Aftonbladet – 29 november 1870, sida 2

ned hvilken hon bör verka för de stora upp-kl itterna: landets försvar, de främmande hä-fö arnes fördrifvande och fredens återställande. Ita Som jag vet att man efter inneslutningen af lta Paris har i Stockholm föga eller ingen tillljig sång till franska tidningar, skall jag tillåta !m nig lemna några antydningar om det språk je utskilliga mera kända tidningar, som dels utIta komma här, dels i andra provinsstäder, men ge vär dagligen tillhandahållas, för det närvalyve ande föra. ob Det tema, som flere tidningar företrädes-pö vis variera, är regeringens uraktlåtenhet attldqe itlysa val till en konstituerande församling. pl Utan att fästa afseende på den omständig-lat heten, att en fjerdedel af Frankrikes område q befinner sig i fiendens band och att för öf-ln: rigt en valagitation skulle i hög grad vara lga egnad att afvända uppmärksamheten frånli det i detta ögonblick enda nödvändiga, förla svarsanstalterna. La France, som isyoner-l!d het agiterar för ett omedelbart utlysande afla representantvalen, tilltror sig visserligen icke att bestrida det vissa svårigheter möta lr deras verkställande, men menar dock att man ti bör begagna tilltället och tillgodogöra sig det c löfte, som Bismarck gifvit under förhandlind gerne med Thiers, att han ville på sammalyp gång tillåta och befordra valen, äfven fastän f; vapenhvilan ej kom till stånd. Man dragerly således ej i betänksnde att tillstyrka en val-lf förrättniog med hr von Bismarcks nåde!ilsg Hittills synes agitationen i denna riktning ej lä ba utöfvat något inflytande på regeringen, lr men det slår icke gerna felt, att den på vissa f håll kan göra sitt till att undergräfva förtroendet och utbreda den föreställningen att lc det är för några partisyften som regeringen la underlåter att inkalla en nationalrepresentag tion. u En annan klagopunkt, som man uppfört h på regeringens syndaregister, är inrättandet ll: af den Bullstin de la Republique frangaise, lh medelst hvilken Gambetta, den ledande vil-la jan, efter hvad man tror, i den härvarande f regeringsdelegationen, söker bland landtbe-t folkningen utbreda dels kännedomen om detls fallna kejsaredömets verkliga karakter, belyst lE medelst fakta, som kommit i dagen genom dela i Tuilerierna funna kejserliga papperen, dels ! kunskap om de politiska och sociala rät-lh tigheterna samt republikens väsende och t uppgift. La France och La :Constitutionnell1 anfalla bittert denna åtgärd och isyonerhet lt föreskriften, att skollärarne skola hvarje sönx dag, eller oftare om så faller sig, för kommu1 nens medlercmer uppläsa denna Bulletin, antinf gen i skolhuset eller i mairiet. Det lärer icke kunna nekas att hela denna anordning tageri sig något besynnerligt ut för en frän mande betraktare och att man ärnågotförvånad att finna ! den emanera från en liberal regexivg. Också l: ligger det en mycket pikant sälta uti en af il Constituticnnel återgifven skrifvelse till inrikesl: ministern från en gammal skollärare, som reAdogör för alla de uppdrag han under de vex! lande styrelseformerna erhållit att för sina li församlirgsboer predika den bestående regi: mens förträffighet och allena saliggörande li beskaffenhet. Han säger, att han nu hade l( hoppats att icke vidare behöfva än en gång ! vända sin slitna tröja och utsätta sig för : sina fordna lärjungars begabbelser. För attjii göra h. exc. monsieur Gambetta till viljes: bar han likväl i Bulletinen efterforskat de upplysande eller historiska artiklar, hvilka ha . till ändamål att upplysa folket om dess po-l: litiska och sociala rättigheter, äfvensom om : de pligter, som af dem härflyta, men — li tillägger ben — jag har till min stora öf-: verraskning icke funnit . någonting apnat än de handlingar och åtbörder, zom tillskrifvas en viss mamsell Marguerite Bellanger, som j! ederg excellence utan tvifvel icke vill framställa såsom mönster för våra landtflickoro. ; Han ber slutligen på det bevekligaste att få! rätt och slätt hålla sig till sitt egentliga kall, li folkundervisningen. ( Det är, såsom man torde finna, en ur prin1 cipiel synpunkt mycket sårbar punkt denna l: anordning med den republikanska Bulletinen ; och dess föreläsande för menighcterca, och li man kan fatta huru en sådan åtgärd kunnat 4 vidtagas först då man får höra talas om härstädes till hvilken grad kejsaredömet vetat ! begagna alla medel tör att korrumpera detj4 allmänna föreställningssättet. Huruvida icke ji åtgärden, trots den goda afsigt i hvilken den If Du vidtages, är ett trampande i de gamla l! fotspåren, skall jag lemna osagdt. l issa speciella regeringsåtgärder attacke-f rag också mycket häftigt. Såsom exempel ls vill jag nämna två journalisters, hrr Lissall garays och Georges Pörins utnämning tilllr krigskommissarier vid det läger, som upprättas vid Toulouse. Le Constitutionnel och La Franc2, som båda anfalla denna åtgärd, antyda de ifrågavarande befattningarnes revolotionära urspruzg och söka göra deras innehafvare förhatliga genom att hånfullt tala om huruledes de nu skola i militärisk uniform marschera vid sidan af våra generaler från Afrika, Krim, Italien, Kina och Mexikox. I ett nummer några dagar tidigare har Lalf France med en giftig och af insinuationer u uppfylld artikel kastat sig öfver hr Clementr Laurier, som hade haft i uppdrag att negos ciera ett lån i London för franska statens hk räkning. Såväl sjelfva åtgärden som sättet s 8 ä f p ÖRA —-— RS OR mm hvarpå hr Laurier utfört sitt uppdrag klandras på det skarpaste och förmenas vara af beskaffenhet att skada Frankrikes kredit. — En annan tidning, Le Frang is, som har afgjordt klerikala tendenser, angriper i en ar-ir tikel med rubrik Les parodistes ett af Gam-t betta i dessa dagar uttärdadt dekret, gecom ir hvilket han tillåter vederbörande myndighe-n ter att mottaga de kyrkoklockor, som kunna t af föreamlingarne erbjudas för att omgjutas!n till kanoner. Tidningen insiouerar att detld väl kan blifva fråga om att taga, hvad man lu börjar med att mottaga och frågar om man ö i detta afseende vill kopiera ett anpattide-!h hvert och parodiera år 92. Artikeln vädjar, såsom man ser, till den religiösa fanatismen o och söker väcka misstro mot regeringen hos!d ABORT KYL TT SENPT ANI ALST SSA TROTSA ROTEN