Aftonbladet – 22 december 1870, sida 6

nom lika tydligt, som jag ser er, mrs Groom. Hvad är det? Hvad menar ni, mamzeile ? Hvad har händt? Hvad förde honom hit? Jag duger inte att berätta historier, Så att det ledsamma blir roligt att höra, svarade mrs Groom efter ett ögonblicks tystnad. Mr Meredith kom och hemtade sin syster., Hvarthän? frågade Silvia häftigt och började skyndsamt kläda på sig — hvart ha de gått? — hvarför lemnade de mig qvar? — hvart ha de farit ? frågade hon, under det hon brådskande klädde sig. Till Paris, der kaptenen — stackarn — häftigt insjuknat. : Silvia blef alldeles förstummad af dessa bedröfliga nyheter. . Mrs Groom fortfor: Hvem var orsaken till att han sjuknat? Nå ja, det kan göra detsamma. Sjuk är han, det är säkert. Hvarför togo de ej mig med sig? frågade Silvia med tårar i ögonen. Hvarför lemnade de mig qvar? Ja, hvarför lemnades. också jag? sade mrs Groom med en viss sträfhet i rösten. Kanske, om ni betänker er, mamzelle, skall ni sjelf inse skälet. Jag misstänker att en viss har handlat mycket illa och krossat stackars kaptens hjerta; jag misstänker att han som sjuk i yrseln pratar ett och annat som hans dotter helst ser att ingen — ej ens ni, mamzelle — skall tå höra. Men hvarför skulle jag lemnas qvar i detta hus? utbrast Silvia, rodnande af harm. Jag vill inte stanna här. Jag vet att detta var en plan af mr Meredith. Han visste säkert redan i går afton att de skulle resa. Naturligtvis visste han det, svarade mrs Groom, och-så gjorde jag med. Jag sade honom att det skulie taga lifvet af min stackars, kära fru, om hon. ej först fick hvila två ller tre timmar. Han måste väl vara glad åt attiha er båda två här,iett godt hem och få jofva litet. Uch det skulle väl tyckas ganska yckligt äfvenså, att ni kunde få stanna här ! wder lady Johns beskydd. j Mr Meredlih är alltför omsorgsfull, ut-.