Aftonbladet – 18 november 1870, sida 3

I Thorvaldsens museum. Om bundra år är allting glömdt! Doetusen dagliga bekymren, stridigheterna, illusioneriia, missräkniogarna, ja vi sjelfva äro glömda, och det ör godt att så är. Men ett finues som icke är glömdt — det stora, sublima och höga. Det lefver och skall ständigt lefva allt mera strålande och förklaradt i rminnets glans. Det är nu bundra år sedan Danmark fick sin Thorvaldsen, och 27 år hafva fortgått sedan han, medan folket sjöng sina klagosånger och kyrkans hvalf genljödo at Hartmanns gripande sorgmarsch, bortbars till sin siste, trånga bostad. När de som vi älskat i lifvet. gå bort och qvarlemna en hemsk tomhet, fiana vi en vemodig tröst i att vårda deras sista hvilorum. Sålunda vilja äfven vi vallfärda till Thorvaldsens graf, der plantera, en anspråkslös blomma och af fullt bjerta tacka för allt det rika, stora och sköna han skänkt oss. 2) Den kursiva stilen betecknar arbeten af Th Eee RAIL ART SA ri DRA RSA IT ANA SIDIALTREST