Aftonbladet – 21 december 1870, sida 6

f en öfvertygelse i dessa frågor. Men ibeättelsens utveckling tillämpas icke denna ppfattning; ett filosofiskt resonnemang fortär någon tid mellan de båda hufvudpersoerna, lognt och kallt framställa de sina åsiger, till dess materialisten känner sig beserad, utan att man får riktigt klart för sig, uru allt detta gått till. Vi medgifva dock erna, att ämnet är mycket svårt, men unra om icke en lyckligare lösning kunnat stadkommas, ifall förf. mindre öfversmpat sig åt abstrakta funderingar och låtit änsla och fantasi spela en något större roll. Emellertid kan såväl denna som de öfriga erättelserna läsas med mycket intresse, och nånga skola säkert känna sig tilltalade af len ungdomliga friskhet och hardiesse som är förenar sig med en icke ringa grad af tilistisk förmåga. — Arbetsvärde. Nationalekonomiska betrakelser, populärt framställda. Bearbetning efter idmond About. (Sigfr. Flodin.) Vi omvämna detta arbete nu förelöpigt bland julitteraturen, derför att möjligen åtskilliga personer under denna tid, då man företrädesvis besöker boklådorna, skulle kunna på samma gång de skaffa sig julkalendrar och barnböcker, tillika vilja för egen del lägga sig till ett och annat af bestående värde, som för dem sjelfva kunde vara både till nöje och begrundande under en och annan at helgens lediga dagar. Sällan ha väl nationslekonomiens grundsanningar blifvit framställda på ett så angenämt och lättfattligt sätt som i denna bok, hvilken är ämnad att med nöje kunna läsas till och med af den något bildade arbetaren, såsom redan är klart af den titel den har i originalet, ABC du travailleur,. Edmond About är ock rätta mannen att kunna popularisera ett sådant ämne. Den svenske bearbetaren har inlagt stor förtjenst genom att lämpa framställningen och de angifna exemplen efter svenska förhållanden. Vi dela fullkomligt hans i förordet framställda tanke, att boken med stor fördel bör kunna användas vid undervisniogen i folkhögskolorna. , — Fria Ryssland, af William Hepwort Dizon. Ofversättning från engelskan at Thora Hammarsköld. (Stockholm 1870.) Detta arbete har af engelska pressen bliivit ovanligt fördelaktigt bedömåt, och äfven hos oss är författaren redan känd såsom talangfull reseskildrare. Hans bok är emellertid — säåsom man kan ana redan af titeln — icke en resebeskrifning i vanlig mening, och författaren sjelf avgifver sin afsigt sålunda, att han vill teckna det nationella lifvet i det nya välde som kan sägas räkna sin födelse från Krimkriget. Svobodnaya Rossia,, d. v. s Fria Ryssland, är ett ord som finns på allas läppar i detta stora rike, som hoppas att få vara fredligt, som ämnar blifva fritt. Härat bokens namn. — Olversättarionars bepröfvade talang är en borgen för att arbetet ätven i sin svenska drägt är välförtjent af en betydande spridning. . — Populära föredrag af Edouard Laboulcye. Ofversättning ar Wilh. SturzenBecker. (Stockholm 1870.) Uti dessa förtroliga causerier — säges i författarens förord — finner man tvenne rådande ideer, hvilka ständigt återkomma: den första, att uppfostran, som icke är annat än de menskliga förmögenheternas fullständiga utveckliog, är på en gång den enskildes högsta pligt och det första vilkoret för hans lycka; den andra, att sanhället, som blifvit grundadt för allas gemensamra bästa, är skyldigt att meddela undervisning åt alla sina medlemmar. Det är sålunda naturligt nog, att man här finner föredrag om folkbibliotek, om uppfostran, om församlingsrätten m. m.; men äfven åtskilliga andra intressanta uppsatser förekomma, som ej stå i direkt sammanhang med de angifna grundideerna, t. ex. om framåtskridandet, om lefnadsfilosofien, om krigets olyckor 0. s v. Desgutom påträffas lernadsteckningar af Quesnay, Horace Mann med flera, och hvad än föremålet för behandlisgen må vara, igenkänner man alltid det humoristiska skaplynne och den sunda, menniskovänliga lifsuppfattning, som beredt författaren en så stor och tacksam publik äfven i vårt land, Att Laboulaye helst hemtar siva bilder från Amerika, känner man från gammalt, och i ett af sina föredrag skämtar han sjelf öfver denna sin vana, berättande att då han tager ordet vid någon sammankomst, säga åhörarne vid sig sjelfva: Jaså, det är hr Laboulaye, som stiger upp, han kommer att tala hela tiden om Amerika,, Och visserligen är brorslotten äf. ven uti dessa uppsatser beskärd åt amerikanska förbållanden, men alltid med lärorika jemförelser och anspelningar på europeiska institationer och plägseder; emellertid saknas denna gång icke omvexling äfven i detta afseende. Sålunda är föredraget om framåtskridandet en allmänt kulturhistorisk öfverblick af de svårigheter framåtskridandets idå haft att kämpa med såväl teoretiskt som praktiskt, tilldess den i våra dagar uppgått i full klarhet, Sålunda egnas en uppsats åt slavernas folkpoesi, en annan åt jordbäfningarne vid eqvatorn o. 8. v. Skulle vi göra nägon anmärkning, så vore det den, att i74san om slafveriet och de frigifne negrerna fått sig en i förhållande till utrymmet nästan alltför rundlig plats beskärd, dermed cke förnekadt att denna historik har sitt stora intresse, I allmänhet må det vara oss tillåtet att välkomna denna samling i en god svensk öfersättning. — Lefnadsminnen, tecknade of B.v. Beskow. Norstedt Söner.) Beklagligtvis ha Beskows memoirer aldrig blifvit fullbordade.