Aftonbladet – 11 november 1870, sida 2

stängde de desse i källarne, afväpnade demjr och släppte derpå lös dem. Kl, 3 på morgoned var allt slut. Denna utgång var jätt att förutse, Besättandet af Hötel de Ville skedde blott genom öfverrumpling, och kl: 10 på åftönöti vilade redan tippförandet hös nas tionalgardet i allmänhet; att de icke skulle stadfästa hvad som skett. Upprorsstiftarne skulle ha kunnat mycket hastigare förjagas ur Håtel de Ville; men ifad tår angeläget att återställa ordningen utan blodsutgjutelse och utan sammandrabbning. Dorian, Victor Hugo och Louis Blanc ha varit aildeles främmande för gärdagsförsökst, ektri anstiftärhö begagnat sig af deras namn. Det påstås, att Ledru Rollin kom till Hötel de Ville, men att man förvägrade hönöm inträde. De verksariria anstiftarne voro Flourens, Pyat, Milliere, Blanqui och Delescluze. I dag råder fullkomligt lugn. Gårdagens upprorsförsök ogillas allmänt. ; ; Cm det sätt, hvarpå det lyckades Picard att undkomma från Hötel de Ville; berättas i ett enskildt bref till Indöpendäntg belge: Upploppets chefer, hvilka hade honom i sitt våld, fordrade af honom ea order, som skulle sätta dem i besittning af finansdepartementet. Picard låtsade samtycka dertill, men bad derpå att få för att underteckna denna order gå in i ett ainat rum, der, sade han, allt fännes, som behöfdes för ändamålet. Hans begäråt, söt framställdes med största lugn, ingaf ingen misstanke och bifölls; två af dem, som begärde ordern, utsågos att följa honom dit. Han gick före, vandrade genom flere salar och förde sina följeslagare till det nyssnämäda rimmet, hvilket han visste ha två utgångar. Ankommen dit, öppnade han, innan hans följeslagare fingo tid att misstänka något, dörren, steg hastigt in och läste igen den efter sig. Det värsta var nu undangjordt, och medan hans följeslagare förbluffade befunno sig i denna något löjliga belägenhet, gick Picard it genom den andra dörren och begaf sig till finansdepartementet. En af Indåpendance belges korrespondenter, hvilken äfven beskrifver det misslyckade upploppet, afslutar sin skildring med följande ord: Under hela denna reYolätionsdag rådde en mycket upprörd siongsstärmning i fästena och kasernerna; obestridligen ville icke generalerna öfverlemna Paris. åt preissafne, men de skulle aldrig ha beqvämt sig att mottaga några order af Blanqui och Flourens.. Mobilgardet från provinserna vill icke veta af någon annan än general Trochu och skalle aldrig ha ställt sig till kommunens förfo-. gande: Detta är historien om denna dag, som helt säkert titomlands skall göra nationalkarakteren föga heder och, öfverdrifva detrykte vil ha om oss att vara ett oenigt och oregerlizt folk. Må det tillåtas mig att ej vara helt och hållet af denna tanke: vi befinna oss i full revolution och i en ytterlig invasionskris och äro just till följd deraf mycket lättretliga och kunna lätt missledas. Oerhörda olyckor, asamkade af en skrymtaktig korramperande och högligen oduglig regering, ha kastat oss i en afgrund, der vikonvulsiviskt kämpa för lifvet. Underrättelsen om en förfärlig olycka, uppgifningen af Metz, sammanträffande med en förment dålig vilja hos regeringen, med affären vid Bourget, med rykten om en skamlig fred och liknelsen tilll en uppgörelsg rhed utländningen, hade försatt befolkningen, till och med den: mest för skäl mottagliga och upplysta befolkningen, i en ytterligt förbittrad sinnesstämning. De. radikala partierna begagnade sig häraf med lätthet till följd -afregeringens -berömvärda : beslut att till-hvarje pris undvika blodsutgjutelse. Mer denna demagogiens korta triumf återgaf majoriteten af befolkningen känslan af sin värdighet och sin tacksamhetsskuld till-.de män, som egaa sig åt hennes försvar. Härtill kommer, att denna: revolution, som för omkring 80 år sedan skulle ha förorsakat : blodbad och för tjugu år sedan under ena-: handa omständigheter hade till följd striden i Juni 1848; nu försiggick, utan att en enda droppe blod spilldes. Det tyckes mig vara : omöjligt att mindre dyrt betala den skarpa lexa, som man gifvit de outtröttliga anarki-: sterna, och varnagel för regeringen, hvars beslutsamhet, förutseende och kratt icke alitid : stått i jemnhöjd med hennes hederlighet. Enligt ett telegram från Paris af den 4 på morgonen herrskade der då allmänt lugn. : Det berättades att Felix Pyat och Maurice Soly, äfvensom f. d; bataljonscheferna vid! nationalgardet Rauvier, Grilie, Jaclard, Gou. pil, Vesunier och andra officerare blifvit häk-! tade, rk å EEE VA SS Onäröstningen den: 3--har. äfven haft den fördelen att den visat både inoch utlandet ! att den-nuvarande regeringen är ett uttryck ! af hufvadstadens allmänna mening: Hon har derigenom i sitt uppträdande mot utlandet vunnit ej litet i-styrka. Den demokratiska : Zukunft, eö af de få tidningar i Tyskland, som uttala -sig opartiskt om franska förhållanden; yttrar med. anledning häraf: -Den omröstning som: förliden torsdag egde rum i Paris har med öfvervägande majoritet visat, att den belägrade hufvadstadens befolkning är ense med regeringen i hennes-fredsförsök. Rocheforts utträde ur regeringen, der han, såvidt man känner, hittills. gjort endrägtens sak de väsentligaste tjenster, är sannolikt ett sista åt samma sak bragt offer, som till och med i Versailles måste förefalla en opartisk betraktare all heder värdt. Under sådana omständigheter skulle dock, tro vi, det ej böra vaåra den jemförelsevig underordnade frågan om Paris proviantering hvarpå första steget till fred skulle snafva. Man har nu en gång, och grefve Bismarck i-främsta: Mr hy YO OM —TA MM BB VIE Fa FL. — RR