Aftonbladet – 12 december 1870, sida 3

tidigt fram från Dreux i riktning mot Le Mai och hade kommit nära till Nogent le Rotrou. De 25 Nov, började den franska armen manövrera I kasom för att upptaga prins Fredrik Carls up märksamhet. Denne .som märkte deras afsic att kringgå haus venstra flygel, var upptagen me att göra en motsvarande rörelse för att förhindr detta, med innan han hade hunnit det, koncer : trerade Aurelles sina reguliera trupper och ka stade sig med stor häftighet på 10:de kåren, sor innebade den preussiska liniens venstra flygel oc låg i position mellan städerna Corbeil och Beaun 1a Roiande tvärs öfver vägen mellan Montargi och Fontainebleau. De tyska förposterna anföl los tidigt på morgonen den 28 af förtruppen fö flera franska kolonner, som deplojerade från der skogiga trakten i fronten. Det förefaller besyn neriigt, att kavalleriet icke varskodde dem om de: blifvande anfallet, så framt man ej får antaga, at markens beskaffenhet ej tillät att använda det och det finns mycken skog mellan Corbei:e och Loire. Fransmännen uppträdde med så stor styrka att de preussiska piketerna blefvo nödsakade att skyndsamt draga sig tillbaka till sina stöd, som intogo en position mellan Beaune och Montargis: jernvägen, betäckt i fronten af en liten bäck, :och elt och hället dragande sina stridakraftertillbaka från Corbeile. Fransmännen avancerade mycket hastigt, och kl. strax efter 11 f. m. ryckte de upp på er parallel linie, hvarvid deras hufvudkoloner voro dolda af markens ojemnheter. De spredo snart ut svärmar af tiraljörer, som öppnade en häftig eld mot den preussiska ställningen. Preussarne, lugna soldåter, svårade lifligt och stodo hårdnackadt på sig vid Beaune. Det franska artilleriet ryckte på det modigaste sätt fram i galopp och besatte enthög kulle med några väderqvarnar, hviiken nästan dominerar staden, under det att flere stora infanterikolonner beredde sig att storma det under deras eld. Artilleriet befann sig nu på 1500 fots afstånd från Beaune och tycktes öfversålla det och barrikaderna vid stadsporten med sina granatskärfvor. Men det haglade tått gevärskulor från barrikaden och genom de med skottzluzgar försedda husväggarne. General Voigts Rhetz kunde dock blott försvara sig. Fransmännen voro mycket öfverlägsna till antal. De började breda ut sig på sin venstra flygel, och kringgående preussaraes högra flygel, hotade de att askära den från Pithiviers, hvarifrån prins Fredrik Carl personligen förde fram förstärkningar. Och sådana beh5fdes också mycket väl en transka venstra flygeln drog sig alit mer och mer omkriös. Kl. 1 uppsäldes ett kulsprutsbatteri på sjelfva vägen till Pithiviers. Det öppnade sin eld i ryggen på de bårdt ansatte preussarne, under det att granatoch kulsprutsbatterierna på väderqvarnskullen härjade i deras front, och på tre sidor omslätos de af en oafbruten gevärseld från infanteriet, hvilket Hartmanns kavalleri förräfves sökte hålla i schack med ofta företagna demonstrationer i flunkernia. Ställningen var högst kritisk. Det var endast manskäpets mod och ståndaktighet som gjorde det möjligt att hålla ut. General Wedel, gom hade befäl i Beaune, skickade till sin chef och förklarade, att han skulle försvara staden, så länge han bade en enda man var. Staden brann, men genom rök och lågor. blänkte gevärselden med sina hvita blixtar och imattrade genom kanonduridret och ku!sprutornas 1å och då hörda raeel. Under tiden fortgick en vafbruten aktion mellan de båda ötriga brigaderna ft Voigts Rhetz kår och en öfverlägsen fransk styrka, men det preussiska artilleriets öfverlägsenhet på öppna fåltet ersatte den numeriska underägsecheten. Under denna sakernas ståndpunkt ramsköto