Aftonbladet – 25 november 1870, sida 2

Mycket större intresse för vänner af förnmningar. Det är de äldsta, trångt bygda j varteren, der man kan finna spår af bana edeltids-byggnadsstil, äom: karakterisera de : unla delarne af så många tyska städer, såm Fraokfurt, Hannover m. fl. Korsverksasen med de öfre våningarne fråmspringande fver de andre, äto dock här icke många. tan har redan mycket tidigt börjat till byggadsmaterial använda denna lösa, tälgbara en, af hvilken numera alla byggnader. hör ppföras och sem eg8öar äg så Utomördentt väl för n rik ornering, der man vill annda en sådan. Det är i denna ålderdömga del af Tours som man träffar det hus stt af de få sc äro bygda af tegel), hvilet såges ha tillhört Ludvig XI:s beryktade dskap, Tristan IHermite, samt flere ålderomslemningar af intresse Här finnes öCkså et berömda helgonet Saint-Martins graf, till vilken 6 fromma vallfärdai stora skaror och er man ständigt ser brinnande en så stor massa axljus, ditsatta af de troende, att mån kunde öreställa sig stå framför bilden af ett favoithelecn i en rysk kyrka. I det helt enkla ch blott provisoriska kapell, som är uppördt öfver grafven, äro väggarna till en stör el beklädda med vita maårilörskiivor, ditatta såsom tackofter med anledning af minesvärda och lyckliga familjhändelser, om vilka inskrifter å dessa skifvor lemna en ntydan. Åt Saint Martin, of en tarksom roder d. 1 Oct. 1868 heter det bt. GX, Och ylika inskrifter fariefas i oändlighet. Man ägös ha för afsigt att på stället uppföra en räktig kyrka. Biand det stora antal sådane;, om redan finnas, kan katedraleti, Saint-Gaen, betraktas såsom ett af de vackraste nirnestjärken af götisk byggnadskenst, som nan någonstädes påträffar. Den är, hvad om så sällan är fallet med dpssa kolessäla raktbyggnader, alldels5 kömplett, med två öga, präktiga tornspiror, samt, hvad som Ccksa ingalunda är så vanligt med de stora ;yrkorna i de katolska länderna, tillröckligt ristående från de krirgliggande byggnaderna ör att kennå i sin helhet betraktas. Den onå stilen i det inre, och isynnerhet choret ned sina praktfulla glasmålningar, äro af en mponerande verkan, Kyrkens fööörser för sudstjenstöns uppfåttbållande syntes stå iförvållande till dess yttre och iore prakt. En nessa, som jag öfvervarit, kunde betraktas lästan såsom en konsert, med sädan virtuoitet traktersdes Orgeln och så väl utfördes söreffia af de talrika officianterna. Åter andra, mera aflägsna delar af staden, bebodda af dess arbetarebefolkning, ha helt ch hållet karakteren af de stora byartie på andsbygden Med hänsyn tll byggoadssätt ch utseende, Men der, såsom nästan öfverMit I denna stad, finner man talrika trädsärdar, hvilket ger ett vänligt och Snö: ämt intryck, helst sem Slvi en stor del räd och; buskår äro gröna och sänarne äppfyllda af trädgårdsalster af diverse slag. Ju mer jag aflägsnat mig från grannskapet af Alperna och kommit längre vVeterat, ju mer har i futinit vinterns välde vara i aftagande. Här vet vissefligek rimrost på taken i går mörgdn, dvällar och aftnar äro temligen svala, men aldrig så -litet plen sticker fram om dagarne, blir luften Jum och angenäm såsom hos oss under ef.ersorinaren, och på det hela: ba parker öch trädgårdar här uogöfår Såmma utseende som kos Gås 1 medlet af September med den illa skilnaden blott, att man här ser grönska och frodas på kalljord en mängd yppiga sydländska växter, som vi hos oss endast få 32 i drifhusen, eller om somrarne i sina krukor och låder utflyttade i deras grantiskåp: : Under mina vandringar i Tours har jag äfven stött på stadens försäljning af kött, isk, grönsaker, frukter m. m. afsedda saluhallar. Det gör ett egendomligt intryck att här, der en frost hör till sällsyntheterna till och med om nätterna, och der snön, då den undantagsvis faller, vanligen Smälter bort iöom en halftimme; se den omsorg man egnat it skyddandet af torgförsäljarne mot blåst och oväder (och naturligtvis äfven om somarne mot solen), under det man i vårt kära Stockholm, under 60:de breddgraden, med fem nånaders vinter och ofta 20 å 30 graders köld (att icke räkna stormiga och kalla höstch värmånader), ännu i denna stund icke örmått komma sig för med uppförande af mn enda saluhall, utan låter allt det skydd, om kai beredas de stackars försäljarne af åra litsförnödenheter, bestå i de raogliga älttak, som de åt sig uppsätta och som de varje afton måste nedtaga och magasinera ned en kostnad, som helt visst, för är räkadt, vida öfverstiger den hyra det kunde frågakomma att erlägga för en plats i en saluall. Om det tillåtes mig att så här på aftånd, med-anledning af hvad jag under min ärd ser och iakttager, få blanda migihemandets affärer, så skulle jag vilja tillstyrka åra herrar stadsfullmäktige i Stockholm att åta verkställa en uträkning för att utröna wuravida det icke, i betraktande af den yra som försäljarne säkert skulle vara viliga att erlägga, kunde rent af vara en fiansspekulation att låta för stadens räkning ppföra saluhallar. Att stadens hårdt medagna tillgångar icke böra utgöra hinder för n af behofvet så högt påkallad åtgärd, syes mig åtminstone vara påtagligt. Den promenad, som händelsevis förde mig ill saluhallarne, hvilka i sin ordning fört nig till betraktelser på sidan om mitt .egentga ämne, för hvilka jag kanske bör bedja om rsäkt, hade egentligen till mål stadens Champ e Mars, der jag visste att militäröfningar påingo. Der exercerades också ganska riktigt åde till häst och till fots, och från den i onden af fältet belägna stora kavallerikaernensmyllrade ut. den-.ena truppen. efter en andra, somliga med full packning och ntagligen anträdande marschen till krigskådeplatsen, andra med eller utan gevär, vekande ut till exercis eller annan tjenst