som gick af och an ute på terrassen och rökade en cigarr, vill du ha en elev, nu, 8edan ditt arbete är slut ? Ett blygt leende sväfvade öfver Silvias vackra grekiska mun då madame de YEpine framstälide sitt förslag. Mr Meredith kastade en forskande blick på Silvia och hans ansigte fick djapare färg då han svarade, med glädje; men ,hvaruti skall jag undervisa? Ah, i alltiog. Du skall bli-mademoiselle Nardis lärare i alla studieämnen. Det skulle trötta er, sade mr Meredith allvarligt och stödde sin arm mot fönsterposten. Kunskapen är en sträng gudinna. Kanske skall det trötta er att undervisa mig,, yttrade Silvia skämtsamt. Tror ni hvad pi nu säger? frågade han. Silvia blef bragt ur fattningen och vågade ej säga att hon trodde det. Ni tror således hvad ni säger? yttrade hon efter en kort tystnad; ni tror att studier skola trötta mig. Ni har ej någon särdeles god tanke om mig, mr Meredith. Jag tror att naturen varit frikostig emot er, svarade han med ett beundrande leende; men att den elaka Fåe, som alltid skall vara med då naturens guostlingar kristnas, stal bort en af de många gåfvor ni erhöll. Och det var? Ihärdighet. Tack! svarade hon sarkastiskt, men i nästa minut tillade hon ärligt och ångerfullt, ni har rätt; jag saknar ihärdighet.o Var ej ledsen för det, min älskling, sade madame de YEpine bjertiigt, vi tre skola tillsammans besegra den elaka Föen, Jag skall hålla vakt och ej giopain fienden, och om ditt mod svigtar, skola vi kalla Charlie till vårt bistånd. Silvia såg frågande på mr Meredith och