Aftonbladet – 7 november 1870, sida 2

AE nerna gen; i förhoppning att lyckas vinna henne: ynnest för de nykomna begaf hon sig derfö till hushållerskans rum. Vet ni hvad, mrs Groomp, började hor och kunde knappt andas, så fort hade hor gått; mneldarens enka, som jag har talat om är der nere.n Mrs Groom satt och läste lefvernesbeskrifningar ötver ryktbara målare och undrade huruvida hennes systerson skulle blifva er Leonardo da Vinci eller en Titian. Kan hända tyckte hon ej om att blifva störd, t) hon svarade något tvärt: Ja, jag vet; bara barnet. Jag har set henne. Tre barnungar., Åh, mrs Groom; — men barn äro till så mycken nytta, inföll Silvia. Äro de det? Ja, visst! Och hon, — deras mor, förstå! sig så väl på att sköta grisar och höns. Gör hon det? Ja, det gör hon, mrs Groom; och hon äl riktigt ett godt fynd för ladugården, det skal jag ,säga. År hon det? Ingenting kunde öfverträffa det sarkastiska uttrycket i mrs Grooms ansigte och röst, då hon yttrade dessa lakoniska frågor. Ack, kära, fatta inte ovilja emot hennel bad Silvia helt orolig, Åh, visst intel svarade mrs Groom helt lugnt. Jag bara undrar hvad i herrans namn hennes man skulle med henne att göra Hvad min kära, unga fru beträffar, tillade hon ömt, så är det just likt henne att taga emot hela sällskapet. Hon säger att det är mr Meredith som har skaffat hit henne.n Säger hon så? Nå, nu skall jag berätta er, mamzelle, att ni har gått miste om någontiog, medan pi språkade med den der lilla