Aftonbladet – 22 november 1870, sida 3

4 På högra Loirestranden göra sig fransmännen emellertid i ordning att hastigt kunna .företaga en framskjutning af trupper. Jern,Ivägarne från Orleans till Tours och Vierzon, .Ihvilka blifvit förstörda, återställdes. Under .Idet sålunda fransmännen tyckas göra alla I möjliga ansträngningar för att med största ) möjliga styrka kunna deltaga i de förestående striderna vid Loire, framrycka de tyska ko Ilonnerna från alla sidor koncentriskt mot I Loire och göra sålunda från dag till dag den , Ijerngördel allt trängre, hvilken snart skall Jomspinna Loirelinien Orleans-Gien-La Cha Irite. I På yttersta högra flygeln söder om Chartres istår den 22:a preussiska divisionen; till denna Isluta sig vid Toury de båda baierska kårerna, Isom genom den 17:e preussiska kåren öfver Pithiviers underhålla förbindelsen med den i I trakten af Montargis stående 9:e kåren af prins Fredrik Carls arme. Såsom venstra flygel torde 3:e och 10:e kårerna manövrera öfver Auxerre mot Gien och La Charite, och i söder skall måbända den från Dijon kommande general Werder vid Nevers afsluta den väldiga halfkretsen. Till denna stora armå höra dessutom 6 kavalleridivisioner, som för närvarande ha till uppgift att åvägabringa förbindelse mellan de särskilta koncentriskt anryckande kårerna, men i bataljens ögonblick deremot torde vara kallade att spela en väldig och afgörande roll gent emot den med rytteri så bristfälligt försedda franska armån., I samma ämne yttrar sig signaturen N. i Berlingske Tidende: Loirearmen har nu stått 10 dsgar vid Orleang, der den, enligt hvad det berättas, förskansar sig och drager till sig förstärknvingar. Den synes sålunda tillsvidare hafva uppgifvit hvarje tanke på en offensivrörelse mot den preussiska cerneringshären vid Paris. Om det förhåller sig så! som flere korrespondenter till engelska tidningar berättat, att Loirearmen räknar omkring 100,000 man, hvaribland flere afrikanska regementen, och att den är försedd med 120 kanoner och 7 rytteriregementen, är det svårt att förstå, hvarföre den icke den 9 efter att ha fördrifvit general v. der Tenn från Orleans fortfarit att rycka fram och skiograt den mycket underlägsna fiendtliga styrkan samt försökt spränga cerneringslinien vid Paris, under det att Trochu samtidigt gjorde ett utfall med stora trupprmassor. Intet af allt detta har skett, och Loirearmåen står lagot vid Orleans till utseendet obekymrad om det hotande oväder, som från alla sidor drager sig tillsammans mot densamma. Man kan pu mycket väl förstå, hvarföre v. der Tann utan att förföljas af fransmännen dregit sig längre tillbaka. Den iakttagande roll, som blifvit honom anvised gentemot Loirearmen, var slut då man på tysk sida kommit så långt med sina förberedelser att man kunde öfvergå till offensiven, i hvilken v. der Tann nu skall deltaga. Man väntade dermed till dess de mot södra Frankrike framträngande tyska armberna kommit tillräckligt långt, sedan de fått order att företaga en frontförändring högerut mot vester. Den 15 Nov. hade prins Fredrik Carls tre armekårer och den Werderska kåren intagit en linie från Melun öfver Fontainebleau och Tonnerre till Creuzot, hvaraf synes att en stor del af trupperna måst göra mycket ansträngande marscher. Om de tyska bhärarne fortfara att rycka fram med samma raskhet som hittills, skola de den 23 kunna stå i jemnhöjd med Orleans. Emellertid har storhertigen af Mecklenburg gripit till offensiven, närmast riktad mot en fransk afdelning, hvilken stod vester om Paris vid Dreux och som derifrån drifvits tillbaka i sydvestlig riktning mot le Mans. Om dessa franska trupper höra till Loirearmön eller till de särskilda kårer, som bildats il Normendie eller Bretagne, derom bar manl ännu inga underrättelser. Storhertigen skall nu utan allt tvifvel förfölja den tillbakagående franska afdelningen, och det skall på detta sätt svårligen kunna undvikae, att ban kommer i beröring med Loirearmen, såvida icke denna ännu i sista ögonblicket drager sig tillbaka. Stannar den i sin nuvarande ställning och ingenting uppehåller de tyska trupperna i deras framryckande, så skall den unga franska armen komma ien ytterst farlig situation mot den ötfverlägsna, segervana fienden: Hvilken betydelse man vid preussiska hög1varteret tillägger Hertigens af Mecklenburg operationer, visar sig isynnerhet af den omständigheten, att kommandot ötver 17:e divisionen (mecklenburgarne), blifvit öfverlemnadt åt konungens af Preussen generaladjuent Treschow, som annars är chef för milirärkabinettet och vid högqvårteret fungerade såsom föredragande. Det är icke korrekt, vär det i engelska berättelser heter, att geveral v. der Tann måst träda tillbaka för torhertigen af Mecklenburg. Denne-har viserligen såsom äldre general fått befälet öfver rela den till operationerna bestämda, kombierade kåren, men v. der Tann har bibehållit sin ställniog såsom öfverbefälbafvare öfve I:a baierska kåren och 22:a preussiska diviiionen. nm Thiers beskiekning till Verön