Aftonbladet – 25 november 1870, sida 2

Det torde för öfrigt knappast behöfva sä) 8, att i det kvimmtt af främlingar, söm lt r närvarande fyller deiina städ, det mili-t ira elementet är det öfvervägande. Hvarlt an kommer, få gatorhaj på caflerna, vid lt stellens tables d hote, möter man oupphör(tr gen officerare samt för öfrigt militära tjen-l!s .emän af alla grader. Det är ett brokigt: irrvarr af uniformer af alla möjliga färger, f fistin tionstpeken öch Broderier af alla l röjliga Slag. Läggef man härtill de massor l: f linfesöldater; mobilgärdistet och franes-. reurs, som fylla älla gatöry så här man ansdnilg såga med fru von Schreckensteins ofmästare i Regementets dotter, att det he. erliga civila folket börjar blifva alltmer och er sällsynt,. Ä Det är naturligtvis omöjligt att af anblicen af strödda trippafdelningar, soih man er här och der i städerna, vid jernvägsstaionerpa, i läger och kaderntr, bilda sig nåot föreställning om styrkan af de stridsrafter, som de representera; ännu mindre kan ran bedöma i hvad mån deras utbildning tilliter dem att hålla stånd mot flendeni men et måsta i alls händelsst väcka förurndrii, ästan häpnad, då i detta samma Frankike, hvars hela reguliera armå, nyss ansågs illintetgjord och hvars militära resurser trodes vara uttömda, man återigen knappast ser Sgonting annat än beväpnade män. Båyar öt i Lyon, så på hvarje station mellan jenna stad och Tours, och så är det här. )ch detta är under samma dagar, som den gentliga 8: k. Eoireårmen erhallit den styrka ch fasthet, att den kunnat gripa till offeniven! Man torde ha lagt märke till, att let uppgifvits hurusom i striderna vid Caulniers och Baceon Loirearmön visat sig ega n rik tillgång på artilleri, som gjört mycket rod tjenst. Nåväl, samtidigt har jag här ett en artilleripark, hvars styrka jag naturigtvis icke nämner, men af den Ketydenhet, utt deh väckte min förvåning. Och hvad som icke minst öfverraskade var, att det nanskap, som skall servera dessa kanoner, 1tgjordes af idel gamla soldater, hvilka sutto som fastvuxna i sadeln och syntes förtrugna ned de minsta detäljer af tjensten. Hvilka fantliga resurser måtte icke Frankrike eva. som efter så snart sagdi qjompellfak mit sängar kän inöm nagra få veckor ater ställa sådana stridskrafter på benen... Detär cke utan att, då man betraktat sakerna på arständ, man emellanåt känt sig frestad tro, att dessa nya uppbåd, om hvilka: det talats, ;Xisterat blott på päpperet, och att dönha armö, Bot arntlän fögs 3 Å andra sidan Löiten, var blott en myth. Na ar döck i dessa dagar Loirearmån gifvit sin tillvarö på ett mycket märkbart. sätt tillkdonå, döh jag har derförittott I ac trakter jag genomfarit sett så betydliga stridskrafter, att jag kan vitsorda, att om tyskarne. ansett, att Frankrike nu, låg afväpnadt inför deras fötter, få ha de betydligt missräknat sig, Det är således icke underligt att förtroende och hopp, börja återvända, synterligast efter Loifearmöns Hyså vunhä framgångar och Örleans återtagande. Jag sade att det börjar återvändav, och bör derföre tillägga, att omedelbart efter underrättelserra om karitulationerna först vid, Sejan och. derpå vi Metz stämningen Fakit i hög grad dyster oc oränsat hardt när till förtviflan. Det är också lätt att föreställa sig att dessa slag måste hafva åstadkommit ett förfärligt intryck, men man kan först då göra fullt klart för sig, huru dessa nyheter här känts och mottagits, när mana erfar huru fullkomligt sförväntadt de kortitit; framförallt katastroten vid Sedan. Det är ganska väl bekant hos oss, att man i Frankrike i allmänhet varit ganska illa underrättad om händelserna på krigsskådeplatsen; men till hvilken grad detta varit törhållandet -kan man knappast föreställa sig förr än man här hört det äfven från bildade fransmäns egna läppar. Såsom ett exempel härpå kan jag anföra, ätt det faktum, att Bazaine var fullkomligt innesluten i Metz efter striderna i medlet af Augusti och att Mac Mahon ansågs marschera till hans undsättning, blef bekant för en härvarande familj, som dock med lifligaste intresse följer händelserna, först genom ett bref från en vän. — i Sverige! De fakta, öfver hvilka betraktelser anställdes i detta oref, voro härsdå fullkomliga nyheter. Man vet, att regeringen, ministören Palikao, på lenna tid systematiskt vilseledde allmänna neningen med afseende på den verkliga ställningen, och det var derföre, som underrät.elserna om katastroferna här kommo såsom askslag från klar himmel, under det vi, som befunnooss . på afståndoch mottogo depescher från skilda håll, .kunde dag för dag följa händelsernas utveckling och se hvad som förberedde sig. Numera är förhållandet väsentligen förändradt, i det sanningsenliga lepescher om timade händelser meddelas allnänheten och tidningarne äfven i öfversätting återgifva de tyska rapporterna, så att nan har tillfälle att göra sina jemförelser ch draga sina slutsatser. Men då tidninarne här systematiskt afhålla sig, af lätt begripliga skäl, från alla meddelanden röande trupprörelser på den franska sidan, ch de af regeripgen meddelade depescherna mm preussarnes uppträdande än. här än der, nföras hummel om dummel utan allt samnanhang och alla kommentarier, med omörmälande ofta af en hop småorter, som terfinnas endast på de mest detaljerade karor,.. hvilka -man--ingalunda. alltid har till ands, då man genomögnar sin tidning, så oses det lätt, att man ännu fortfarande här r ganska ofullständigt underrättad om hänjelserna... För mig. som under några dagar efunnit mig i samma belägenhet som fransnännen i detta hänseende och börjat fiona let synnerligen ledsamt att nu, då jag beann mig så nära händelsernas skådeplats, akna den klara öfversigt öfver dem, som ag hittills hade egt, var det derföre ett fynd tf stort intresse, då jag upptäckte en läsealong, der jag för 20 centimes om dagen