Aftonbladet – 25 november 1870, sida 2

an få läsa, jemte en hel hop franska tid-fse ingar, äfven Times, som för närvarande hit-m ömmör endast två dägar gammal, och som lö! ed sitt rikliga itatörial af faktiska tppgif-si r värit mig en verklig läskedryck efter den d yhetstörst jag måst uthärda. Men för detlel ora flertalet af fransmän, som icke befatta li ig med att läsa något annat språk än sittP get; är detta en förseglad bok, om hvilken (E e icke få nägön atinän kännedom än den,jsl oi kan vinnas gehom. några raders utdrag fi å och då i Här titkömmatde tidniogar. i Ett annat skäl derill att fransmätinen ili llmänhet äro så illa underrättade om hvadd om tilldrager sig och framförallt att dels å allmänt sakna en öfversigt af ställnin-s en, som tillåter dem att bedöma hvad om är rimligt och sannolikt eller icke är leras bristande sitne för allt som tillhör det seograliska studiet. FBlutligen bidrager äfven 1l sin mån en älldeles afgjord benägenhet attlr ätta tro till historier, hvilkas grundlöshets emligen påtagligen ådagalägges af förhanden-c varande omständigheter. Jag har under dessa j1 lagar haft godt tillfälle att se prof på denna ( iktring I det franska lytinst, fött exempel:1s Underrättelsen om segern vid Coulmiers ochi Baccon hade blifvit officiel och antalet fånsar, som först uppgafs till 1200, tror jag,le hade enligt senare uppgift uppgått till 2500.11 Man hade också vid bangården här sett ett ar transpörtör af fångar, hvardera ott nägra undrade; passera här förbi: Emellertid kom det rykte i omlopp att fångarties antel skulle vara ännu betydligt större. Under det jag promenerade i staden med en härvararde vän träffade vi flera personer, som visste med follkomlig säkerhet uppgifva, att en direktör eller inspektör vid fupvägarne, mr den ochl den, lade fått Befslining att ordna transportmedel för forslande af 6000 fångar Det var så godt som en hel division bairare som hade sträckt gevär titan ett strida. Na låg det visserligen icke något alldeles Orimligt deri, att fångantalet kunnat ytterligare ökas; men dock föreföll det mig åtminstone ganska sannolikt, att om så verkligen varit förhållandet, regeringen icke skalle ha gjort någon hemlighet at ett så vVigtigt, och glädjande faktum. Jag behöll dock dessa betraktelser för jig Bjel tillsvidare; men då ännu påföljande dag samiHå flilsto ia tirkulerade man och man emoclian, tillät jag mig anmärknö, att förhållandet vai vura2 Au Varit omförmäldt i,tidningarne om det varit g.undadt. Det är sannt, min herre, att tidoingarne icke tala derom; ten emellertid:::n, och så gaf iman fig diverse skål fivarför skön åNdå kunde vära 8ann fastän den hölls lerig. Jag är mycket benägen ätt tro; det på detta sätt de 6000 fåvgarhe åarbetät äg så in i mångas föreställning, att de qvarstanna der för alltid såsom ett historiskt faktum, om hvilket man har fullkomlig visshet, fastän, af högre och outransakliga skäl, tidvingarne ioke tala derom. På samma sätt bar det törhållit sig med ett rykte om ett stort utfall, som Trochu skulle ha gjort från Paris och medelst hvilket han med en armå, jag tror på 150,000 man, hade fratnträngt ända till Juvisy, en station på Orleansbanan, 23 kilometres från Paris. Detta rykte, som innebar ibgentihg mindre än att den tyska cerneriogslivieh skulle vara sprängd, höll sig mycket envist i två dagar, fastän tidningarne icke talade derom,. Då jag i en boklåda köpte en af de vanliga kartorna öfver Paris .befästningar, tillstyrkte mig bokhandlaren att taga eo annan, som omfattade en vidsträcktare terräng, emedan, sade han, Trogbu redan stod vid Juvisy, hvilket var beläget låhgt utanför den karta jag ämnade tillhandla mig. Jag gjorde min invändniog med afseende derpå att ryktet, ehuru redan så gammalt, icke blifvit bestyrkt. Bokhandlaren försäkrade mig då, att det likväl verkligen förböll sig så som man sagt, ty man hade uppgifterna från en af herrarne i krigsministören. Det har sedan visat sis att det var besättande af Villejuif, som gifvit upphof till detta rykte. Ett annat bevis på, hura föga man i Frankrike känner till hvad som verkligen tilldragit sig eller ej, hade jag i Lyon, der man i ett sällskap af några herrar gjorde mycket stora ögon och blef i hög grad förvånad då jag dristade påstå, att den beryktade katastrofen i stenbrotten vid Jaumont under en af Metz-bataljerna, tillhörde helt och hållet diktens område. Det fanns icks en i detta sällskap af bildade män, som hade den ringaste föreställoing om att denna med så hemska detaljer utstyrda historia hade visat sig vara fallkomligt sanningslös och ett foster ar inbillningskraften hos en af dessa journalister, som för att göra sig pikanta och roa sin publik, gifva sin fantasi lika fritt spelrom då det gäller framställoingen af de vigtigaste historiska tilldragelser som då det kommer, an på satt romantisera en stackars parisergrisetts försök att taga lifvet af sig med kol-os. Här trodde man ännu fullt och fast både på bönderna, som hade lockat de tjogutusen preussarne i fällan, på Canroberts kanoner, so:n skjutit undan pelarne, hvilka uppburo den underminerade marken, och på de hjelplöses. jämmerrop, som hördes från djupet ännu fyra dagar efter katastofen. Trots all den ofullständighet i underrättelser, hvilken bär eger rum, känner man emellertid i dessa dagar allmänt på sig att vigtiga och måbända afgörande händelser — afgörande åtminstone för denna trakt och denna plats — äro nära förestående. Man motser såsom mycket sannolik en sammandrabboing mellan den förstärkta von der Tannska kåren och general Aurelles de Paladices arm6. Man finner sig i en pinsam spännng under afvsktan af denna batalj. på hvilken så mycket beror. Måhända ha vigtiga händelser inträffst och kommit till eder kännedom långt innan detta bref når den svenska hufvaodstaden.