Aftonbladet – 9 december 1870, sida 2

Det är inte värdt att knipa ihop ögoner på det der viset då jag kommer, mamzelle sade hon rent ut. Jag är här för att muntra upp er en smula och det ämnar jag också göra. Jag önskar att ni ej ville bry er om mig sade Silvia otåligt. Ss så, var bara snäll!... Ni höll på ati svimma i går afton, och här är ett säkert medel emot all svimning.n Silvia öppnade sina ögon och såg att mr: Groom kommit in, utrustad med en stor butelj, hvarur hon hällde ett klart fluidam i et vioglas. Hon tog emot det för att snart blifva lemnad i fred, men just då hon val färdig att föra glaset till sina läppar, sade hon tvärt: Håller Jean Varot på med volidren ute i trädgården ? Jean Varot är bortan,svarade mrs Groom Han tog sitt pick och pack och gick sin väg i natt. Klockan fem i morgse saknades han och underrättelse härom lemnades till kaptenen, som genast skickade bud till madame Varot att komma och taga vård om värdshuset. Bevara mig! ni spiller ju ut hela glaset på lakanet. Madame Varot?. sade Silvia, utan att bry sig om bannorna, hada Varot en hustru? Ja; hvarför skulle han inte det? Silvia drack mrs Grooms elexir, i stället för att svara. Det tycktes genast verka och, som mrs Groom trinmferande anmärkte, gjorde det henne inom en sekund till en annan mamzelle., Silvias utseende var verkligen belt förändradt; en klar, röd fläck lyste på hennes kinder, ögonen blixtrade och med mycken liflighet sade hon: Sitt här och håll mig sällskap, mrs Groom. Ni mäste göra det, tillade hon befallande. Ni har no ingenting angeläget att göre; dessutom svimmar jag åter om ni går ifrån mig. Sålunda hotad, satte sig mrs Groom, runkade på hufvudet åt Silvias egensinne och frågade: Hvad hon ville med henne?