Aftonbladet – 29 november 1870, sida 3

Ställningen i Paris. I Independance belges senast hitkomn vummer meddelas de bref från Paris af de 13—15 November, som kommit tidningen till handa och hvilka vi i gårdagsnumret om nämnde. De äro mycket utförliga, hvarfö vi här åtnöja oss med att sammanfatta dera hufvudsakliga innehåll: Förstnämnda dag sammanträdde medlemmarn af styrelsen för nationalförsvaret i anledning a de särskilda fiendtliga demonstrationer, som före föllo i den franska hufvudstaden efter vapenstille ståndsunderhandlingarnas afbrytande, till en råd plägning, der beslut skulle fattas öfver frågan huruvida grefve Bismarcks anbud att äfven utar vapenstillestånd få företaga valen skulle begagnas eller om man utan vidare dröjsmål skulle skrid: till utförandet af den stora militära akten, på hvilken man förberedde sig. Hvad denna sist nämnda angår, så tyckes den bestå i ett jättear tadt utfall, som skall verkställas med en stor de af Pariss försvarare. Med undantag af Jules Favr och Picard voro de öfriga medlemmarne emo valen. Äfven Trochu, som eljest mera lutar å Jules Favre, sällade sig denna gång till det avan cerade partiet, och följande dag (den 14) utfär dades en proklamation af Trochu, hvariinvånarne indirekt erhöllo en vink om, att regeringen be slutit icke företaga några val, utan fortfara mer fin dörra politik. Denna proklamation lydde så unda: Till invånarne i Paris, till nationalgardet, til armån och till det mobila nationalgardet. Undei det att fjerran ifrån oss fädernerneslandets smärt. samma öden gå i fullbordan, ha vi i Paris till. sammans gjort ansträngningar, som i verldens ögon hedrat våra olyckor. Europa har blifvit förvånadt öfver det oförväntade skådespel, vi erbjuda det, öfver den rikes och den fattiges enighet i hängifvenhet och uppoffringar, öfver vår fasta vilja i motståndet och öfver de ofantliga arbeten. som denna vilja åstadkommit. Fienden, förundrad öfver att i nära två månader qvarhållas utanför Paris, hvars befolkning han ej ansåg i stånd till detta manliga uppförande, led mycket större men i sina intressen än vi sjelfve trodde, och gaf vika för det allmänna tänkesättet. Han tycktes ha afstått från sitt oförsonliga beslut att till stor fara för Europa och civilisationen desorganisera den franska nationen, hvilken man cke utan den mest skriande orättvisa kan göra ansvarig för detta krig och den olycka, det förorsakat. Det är nu notoriskt, att Preussen hade antagit nationalförsvarsregeringens vilkor för det af de neutrala makterna föreslagna vapenstilleständet, då den olycksdigra 31 Oktober kom och komprometterade en ställning, som var ärofull och värdig, och återgaf åt den preussiska politiken hennes förhoppningar och anspråk, Nu, då våra förbindelser med departementena 1 lång tid varit afskurna, söker fienden försvaga vårt mod och utså tvedrägt bland oss genom att sprida underrättelser bland oss, hvilka uteslutande härflyta från de preussiska förposterna och de tyska tidningarne och hvilka på flere punkter af våra så vidsträckta linier funnit inträde. I skolen veta att undandraga er verkningarne af denna splittrande propaganda, hvilken skulle bli de dyrbara intressenas undergång, som lemnats i vår vård. Edra hjertan skola vara fasta, och I skolen förbli förenade i den anda, som i två månader utmärkt karakteren af Paris försvar. Under det att våra arbeten tillslöto staden, ha vi under den ovisshet, hvari vi befunno oss rörande det understöd, som de utanför . bildade armfberna kunde skänka oss, kommit på den tanken att uppsätta en armå inom våra murar. Det är ej nödvändigt att här uppräkna de väsentliga elementer, som fattades oss för att lösa detta nya problem, kanske svårare än det första. På få veckor ha vi, så mycket som stått i vår makt, i regelmessiga grupper samlat, heklädt, utrustat, beväpnat, inöfvat och flera gånger fört mot fienden de entusiastiska, men ore iga och oerfarna massor, öfver hvilka vi förfogade. Vi ha med; civilingeniörernes, privatindustriens och jernbanornas oegennyttiga och hängifna bistånd försökt att genom verkning af moderna kanoner, af hvilka de första nu skola levererag till oss, komplettera fältartilleriet, hvilket armåns artilleri bildat med den berömvärdaste ifver. Sedan nationalgardet sin sida fördubblat sin effektiva styrka, organiserade det sig, ehuru taget i anspråk för arbetena och vallarnes bevakning samt öfvade sig alla dagar och i alla väder på Våra allmänna torg, ådagaläggande en ojemförlig ifver, hv det har att tacka för, att det inom ortäristånd att kunna strida tillsamm-ns med sina krigbatal. Jag stannar här, då jag ej kan säga allt; men jag betviflar, att på någon tid eller i något folks bistöria en stor belägrad och från all förbindelse med återstoden af området afskuren stad efter sina armåers tillintetgörelse harställt kraftigare ansträngningar af moraliskt och materielt motstånd mot en olycka, som syntes icke kunna botas. Äran häraf tillkommer icke mig, och jag har blott anfört allt detta för att upplysa dem som ärligt, derom är jag förvissad, tro, att efter försvarets förberedande en fullständig offensiv vore möjlig med massor, hvilkas organisation och utrustning icke voro fullständiga. Vi ha ej gjort hvad I velat; vi ha gjort hvad vi kunnat, då vi utfört en följd af oförutsedda åtgärder, hvilkas ändamål hade ofantliga proportioner, midt under de smärtsammaste intryck,