Aftonbladet – 30 november 1870, sida 3

Article Image
Om man blott hade vapen och artille nog, kunde regeringen inom 60 dagar hafv en och en half million man i fält. Man al betar flitigt på många ställen på att skar dessa vapen och kanoner, och man har re dan fått ihop en icke obetydlig qvantite Frankrikes garnisonsstäder hafva stundoi vefunnits åstadkomma ett oväntadt stort ar tal. Från Amerika väntar man, enligt hva jag hört, i slutet af December icke mindr än 500,000 bakladdnicgsgevär och flere fält kanoner än jag för min del kan anse trolig Parrotkanonerna, välbekanta under det sist borgerliga kriget, skola snart låta höra sig Frankrike. När man tager allt i betraktande, tror ja att den stora: belägringsarmens ställning n är ganska kritisk. Det är ganska möjlig att en olycka ännu kan drabba tyskarn som till och med skall godtgöra transmän nen för Sedan och Metz. De ha disciplir tapperhet, stort antal och fulländade anfö rare, men de äro långt från hemlande Fransmännen ha tapperhet, stort antal, sto underlägsenhet i disciplin, anförare som änn äro för litet kända; men de ha i stället e oändlig patriotisk hänförelse. Om tyskarne kommunikationslinie med hemlandet afskäre: ionan de äpnu kunnat komma in i Paris oc under det de säkerligen äro ur stånd att förs sig med hvad de behöfra från landsbygde omkring Paris, hvad skall då inträffa! Dess stolte och herrsklystne preusssre, som ick voro nöjde med Sedan och icke en gång me både Sedan och Metz, utan ville till det tersta förödmjaka Frankrike och trampa de i stoftet genom dess hufvudstads intagand och genom att medelst en traktat aftvinga de dess Rheinprovinser, som icke voro nöjde me det öfvermatt af krigareära, hvari de reda fråssade eller med de stora eftergifter Jule Favre var färdig att göra, utan icke vill stänna förr än vid åsynen af det stolta sköna Paris, böjande sitt hufvud i stofte under segrarens fötter — de kunna nu fö skäl att lika bittert ångra sitt anfallskrig mot franska nationen, hvilket daterar sig frår Sedan som fransmännen haft att ängra sitt hvilket slutade der. En i sin början rättvis sak kan försvaras på ett sådant sätt, att den slutligen blifver örättvis. Ve de arma folk, som måste blindt följa sina kejsare och konuvgar i sådana krig som det förra af dessa två var och som det senare är! Det är icke omöjligt, att Guds dom kan visa sig på ett häpnadväckande sätt genom att lemna suveränerna på båda sidor med deras rådgifvare och armeer såsom fångar på den motsatta sidan. Detta skulle i senning blifva ett undransvärdt skådespel och en underbar ärdom för verlden! En korrespondent från La Ferte-sous Jouarre skrifver den 16 dennes till Schlesische Zeitung : Franska nationens lev6e en masse är uppenbarligen underskattad; här i hjertat af Frankrike ir man åtminstone vitne till, att fransmännen i sjelfva verket uppbjuda alla krafter. Hvad som genast faller i ögonen, är det ringa antalet unga karlar, som visa sig i städerna eller på landet. Vid jernvägsbyggnaden vid Nanteuil användas tusentals invånåre mot hög dagspenning; men ibland lessa äro icke tio, kanske ej fem procent, karar mellan 20 och 30 år, utan endast skägglösa ynglingar och gubbar, eller ofärdiga sjuklingar. ch huru många hundratusentals kraftiga männer kunde ej Frankrike uppställa! Den reguliera arnån har endast absorberat en bråkdel deraf; vi sänna ju tillräckligt deras verkliga antal, med midantag af de inom Paris inneslutna och i Loirewrmån befintliga trupperna; och äfven dessa seare äro starkare än vi trodde. Förvånande är sjelfvå verket landets genomgående välmåga; n sådan anblick, som från det gamla klostret rid Jonarre erbjuder sig utöfver den vidlyftiga Marnedalen, torde man i Tyskland få leta efter; å många välbyggda byar, 8å många förtjusande lott och småstäder, så förträffligt odlade åkrar ich vinberg, en sådan myckenhet kraftiga hästar ch tusende andra i ögonen fallande fördelar förlara med ens, hvarför invånarne i denna landträcka ännu ej tagit till tiggarstafven. De börlor, som de sedan krigets början varit underkatade, äro nästan otroliga. Hundratusental af tyska rigare hafva genomtågat dessa vägar, hafva här arit inqvarterade och fått sitt underhåll, ja, bafva nången gång medtagit, hvad som kunnat medöras och som a löna sig att medföra. Den illa staden La Fertå-sous-Jouarre har i dag, för tt andraga ett exempel bland de många, utom n garnison af omkring tjugu officerare och sjuundra man, en dagligen vexlande inqvartering ned thy ätföljände förplägning af-flera hundra pan och i medeltal femtio hästar. Det allmänna älståndet förde det med sig, att alla reqvisitioer till en tid genast kunde fullgöras, naturligtis icke utan tandagnisslan från invånarnes sida. fen snart låter den tid bestämma sig, då den ista kon blifvit slågtad, den sista litern vin uträcket af tyskarne; redan hafva de många och cke sällan praktfulla slotten i trakten upphört tt vara någonting annat än kaserner, för hvilkas ivånare ingenting kan döljas och sedan — sedan räder enligt natureds ordning, Utan att det beöfs någon uppmaning från den tongifvande maken i Erankrike, la lev6e en masse i lifvet, icke nera undertryckt af fruktan för de tyska bajoetterna utan framkallad genom hunger och förviflan. Må vi icke underskatta denna sista, ytersta ansträngning af en dessutom fanatiserad efolkning, må vi bellre i tid bakom hvarje häck e en vendeer, och vidtaga våra mått och steg not en dylik resning. WATERS

30 november 1870, sida 3

Thumbnail