Aftonbladet – 10 november 1870, sida 3

vw jd:de och 10:de. Mot mellersta och södra Frankrike ha, såsom bekant är, redan två jarmekårer detacherats, af hvilka den första I baierska under general von der Tann står i Orleans, under det att den 14:de under ge.Jneral von Werder torde betinna sig på väg Ifrån Dijon mot Loire. Dessa båda kårer I skola troligen sammanslås med andra armen Junder prins Fredrik Carls befäl. Den uppgift som denna arm6 skall ha att I genomföra består först och främst i krossanIdet af dessa båda franska,armeer som under namn af Loire-armån och Östra armån samlat lsig å ena sidan bakom Loire och å den anIdra bakom Doubs och ännu till en del äro under bildning. I Loirearmen, för närvarande under general d Aurelles de Paladine, har efter de vid OrJleans lidna nederlagen samlat sig vid Bourges, som på den senaste tiden blifvit förvandladt till en vigtig plats, och torde vara väl bestyckadt. Den andra, Östra armån, som de sista dagarne i Oktober af general Werder kastades bakom Doubs, står delad i två massor, den ena under Garibaldi vid Döle, den andra under Michel, Cambriels efterträdare, vid Besangon. Af dessa båda armåer, som sakna gemensam högsta ledning, och af hvilka den Östra till och med står under två befälhafvare, är ingendera i stånd att på öppna fältet möta Fredrik Carlsarmå,som tillsammans med den 1:a baierska och den 14:e armekåren torde räkna 120,000 man. Den andra armen skall derför äfven, liksom de andra, mera föra ett fästningskrig, men isynnerhet ha till uppgift att hindra Loireoch Vogesarmeerna att förena sig. Prins Fredrik Carls högqvarter skall först förläggas till Troyes vid Seine, dit den 9:e armekåren redan satt sig i marsch och dit de ga delarne af den andra eragn snart skoia följa efter. Ifrån Troyes torde marschen fortsättas öfver Auxerre mot Loire, denna flod öfvergås mellan Gien, Cosne och La Charite, och derpå Bourges anfallas i förening med den baierska kåren, som framrycker från Orlegns. Emellertid skall väl den 14:e kårea, som vu står vid Dijon och med så mycken framgång kämpat mot Garibeldis och Cambriels trupper, ha sig uppdraget att sysselsätta dessa båda kårer och hindra dem från en förening med Loirearmåen. Striderna omkring Bourgss, der ostridigt kärnan af Frankrikes ännu disponibla krafter är samlad, torde för öfrigt blifva temligen hårda. Fransmännen slåss bakom betäckningar öfverallt mycket väl, och de dervarande i hist uppkastade skansarne torde äfven vara rikt försedda med kanoner och ammunition, då Bourges sjelf är en af Frankrikes förnämsta artilleridepoter. En formlig belägring af Bourges torde dock ej vara nödvändig, utan en beskjutning med artillerimassor vara tillräcklig till jordverkens förstörande. Hetz kapitulatton. En korrespondens från Tours af den 1 den nes ger i följande ord en framställning af Bazainezs förhållande, sådant det synes vara uppfattadt inom regeriogskretsarne derstädes: För mer än en månad sedan hade general Coffinieres uppmanat Bazaine att aflägsna sig från Metz och lemna staden åt sig sjelf med sin garnison och sina ofantliga förråder. Marskalken hade envist afslagit detta och det är mer än säkert, att om han på allvar velat slå sig igenom fienden med 130,000 man — konungen af Preussen sägerj 150,000 — så skulle fienden omöjligen kunnat spärra vägen för honom. Man har mycket talat om de kraftiga utfallen, i hvilka han decimerade preussarne, men han hade aldrig velat taga med sig mer än 20,000 man. Om han fört fram 130,000 man i stället för 20,000, så skulle man ej kunnat bindra hans marsch; men sedan en månad tillbaka låg han i underhandlingar med preussarne och diskuterade vilkoren för sin kapitulation. Allt ger anledning tro, att han ville underhandla på sidan om försvarsregeringen och förskaffa sig sjelf en dominerande ställning, som skulle ha gjort honom till herre öfver Frankrikes öden. Preussarne, som ville låta honom göra slut på sina lifsmedel för att i sista ögorblicket föreskrifva obarmhertiga vilkor, drogo ut på längden med underhandlipgarna och ville ej bestämma sig förr, än staden var alldeles blottad på resurser. Då man ej kan antaga, att Bazaine, egare af lera millioner francs, skulle ha sålt sig för penningar, så finns det blott en enda törklaring: den ligger i hans egoistiska ärelystnad, som hear satt Frankrikes öden på spel, gent emot utsigten till en öfverordnad ställning i republiken eller i ett regentskaps rådkammare. I alla händelser har Bazaine svikit sina pligter mot Frankrike, och när allt kommer omkring, ha preussarne narrat honom och begagnat sig af honom för att måtta åt Frankrike ett förfärligt slag, som dock ej skall bli lödligt, derom äro vi fast öfvertygade. sm AN a Fn NG —JNA Nr r KV — oe Og Ad mm; M mha — 4 AA rö 5 oc Bazaine em Netz, Som telegrafen redan berättat oss, har marskalk Bazaine, med anledning af de mot honom gjorda beskyllningarna, till Brisseltidningen Le Nord insändt en skrifvelse, hvari han söker rentvå sig från den svåra anklaselsen. Skrifvelsen, som meddelas af de med sårdagsposten anlända utländska tidningarna, ir af följande lydelse: Hr Redaktör! Vid min ankomst till Kassel, ler vi äro internerade i följd af de preussiska militärauktoriteternas order, läste jag den politiska öfversigten i eder tidning för den 1 Nov. ansående militärkonventionen i Metz och hr Gambettas proklamation till franska folket. Ni har rätt: armån skulle ej ha följt en förrädare, och till svar på detta lögnaktiga opus, som haft till indamål att förvilla den offentliga meningen, sänler jag endast den dagorder, som nutgafs till armån her de bean. som enhälligt fåttats i krigsråden den 26 och 28 Oktober på morganen. Den delegerade trån regeringen för nationalföravaret synes likväl ej ha öfvervägt sina pet stått den situation vu YCK eller förvi ae 4 uvarl armen i Metz befann og, då han bränmärker den åtgärd, som vidtagits 1 af chefen för denna armå, hvilken i omkring trel h månader kämpat mot en nästan dubbelt så stark di fiende, hvars styrka alltid hållits fulltalig, under p let att vi icke ens emottagit så mycket som en de underrättelse från den nämnda regeringen, trots ge illa de försök man gjort för att sätta sig i för-p: bindelse med hvarandra. Under 1 ra månadara fälttårm ha utaf er loppet af detta at