Aftonbladet – 17 november 1870, sida 3

, ; j b q försedd med skottgluggar blifvit byggd tvärt öfver vägen, och en dylik barrikad bar blifvit uppförd .i närheten af Avenue de Malakoff. På något afstånd bakom förstnämnde barrikad i Avenue de la Grande Arm6 är en annan barrikad af jord, och I omkring 60 fot framom denna varseblifver man att de repor jernstaket, som utmärka tullinien, på insidan blifvit beklädda med groft timmer och försedda med skottgluggar och i fronten en träställning för skyttarne — tillsammans icke mindre än tre försvarslinier bakom förskansningarne. Framför äro vindbryggor, som äro försedda med jernstänger och bommar och hissas med tunga kedjor. De äro flankerade med massivt murverk. genombrutet med skottgluggar på 38 ställen. Den mot Avenne de Neuilly vända sidan tillika med vindbryggornag massiva stolpar äro grönmålade för att de skola likna gräsvallen på förskansningarne och nattetid icke kunna skiljas från denna... Ett par 24-pundingar sticka fram genom skottgluggarne på flankerna och de närbelägna bastionerna i stället för de 6-pundiga fältstycken som förut voro mönterade derstädes. Framför vindbryggan har ett vidsträckt hörnformigt jordverk blifvit uppfördt, som sträcker sig ända till på något afstånd från Avenue de Neuilly och pryder den smala väg som slingrar sig dit på högra sidan. Detta jordverk är bakom förstärkt med höga pallisader och der bakom med en apnpan rad af pallisader, som likasom förvandlar det till en verklig redutt. Andra pallisader äro dessutom uppförda tvärsöfver grafven på båda sidor om vindbryggan, och någon har anmärkt att de stora jernrören för gasoch vattenledningen, söm blifvit blottade, der grafven fortsatts öfver vägen, voro fodrade med timmer, besatt med grofva jerntaggar. Då man kommer från den trånga betäckta gången, mötes ögat af en ytterst bedröflig syn. På ett afstånd af omkring 800 fot, som är afståndet af Zone des Servitudes,, hafva alla de sköna träd, som voro en prydnad för avenyen blifvit fällda, alla de vackra husen på båda sidorna nedrifna och alla de förtjusande trädgårdarne förstörda. Endast några lemningar återstå, der qvinnor och barn äro sysselsatta att plocka upp hvarje smula bränsle som finnes. Till venster har man Boulogneskogen, fullkomligt öppen på den sida som ligger ät vägen, med hvarje träd fäldt som låg inom de obevekliga 800 fot, Endast vid pass 18 tum af stammen är lemnadt öfver jord, och alla dessa stammar äro skarpt tillspetsade för de oförvägne preussares räkning, som kunna råka ut för dem vid en nattlig öfverrumpliog. Till höger, till utseendet nära fästningsglacisen, likasom gömmande sig i skuggan af förskansningarne och omgifvet af grus och förstörda byggnader, står det lilla grafkapell, som blifvit upprest till minne af hertigen af Orleans, hvilken afled i ett förut på detta ställe beläget hus till följd af ett fall från sin vagn i den närbelägna Avenue de Neuilly. Detta syneg vara den enda byggnad inom befästningarne, som de militära auktoriteter, hvilka hafva försvaret om hand, respekterat. Vid foten af redutten äro stora trädgrenar hvässts till oräkneliga spetsar, som hotande sticka from, sammanflätade så att de utgöra ett slags naturligt och högst fruktansvärdt chevaux-de-frise. Sluttningen af vallen är dessutom beklädd med grofva plankor, öfverallt besatta med långa, skarpa jerntaggar, medan öfversidan är besatt med flere rader af korta pålar, med en stark tråd, fortlöpande från den ena till den andra några tum öfver marken för att snärja de alltför sorglösa preussare, som, efter att hafva passerat den improviserade chevaux-de-frise och den med taggar besatta sluttningen, drista angripa redutten. Det kan möjligtvis vara någon nytta med detta mångdubblande af skenbart fruktansvärda, men i sjelfva verket små hinder, men man kan knappast förstå att de skola kunna ha någon synnerlig verkan på gången af denna vigtiga belägring: I fronten af detta jordverk fann jag marken i olika riktningar genomskuren af smala grafvar, hvilka på något afstånd från hvarandra från den ena ändan af Avenue Neuvilly till den andra stodo i förbindelse med stora, djupa gropar, hvilka strängt bevakades af skildtvakter som icke ville låta någon komma i deras grannskap. Man trodde dem allmänt utgöra en del af ett vidsträckt minsystem, hvilket är ganska sannolikt, emedan en nyligen offentliggjord officiel berättelse talar om de kloaker i Botilogne, Billancourt, Neuilly, Clichy m. m., hvilka blifvit förvandlade till lika många minor. Den förnämsta byggnad gom blifvit qvarstående utom befästningszonen på sidan om Boulogneskogen var det fordna Restaurant Fillet, en byggnad af någon betydenhet, nu högqvarter för general Ducrot, hvilken vanligen för högsta befälet öfver alla mera betydande offensiva rekognosceringar på de preussiska positionerna. Så lärge Port Maillot ännu kunde fritt passeras af en hvår, samlade sig en stor mängd civila och nationalgardister kring denna byggnad, ifriga att få del af de senaste nyheterna, och hit galloppera ryttare hela dagen igenom, som om det gällt lifvet, hålla sin häst och aflemna depescher. På andra sidan om vägen äro en liniepostering, skattmästareoch intendentbyråer och åtskilliga militärmagasiner. Vidare äro Jängs avenyen husen ända till på ett ansenligt afstånd för det mesta folktomma och alla bodarne stängda, men snart börja äfven andra tecken än till ett rent militäriskt lif visa sig. Här och der skall man finna ett utskänkningsställe öppet med grupper af drickande. Sedan: träffar man på en bagarbod och efter en stund en kryddbod, och qvinnor och barn stå här och der i de öppna portarne till husen, som frfiktade de alls icke för preussarne, hvilkas anfall på denna sida ständigt blifvit förutsagdt. Hvad som isynnerhet frapperade mig var att se en tandläkares flyttbara, med parletönsande artificiella tänder fyllda glasskåp hänga utanför hans dörr, då alla hans kunder flytt från sina hem och då för öfrigt befolkningen torde föga tänka på sina tänder, nu då provianten är så fruktansvärdt knapp, att man snart skall få föga eller intet tillfälle att begagna dem. (Forts.) Från Berlin skrifves den 11 till Kölnische Zeitung: Nyligen passerade härigenom en sårad soldat, som väckt allmänt deltagande. Man vill nemligen veta att han varit — ett fruntimmer. De härvarande tidningarne be rättade äfven derom, men betviflade dock uppgiftens sannivgsenlighet. Nu bekräftas den af en ostpreussisk tidning, Insterburger Zeitung, som berättar att det 24-åriga fruntimret erhållit en vårdad uppfostran, städse visat förkärlek förkarldrägt och manlig verksamhet, tagit fänriksexamen och med goda rekommendationer under nampet von Weiss ingått i armån, bär utmärkt sig genom återtagande af en af fienden eröfrad preussisk fana och derför blifvit dekoreradt med jernkorset. Hon hade erhållit fyra skottblessyrer och för sitt återställande begifvit sig till sitt hem i gravnskapet af Tilsit. Den nämnda Insterburgertidvingen her fått sig förelagda trovärdiga intyg på förhållandets verklighet. Bref från en landsman i Nordtyskland. Hamburg den 6 Nov. 1870. Det var naturligt att Hamburg såsom varande en af Tysklan ikaste städer skulle. blifva ut