Aftonbladet – 9 december 1870, sida 2

styra största delen af det ofog som nu förfvas i de af dem ockuperade orterna: Till olyckor, som tyvärr äro oskiljaktiga rån drabbnoisgarne, höra byars och gårdsrs edbrännande. Att fäktningarne kring Oreans icke heller sparat de fredliga boninarne hade jag tillfälle höra af några damer, som medföljde från Orleans till en station i värheten. Vi skola fara för att se vär stackars lilla landtgård vid Coulmiers, som blifvit bränd, sade den äldre af dessa damer, och hennes ansigte antog detta uttryck af djupt vemod, som dylika olycksslag isynnerhet framkalla hos-till åren komna personer, hvilka icke längre ega denna spänstighet lyonet, detta förråd af framtidsförhoppningar, som låter ungdomen mad jemförelsevis större lätthet och bekymmerslöshet bära motgångar och förluster. Vid Beaugency, som var den yttersta punkt i sydvest, till hvilken tyskarne hade framträngt med någon betydligare styrka, under det de ännu innehade Orfeans, hade bron, på hvilken jernvägen passerade öfver den djupt nedanför liggande landsvägen, blifvit af dem sprängd för att afbryta jernavägsförbindelsen åt detta håll. En provisorisk bro förer nu öfver svalget, som derför passeras af bantågen mycket långsamt och försigtigt. I Nier, den närmaste stationen från Beaugency och hvilken betecknades såsom den sista ort åt detta håll, vid hvilken fiendtliga rekognosceringspatruller varit synliga, förökades antalet passagerare i den kupe, i hvilken jag åkte, med två zuaver och en gendarm, hvilken sistnämnde, efter hvad jag gnart erfor, förde de båda zuaverna såsom fångar till Blois, en betydligvre stad ungefär halfvägs mellan Orleans och Tours. De hade blifvit anträffade i Mer, utan att vara försedda med några papper och anhålna på misstankar att vara desertörer. Under den konversation, som nu under färden uppstod mellan gendarmen och några medpassagerare och i hvilken fångarne genom till dem framställda frågor småningom äfven indrogos, sökte dessa visserligen redogöra för sättet hura de blifvit skilda från sin kår och kommit till Mer, men deras sak föreföll temligen sjak och jag befarar att dessa båda unga män, af hvilken isynnerhet den ene hade detta äkta gamiouttryck, som man så ofta finner bland zuaverna, icke osannolikt gingo tillmötes samma sorgliga öde, som härom dagen träffade de tre desertörerna i Orleans, om bvilka jag i ett föregående bref talat. Det är en betydiig kontrast mellan det röriiga lif, som räder här i Tours ännu långt in på nätterna, och den nästan fullkomliga dödstystnad, som inträdde i Orleans redan kl. 8 på aftonen. Vid denna tid skulle alla bodar vara stängda, och alidenstund rörelsen icke var synnerligen liflig, började bodstängningen en god stund tidigare, så att på det bestämda klockelaget det ännu syntes Jjas endast från cafeerna och från de i Orleans mycket talrika apoteken. Samtidigt blefvo gatorna med ens folktomma och öde, och efter någon koit stond syntes knappast en enda menniska passera en gata fram. Från mitt fönster betraktade jag en afton vid 11tiden under en lång stund det torg, vid hvilket jag bodde, och som i sjeifva verket utgjorde medelpunkten för stadens lif och rörels2; mea vid nämnde icke så synnerligen sena timma var der så tyst, att intet anrar ljad förnams än det sakta plaskandet från fontänen. Alla geslågor brunno, men ingen lefvande varelse syntes till, utom gevärsposten utanför högvakten vid torgets andra sida. Här i Tours äro deremot cafberna öfverfyllda af gäster ännu framemot midnattstid. De äro det föröfrigt bela dagen i ända och det är endast en kort stund under måltidstinmarne, som man med någor!anda lätthet der kan fiana en plats. Det är en gyilene tid här för hoteller och cafber. Den stora mängden af officerare, som ligga här för att afvakta sin utnämning eiler som bitkommit i olika uppdrag, tillbringar sia mesta tid på cafest; der stämmes möte, der skötes korrespondens, der läsas tidningarne, der politiceras, der spelas biljard, kort eller domino, med ett ord de så godt som bo der dagen i ända. Lägg dertill det stora antal främlingar för öfrigt, som bli!vit af omständigheterna hitförda samt stadens egna invånare, hvilka icke gerna afstå från sin vana att tillbringa någon stund på det kära cafeet, så skall man lätt fatta att detta slags etablissementer ou skola vera öfverfyllda både bittida och sent. 5 ämniogen här är fortfarande deusamma som under de föregående dagarne. Man går i spänd väntan på den stora bataljen, som ännu alltjemt låter vänta på sig, till en del förmodligen derföre, att man å ömse sidor, inseende den oerhörda betydelsen af den sammandrabbning som förestår, tillvägagår med den allra största varsamhet och icke vill skrida till anfall förr, än man dragit till sig alla tillgängliga förstärkningar. Till en väsentlig grad torde också den afvaktande ställning, som armåerna intaga gent emot hvarandra, ha sin orsak i markens ytierst uppblötta beskaffenhet, som gör operationer med artilleri och kavalleri så godt som omöjliga. Den stora striden inledes dock med åtskilliga förpostfäktningar och den rörelse i riktning mot Mans, söm från tyska sidan rapporteras och som -ställes i samband med Gambettas afresa åt detta håll, hvarom här na går en hviskning, tyder på att man som bäst tager sina dispositioner i stort för den kommande bataljen, hvilken torde komma att utbreda sig på en front af flera mils utsträckning. Emellertid har general Bourbakis hitkomst och hans omtalade utnämning till chef för den 18:de kåren, som sammandrages i Nevers,