Aftonbladet – 16 november 1870, sida 2

STOCKHOLM den 16 Nov. Det riksdagsmannaval, som härstädes skall hållas nästa fredag, för att utse en representant i andra kammaren efter rektor Leffler, som till. följd af sjukdom afgått, har icke blott ej framkallat någon agitation, utan har snart sagdt icke företett någon tillstymmelse till valförberedelser. För något mer än tre veckor sedan togo vi oss friheten uttala den åsigten, att häradshöfding Richard Carlen vore den, som egde största utsigten att samla enmajoritet bland de förståndigt liberala valmänvnen i hufvudstaden. Under de veckor, som sedandess förflutit, har ingen af öfriga. härvarande tidningar upptagit saken till diskussion; icke heller ha hufvudstadens representanter tagit initiativet till något valmöte, vid hvilket man kunde utbyta tankar i ämnet och få någon ledning för bedömande af opinionernas ställning. Förmodligen har man ansett saken vara så klar och gifven, att några särskilda valförberedelser icke varit af -behofvet påkallade. . Det visar sig emellertid äfven nu, af hvilken vigt i god tid påbegynta offentliga valförberedelser är. TI sista -ögonblicket framträda hvarjehanda enskilda förslag, hvilka utan tvifvel gå hand i hand med hvarjehanda privata agitationer, hvilkas resultat enom en möjligen uppstående splittring skulle na bli ett sådant; att flertalet af de-röstande dermed skulle finna sig föga belåtet: Så ser man i hvarjehanda insända tidningsuppsatser såsom lämpliga kandidater omnämnda: generalmajoren grefve . Björnstjerna, majoren G. Nyblzeus, häradshöfding P. Samzelius m. fl. Vi ha icke heller velat vägra ett par.aktade insändare plats dagens blad för uppsatser, -somr förorda, den ena major Hugo Raab, den andre professor F. Cederschiöld. Vi. tro emellertid, att under förhandenvarande förhållanden ingen bland dessa, af oss högt aktade personer, har utsigt att kunna kring sitt namn samla en majoritet vid valet. Generalen grefve Björnstjerna är en så uppl st och nitisk vän af framåtskridandet i alla kulturoch humanitetsfrågor och i sitt varma intresse för ett nationalförsvar så fri från speciella yrkesfördomar, att det -utan tvifvel är stor skada, att han icke har en plats inom nationalrepresentationen. Majoren frih. H. Raab ärcsen högst betydande förmåga på det militära området; hans insigter och energi skulle utan tvifvel kunna vära af stort gagn vid behandlingen af försvarsfrågorna; men dessa hans egenskaper, äfvensom hans allmänna riktning, äro för det: stora antalet af valmän obekanta. : Bådaderas i elfte timman framkastade kåndidatorertorde icke kunna samla omkring sig ett tillräckligt antal röster. Vi hylla af allt hjerta den åsigten, att frågan om nationalförsvarets ordnande vid instundande riksdag måste bli den hufvudfråga, för hvilken allting. annat mer eller mindre måste träda i skuggan. Men vidden frågans blifvande behandling i andra kammaren. torde. mindre beropå militärvetenskapliga föredrag och rycket speciella utredningar ur militärisk synpunkt, än deraf att den parlamentariska erfarenheten och talangen, ledda af varm fosterlandskärlek, förmå besegra den kortsynta egoism och den sega dolskhet, som under hvarjehanda förevändningar vilja komma till det resultat; att ingenting göres. Om de, som i det hela hysa samma åsigter eller åtminstone omfatta samma hufvudtendens, splittra sina röster på ett antal af de nu i sista stunden omnämnda personerna, så blir måhända följden den, att något mindre kotteri, genom enskild nitisk agitation -under de båda sista dagarne, kan medelst ett i det hela obetydligt. antal röster förskaffa majoritet åt någon helt annan person, som man trott icke ha några utsigter alls att bli vald. Vi uppmana derför alla dem, --som önska ett valresultat, som är hufvudstaden: fullt värdigt, som på den. lediga platsen bland Stockholms representanter tandra kammaren vilja se en person med bepröfvad redbarhet, omfattande Insigter och betydande parlamentarisk förmåga, att med uppoffrande af. särskilda personliga tycken rösta på häradshöfdingen Richard Carlen. I annat fall är det troligt -att.de:kasta. bort. sina röster, och möjligt, att de göra väålresultatet beroende , af slumpen och af en till äfventyrs påpasslig minoritet.. . Det är oss ett nöjeatt finna Stockholms Dagblad i dag instämma i. de åsigter vi i detta hänseende uttalat och på det varmaste förordå hr Carlens val Dagbladet yttrar hårom bland annat följande: aHr Carlön är, ieke öbepröfvad. Han har redan -under gamla ståndsrepresentationens dågar varit riksdagsman och dervid gjort sig bemärkt. Både vid 1862—1863 årens och vid 1865-1866 årens riksdagar vär han. ledamot af Borgareståndet, der han förvärtvade sig så stort anseende, att han insattes såsom ordinarie ledamot i konstitutionsutskottet under det att han derjemte, i egenskap af suppleant i lagutskottet, flitigt. deltog äfven i detta vigtiga utskotts förhandlingar. Sedermera hår han, :såsom varande en af vårt lands.skickligaste och erfarnaste praktiska jurister, kallats till ledamot af såväl komitån för lagfartsoch inteckningsväsendets ordnande -som äfven af-komitån för reorganisation af domstolarne på landet, båda högligen maktpåliggande frågor; hvilka otvifvelaktigt förekomma till afgörande under innevarande legislaturperiod. Han är full af vit för lagstiftningens vidare utveckling i henne, Josefine, om hon inte hade sett upp! Or hanaP Natnrlhliotvio är han tillv nkligt tidsenlig och human riktning, och hans inRN