Aftonbladet – 8 december 1870, sida 2

on Rvilket jJ2g enser mig böra omnämna jd nedan det utgör ett litet bidrag till känne-li omen om ställningar och förhållanden. f Jag hade, såsom jag nävnt, hitkommit på Ir indagsaftonen och tillbragt måndagen medlt tt bese staden samt med att sätta mig ill eröring med åtskilliga personer, bland hvilka 4 e commandant de la Place,, hvilken jag an-t stt mig böra tillfråga, huruvida han ansågs ågot hinder möta för mig att besöka slag-lt ilten vid Coulmiers och Baccon, hvartill jgs ände mig benägen. Han hade afrådt migll rån att göra denna färd, emedan, sade han, lr tven om jag hade en sauf-conduit, jagls unde befera att, med anledning af min ut-l: indska accent, blifvit anhållen af poster och i varhållen i vakten tilldess mina pepper hunle it undersökas af vederbörande officerare, l: vilka kunde befinna sig på genska långt afi tånd, och hvilket allt följaktligen kunde vålla : nig flere obehag. Jag hade med anledning : f dessa råd och upplysningar afstått från nin plan att besöka Öoulmiers och nöjdel nig med att göra mina små iakttagelser rö-1. ande förhållandena i Orleans, för hvitket. undamål jag i går fortsatte mina promenaler i staden. Jag gick deronder in på ett afb, som jag ett par gånger förut besökt och slog mig nad vid en massagran och ca idning, i hvars studerande jag var inbegrien då en person närmar sig till mig och ned låg röst anhåller att få tala några ord ned mig och att jag för ändamålet ville följa wonom., Det anade mig att det var min geuskap af utländning som ådragit mig nä;0a vederbörandes, uppmärksamhet. Ut-l ommen på gatan med mio ledsagare be-! sräftade han också min förmodan, i det han örklarade gix vara polisagent och frågade nig om jag var försedd med ordentliga papber. Sedan jag bejakat hans fråga, bad han i nig medfölja till mairiet för att uppvisal lem. Under vägen sporde jag rmin ledsasare, som konverserade ganska höfligt och örekommande, hvad det var som hude fästat hans uppmärkssmhet vid min person. Han förklarade då att hau, som temligen väl kände stadens invånare, hade iakttagit att ag var en främling och dertör frågat värden på cafbet om man der kände mig. Då denne härtill svarat att han ej visste hvem jag var, men att jag hade en utiändsk brytning, enselsk eller tysk, ansåg hr polisagenten sin tjenstepligt fordra, att iillse att mina papper olefve af kommissarien undersökta. Det var ptidsomständigheterna som anfördes såsom skäl, hvilket jag i min ordning förkiarade vara en mycket naturlig sak. Och så vandrade jag af till mairiet, så der halft om halft arresterad. Väl ditkommen infördes jag genast till hr kommissarien, som fann mina papper i fullkomlig ordning och villigt inlät sig med nig i ett litet samtal om tidsomständigheterns,. Agenten, som uppfångat mig, hade genast dragit sig tillbaka sedan han anmält sammanbanget med mitt anträffande på caföet; men i stället inunno sig, medan jag samtalade med kommissarien, ett par tjenstemän vid mairiet, hvilka snart voro med inne i konversationen. Den ene at dem hade haft hos gig inackorderade en hel hop svenskar, som uppehåilit sig i Orleans iör språkstudier, och han var synbarligen mycket road at att inlåta sig i samspråk om dem och derag familjer: Som äfven jag råkade känna till något litet om dem, var således en beröringspunkt funnen och semtaiet fördes lätt och angenämt. Under tiden hade jag af kommissarien återbekommit mina papper, men som jag var litet nyfiken att se huru man i dessa trakter skulle taga saken om jag förnyade här den framställning jag hade gjorti Lyon, att erhålla en s. k. permis de söjour, tillsporde jag mina nya bekantskaper om de icke ansåge det rådligt att jag förskaffade mig en sådan, för alt undvika en förnyelse af den promenad jag nyss fått göra till mairiet. Man förklarade att detta vore ganska rådligt; men derom borde jag vända mig till prefektaren. Med detta besked aflägsnade jag mig, besluten att se till hvad man i prefekturen skulle ha att säga om en utländsk tidningskorrespondents närvaro i Orleans i dessa dagar. Jag begaf mig också något senare till prefekturen och inträdde till hr generalsekreteraren, samma myndighet som i Lyon hade meddelat det förklarande att jag kunde der obebindradt qvarstanna. Efter en blick på mina papper och efier erhållen underrättelse om ändamålet med min resa, förklarade hr generalsekreteraren att jag skulle vända mig till .le commissaire central, som skulle bereda mig alla möjliga lättnader med hänsyn till utförandet at mitt uppdrag. En af hans underordnade tillsades att följa mig till le commissaire central och framföra generalsekreterarens helsning rörande min person. Nu bar det ånyo af till mairiet. — Iakomna till centralkomnissarien funno vi honom ifrigt sysselsatt. Sedan han erfarit vårt äreode, förklarade han, att ban icke kunde taga befattning med denna sak; den berodde på prefekturen. Min ledsagare erbjöd sig då att uppsöka prefekten och framföra ärendet till konom och jag inbjöds att ioträda i en af byråerna för att der afvakta resaltatet, Det var medan jag der väntade en god stand som åtskilliga handlingar företeddes till registreriog, hvilka angingo de på morgonen : skjatna desertörernas givilstånd, hvarom underrätteise skulle affärdas till deras hemorter. Jug förstod nu sammanbanget med truppernas framoch återmarsch. Hvad min egen, mindre allvarsamma 2nge lägenhet angår, så erhöll jeg slutiigen det besked, att prefekten förklarat, att om jag ämnade för någon längre tid välja Orieans till vistelseort, borde jag dertill utverka tillstånd af regeringen i Tours. Blefve min vistelse blott några dagar, vore åter deremot ingentiog att invända. Som jag emellertid tycker sig hafva inhemtat allt som för det närvarande här är att erfara, har jag ej för afsigt att besvära reg.ricgen i Tours, som säkerligen har vigtigare saker att sköta, med oågon framställning rörande eu förlängd vistelse här, utan är det min efsigt att i dag eller i morgon anträda återfärden till Tours, der man har fördelen att erbålla underrättelger om hvad som tilldrager sig åtmiustone etl dygn tidigare än här, der tidningarne icke innehålla någontiog annat i nyhetsväg än hvad som ko.smer dem tillhanda från Tours. C. E.