fransmännen plötsligt en:stor kolonn för tt storma Besune :la Rolande på den väg, som vår frånstöra landsvägen. Soldaterna stupade geväst, då de nalkades harrikaden, men kolonnen fortor att rycka framåt, tilldess den uppnådde barricaden, der den, helsad med glittrande bajonetter, mälte bort för den smattrande elden. Långa rader af döda och. döende betecknade dess väg, täast der öfvergången öfver bäcken förorsakade nåra ögonblicks dröjsmål och gaf pretssarde säkrare; igte. General: Voigt Rhetz vår verkligen hårdt insatt, då han fick veta, att prins Fredrik Carl jefann sig nära, och nu började bais trupper med ringen i spetsen synas på Pithiviers-vägen i rygen på fransmännen. Pagnt och kallt såsom på n parad ryckte kolonnerna upp och ställde sig i lagordning tvärs öfver vägen, under det att 30 sanoner ilade upp på en höjdsträckning norr om 3eaune och öppnade sin eld mot fransmänhens enistra flygel. Dessatruppers ankomst förändrade örhåttandet: Fransmännen började, innan de hade lutat formera sig, draga sin venstra flygel tillaka, och Aurelle3, hvilken fångarne sade vara såad före stridens slut, intog position i en linie, som ildades i fronten af de trupper, som stodo bakom äcken. Men huru hastigt och väl denna tilibakaragning af venstra flygeln också gjordes, :förhinrade den icke det anfål!, som Stölpnagel riktade not dem. Han ryckte rakt fram till höjderna ofanför Beaune och tog mer än 1000 fångar, som unehade de särskilda bondgårdsrne. Voigts Rhetz, u befriad, grep genast till offensiven, men det ar mörkt, och att för:ölja var ej klokt eller möjgt, undantagandes genom sådana anfall, som lartmanns kavalleri kunde göra vid skenet af den rinnande staden på enstaka hopar: Det franska rtilleriet betäckte deras reträtt och de tågade störda bort, men lemnade sina döda och sårade å platsen, och de förlofade inalles nära 7000 man, nligt min sagesmans uppgift, inberåknadt fångar ch saknade, under det att preussarne uppskatta in förlust till 1000 man i denna förtviflade strid. Urfalen från Paris. En korrespondent från Versailles tiil den reussiska Staatsanzeiger skildrar på följane sätt utfallen den 30 November och den 2 )ec.: Såsom redan blifvit omnämndt riktades hufvudnfallet mot positionerna på denna sidan Marne. jet koncentrerades den 30 på tvenne punkter. ienden beherrskar gevom: sina fästen och de i yare tid anlagda utanverken södra Marnebågen ch orterna Adamville, öster om södra Marnekrökingen, La Vareone, Port Mesnil och längre tillaka S:t Maur med den framför -detsammä baigna Bois les Fosses. Vester om Marne ligger taden Crteil (med omkring 2500 invånare) som enom Route Impåriale från Paris till Fontaineleau står i förbindelse med Fort Charenton på tt afstånd af 3, kilometer (nära !; svensk mil). ågra hundra steg härifrån söderut ligger den la höjden Mesby. Mot denna riktades första fallet. Det andra utgick samtidigt från det vid fra stranden af norra Maruebigen. belägna Noent sur Marne mot köpingarne Brie, Villiers och hampigny. : Alla dessa orter voro besatta af tyska trupper, vilkas förpostställningar På denna afdelning af erneringslinien ungeiår betecknas af en linie ån Noisy le Grand öfver parken i Coeuilly till henneviöres, Ormesson; Sucy och Boissy S:t-beer. Sakernas ställning liknar på det närmaste en vid Le Bourget (den 31 Oktober). Vid Mesly stodo, då fransmännen på förmidagen den 30 skredo tillanfall, endast tre komanier wärtembergiskt infanteri. Då dessa engt de gjorda dispositionerna drogos till hufvud;yrkan, intog den i täta kolonner från Charen-. on deboucherande fienden höjden och uppförde å densamma två batterier. Vid middagstiden de dock ett wärtembergiskt batteri föras i Ft a ka LR TN ie mr