Aftonbladet – 8 december 1870, sida 2

yndigheterna rörande vissa altdrag på denjiso skrifna brandskatten, -till ersättniog för delun vånarne tillfogade förlusterna; men medan jföj der Thann påstod, att plundring vår till-de ten under tcå timmar, är det faktiskt, ochso ar uppgifvits af alla dem, med hvilka jagldr ir samtalat i ämnet, att plundringen och jov öIdsamheterna ohejdadt fortgingo alltifrån, sy skarnes inryckande omkring kl. 6 å 7 på tonen den ena dagen till omkring kl. 3 e.lde s den andra. Det var dervid -isynnerhet ti! rstäderna som hemsöktes på det ohyggli-lle aste sätt och i främsta rummet alla de bo-lje ar och magasiner, som innehöllo: matvaror oc ch tobak. Dessa bodar och magasiner voro jfu en handvändning spolierade på allt sitt in-so ehåll, .ochdetta gällde såväl dem som beti unno sig i förstäderna som inne uti gjelfvaltr taden, Den iure elier egentliga staden ledig: frigt mindre af den omedelbara plunla ngen såväl straxt i början som under fortite ånger ef ockupationen, ehuru mångfaldiga xempel omtalas på den skarmligaste rofiyst-o: ad och det gemenaste skadebegär. Värstlli bbades deraf de hus, hvilka voro öfver-lo itna af sina egare. Der icke blott boritogsie lit, som var transportabelt, till och med fö-ld emål, som man knappast kan föreställa sig vilket gagn de som togo dem skola knana js fva deraf, utan det, som icke kunde med-ja äras, sönderrefs, sönderstogs och förderfvades Ib å ellt upptänkligt sätt, hvarförutan vånin-l) arne och rummen osnyggades på sådantls tt, att det icke gerna kan omtalas. När-!n nast uti ordningen. i afseende på graden aflfi illfogad skada kommo de hus, hvilkas egare!k väl qvarstandat der, men drogo sig tillbakalr rån inkräktarne och visade dem en viss köld; jä waremot jemförelsa.is ganska ringa ohägnk öröfvades i sådana hus der familjerna satteil ig till bords med hrr officerare och i allmän-jq ret behandlade dem såsom sina gäster. -Der-r på syntes tyskarne ha satt synnerligt värde jt och de belönade denna uppmärksamhet med js sitt beskydd. Med afseende å deras bate-jr ende i stadens handelsbodar voro uppgifterna j: olika. I allmänhet sade man, att diäcerarne I betalt ordentligt de förnödenheter de önskat li erhålla, men på samma gång berättade man li mig exempel på, att soldaterna inkommit l: och efterfrågat den och den artikeln, och, då den blifvit dem förevisad, helt enkelt stop-j:at den hos sig och aflägsnat sig utan attj. betala, dervid bodegaren icke hade annat attli göra än att tiga och svälja sin förargelse, af, fraktan att genom reklamationer eller före-j: bråelser ådraga sig våldsamheter. Ena dell: af stadens yrkesidkare, som haft att göra uteli slatande med officerare, sade sig ej ha haft jc att beklaga sig öfver dem, utan berömde l; tvärtom deras artighet. j Men så frugo stadens iuvånare också samli fäldt skatta enormt för den relativa trygg-4 het till person och egendom, som förunna: des. Det är bekant att de kontributioner: och reqvisitioner, som pålades staden uppgå l: till ett värda af mellan 3 och 4 millioner fr. . och medlen utpressades under de svåraste ; hotelser. — T. ex. då staden begärde någon : tids uppskof med betalningen af en del afl: den utskrifna kontributionen, svarade hr v. der Tann härpå med den förklaring, att om iexe summan vore betald inom viss at ho j nom bestämd tid, skulle han sätta en post vid hvarje hus för att hindra bortförandet : af det minsta af dess innehåll och derefter : skulle-en allmän exekution företagas. ; Åtskilliga detaljerade berättelser ha börjat blifva syrliga offentligen rörande tyskarnes framfart härstädes. En och annan öfverdrift! lärer visserligen deri förekoruma, men på det hela öfverensstämma uppgifterna, har man sagt mig, med de verkliga förhållandena. Errellertid tyckes man tillsvidare iakttaga en viss varsamhet i afseende på särskilda epifoders offent!iggörande, ty man befarar möjligheten af tyskarres återkomst ifall någon motgång skulle träffa Loiresrmån, hvilket naturligtvis är en eventuaiitet, på bvilken man måsto göra sig beredd. Ena skriftställare härstädes berättade mig, att han samlat, till framtida brak, en mängd detaljer från ockupationsperioden. Det inges lätt, att om i dessa dagar hela Frankrike med andiös spänning motser den drabbning, som man nu redan i flare dagar väntat, och hvilken svårligen torde låta länge vänta på sig, skall detta i ännu högre grad vara förhållandet på denna plats, som så nyligen fått erfara hvad den tyska ockupationen vill säga och som ligger så pära tili hands att få mottaga den ånyo, om lyckan, som nyss var Loirearmen huld, skulle än en gång svika de frsnska vapnen, För ögonblicket hyser man likväl de bästa förhoppningar. Man ser i den omständigheten, att fransmännens första betydande framgång under detta krig vunnits utanför Orieans portår ett godt varsel för en god vändning af händelserna, erinrande man sig, att det var Orleans murar som satte en gräns för Attilas härjoivgståg i Gallien på Snxint-Aignans tid och att det var med Orleans befrielse som Jesnne dArec började engelsmännens fördrifvande ur landet. Det är emellertid avmärkningsvärdt, huru ! litet man här i allmänhet vet om Loirearmåns styrka och ställning. Uppgifterna om det antal krigare, den räknar i sina leder, variera på flere tiotusental, och jag är benägen tro att ingen så noga känner detsamma, om jag möjligen undantager general en chef och hans stab samt krigsministeren. Om armåns ställningar talar man om möjligt ännu mindre och jag tror verkligen att detta härleder sig mindre af en förbehållsamhet, som endast kunde vara loflig och beömvärd än af det ganska goda skäl att man i sjelfva verket iogenting vet. Ea tillfällighet lät mig emellertid komma i be-öring red en person, som återkom från de franska linierna och följt dem på en sträcka af flera kilometres i och för utförandet af ett honom lemnadt uppdrag. Naturligtvis egde icke heller han någon föreställning om armbas uppställning i stort taget, och de uppgifter, som undföllo honom, en passant, rörande de ställen han besökt, bör jag naturligtvis icke här reproducera. Eget är dock att man icke alls talar om hvar general dAureiles de Paladines bar sitt högqvarter. Det har här försäkrats mig att äfven officerare af ganska hög rang, hvilka befisna sig i Orleans, icke derom ha någon kännedom. De veta, säger man, hvar deras egen kår har sitt högqvarter, men ej hvar Mmanaoral an ahaof har ott TMTVat förafal