Aftonbladet – 23 november 1870, sida 2

garne med ifver dansk grammatik och rättskrifning. Då Kjöbenhavn år 1807 bombarderades och ödelades af engelsmännen, var hans sorg och förtviflan så stor, att han kastade ifrån sig ett påbörjadt arbete till råd huset och alldeles uppgat dess. utförande, Likasom sju städer tvistade om Homer, så ha ock andra länder velat göra anspråk på Thorvaldsen. Evgland, oceanens herrskarinna, påstod att han först skådat ljuset på hafvet mellan Island och Danmark -samt sålundar var engelsk medborgare. Detta är dock ett misstag, ty det är klart bevisadt att han var en äkta infödd kjöbenhavnare. Tyskarne ha naturligtvis också velat göra sin rätt gällande. De ha ju alltid velat tillegna sig både Danmarks store män och dess provinser. ;Germanisch)skola de: dock ha svårt att kuona bålla bono; ty Thorvaldsen var-af en gammal isländsk slägt. Man känner hans förfäder i rät linie ända upp till 14:e århundradet, och på sidolinierna. kan hans slägtregister ledas tillbaka ända till konung Harald Hildetand. Emellertid bör icke glömmas, att Tyskland, som bebos af ett både intelligent och upplyst folk, värderade och uppskattade Thorvaldsen efter förtjenst. Den konstälskande Ludvig af Baiern, hans kunglige vän, hvilkens: porträtt också hänger på väggen, inträdde en gång i ateliern och hängde det stora Ludvigskorset om hans hals med dessa ord: Soldaien hedrar man på valplatsen, konstnärn i hans atelier,. -Öfverallt i Tyskland finnas Thorvaldsens odödliga mästerverk, monumenter sådana som prins Eugene, Maximilian, Gutenherg och hans mästerlige Schiller. I tacksam erkänsla för hvad Thorvaldsen skänkt Tyskland, ville man uti Stuttgart mot slutet at hans lefnad inrätta stt museum för honom, men af brist på deltagande från hans sida kom tanken icke till