakarisa de massbr, sbfn en : äktig frånne kan vältrå if på dess område. s intet land i verlden, hur rikt det än må vara, 4 kan således numera hålla på benen i frede-( tid den beväpnade styrka, som för landets försvar blir erforderlig i händelse af krig, och icke ens de proportioner rhellan stående arimt : och förstärkniogsmanskap eller reserv; hvilka i tan tiliförene lagt till grund för armö-örgaz nisationer, visa sig numera tillfyllestgörande. Allt synes således komma derpå ar, att ega kadrer, färdiga att upptaga så stort antall: som möjligt af landets vapenföra män, hvilka: böra på förhand ha erhållit den oundgängli-( gaste rekrytbildningen, samt att ega vapen . och utredningspersedlar, för att knnna med i! största mäiliga Skyndsambet verkställa ar-: måns mobilisering, Det är dessa båda syn-: punkter, som man haft i sigte vid genomfö. randet af det preussiska system, som under : det nuvarande kriget, likasom under 1866 års . kampanj, bestått protvet på ett så lysande. sätt och derföre Väl nu på mänga båll be-. traktas såsom idealet för en god armeorganisation. Men det synes mig att just del. franska mobilgardena utgöra bevis på, att! man för att tillegna sig och tillgodogöra systemets båda grundtankar, en fullfärdig organisation för upptagande af största möjliga antal fianskap, och förmågan af hastig mobilisering, ingalunda har behof af denna treåriga tjenstetid, som utgör en så tryckande börda för det tyska folket, och som andra mindre rika nationer hvarken lära kunna el1er vilja åtaga sig. Bland de franska kårer, som upptagit striden för fäderneslandet efter den ögentliga regaliera armåns tillintetgörelse, är det en som vå sista tiden varit ofta omtalad, men om hvilken jag tror att man i allmärhet hyser ganska oriktiga föreställningar. Jag menar de påfliga zaaverna. Den ofördelaktiga tanka, man haft om de trupper, med hvilka påfven sökte tipprättbålla sitt ramlande verldsliga välde, har sträckt sig ätven-till deras franska beståndsdelar, och man har med begreppen Antibeslegionen och påfliga zaaverna förbundit föreställningen om äfventyrare och löst patrask, som för soldens skull tagit värfning i den påfliga hären. Huru det förhållit sigimed Antibeslegionen skall jag lemna osagdt. Jag har derom hört föga eller intet under min vistelse i Frankrike, men är ganska benägen att tro, att hvad denna legion beträffar, densamma såder temligen motsvarade den ofvan antydda mindre fördelaktiga föreställningen om densamma. Hvad deremot angår de påfliga zuaverna, har jag haft tillfälle förvissa mig att de äro af en helt annan beskaffenhet. Det är visserligen möjligt, att hos många ibland dem ett visst äfventyrarlynne bidragit att förmå dem att anlägga de påfliga färgerna; men denna kår bestod till största delen af unga män ur goda familjer, hvilka af religiöst nit, af verklig hängifvenhet för påfvedömet gripit till vapen för att försvara detsamma. Jag gjorde personlig bekantskap med flere af kårens medlemmar, hvilka under några dagar visade sig temligen talrikt i Tours, och jag fann i dem bildade män, men genomträngda af vördnad för den katolska religionen. Efter sin återkomst från Rom och sedan kåren ställt sig till nationalförsvarsregeringens förfogande, förstärkte den sig genom upptagande af nya medlemmar, men man försäkrade mig, att vid deras anställving iakttogs mycken varsamhet och att man lade sig mycket vinn om, att bibehålla kårens urspruogliga karskter. Personer ur de bildade klasserna hvilka lågo, såsom man säger, åt det religiösa hållet, uppsökte också företrädesvis denna kår, för att i dess leder fullgöra sia värnepligt. Jsg hade sjelf under flere dagar till bordsgranne en ung man, i hvars såmtal om konst och litteratur jag snart spårade ett mer än vanligt varmt religiöst sinne. När vi blitvit något närmare bekanta, så att talet kunde föras in på våra ömsesidiga förehafvanden, erfor jag att den unge svärmaren ganska riktigt var stadd på väg att uppsöka de påfliga zuavernas depot för att inträda i deras leder och han var icke litet bekymrad, då helt . barn rrere FREAKS Rene VTA HÖR Det är emellan somliga män en naturli antipati — ett slags passiv aversion, som aldrig sänker sig till fiondtliga handlingar eller ens bittra ord, men som likväl är både djup och häftig. Måhända kande mr Lovell icke med Charles Meredith, emedan denne, l: med sin på en gång milda och lifliga karakter, var en lefvande anmärkning öfver den!