Aftonbladet – 7 november 1870, sida 2

Ale, TARLV UUDIVENUL, VALL 1aNUBS UBIAUKUVALUCL, TOP allt det, som gör fosterlandet fritt och stolt, Lefve Frankrike! lefve republiken, en och odelbar! Medlemmar af regeringen: Cremieux. Glais-Bizoin. Gambetta. Grefve Bismarck har, som telegrafen redan berättat, till svar på lord Granvilles note om Englands benägenhet att samverka med de öfriga neutrala makterna för uppnående af ett vapenstillestånd, till förbundets sändebud i utlandet aflåtit ett nytt cirkulär, dateradt Versailles den 28 Oktober. Han yttrar der: Jag kan straxt öfvergå till den försäkran, att den lifliga önskan att få slut på den förstörande kampen mellan tvenne stora nationer och undvika användandet af de yttersta medel som folkrätten tillåter i krig, som uttalar sig i lord Granvilles depesch, icke mindre lifligt delas af H. M:t konungen och af honom kännes så mycket djupare, som Tyskland genom de uppoffringar det sjelft måste göra äfven i ett segerrikt krig, är helt annorlunda intresseradt deruti än ett neutralt land, som kan åskåda striden med de deltagande mensklighetskänslor, hvilkas rika och ädla uppgift vi erkänna. I denna anda har H. M:t konungen funnit sig angenämt berörd af att af lord Granvilles depesch se, huru äfven den kungliga storbritanniska regeringen delar vår öfvertygelse, att det för att göra fruktbärande fredsunderhandlingar möjliga framför allt är nödigt att gifva franska folket tillfälle att välja en nationel representation. Vi hafva städse varit öfvertygade om denna nödvändighet alltifrån det ögonblick, då händelserna i Paris den 4 September blefvo oss bekanta, och vi hafva vid hvarje tillfälle som erbjudit sig uttalat denna öfvertygelse. Jag torde få erinra om, att på engelska kabinettets förslag H. M:t konungen redan för mer än en månad sedan i Meaux betuallmäktigade mig att träda i underhandling med hr Jules Favre angående möjligheten att sammankalla en konstituerande församling. Önskan att få till stånd en laglig representation af franska folket förmådde H. M:t konungen att vid underhandlingarna i Ferrisres uppställa vilkor för ett vapenstillestånd, så gynnsamma, att deras moderation småningom blifvit erkänd och genom Touls och Strasbourgs några dagar derefter följande fall på det mest slående sätt ådagalagd. Att och huru de likväl afböjdes är bekant. Afvenså bekant är det, att H. M:t konungen icke desto mindre var beredd att låta de redan af regeringen till den 2 Oktober föreskrifna valen i full frihet försiggå på hela området af de af tyska trupper ockuperade landsdelarne och på allt möjligt sätt underlätta dem, oaktadt deras utskrifvande utgått från en ännu icke erkänd regering. Våra förhandlingar med de franska lokaloch departementsmyndigheterna, af hvilka de med mären i Versailles förda blifvit meddelade i de offentliga tidningarne, bevisa de tyska myndigheternas beredvillighet att befordra hållandet af oberoende val. Men huru litet Parisregeringen hade för afsigt att verkligen låta nationen skrida till val, visade hon då hon icke endast uppsköt de ursprungligen till den 2 i denna månad utskrifna valen, utan äfven annulerade den af regeringen i Tours utgångna nya kallelsen till desamma till den 16 dennes. Det ifrågavarande dekretet har redan blifvit offentliggjordt genom tidningarna. Originaldokumentet med regeringsmedlemmarnes egenhändiga underskrifter har fallit i våra händer tillika med en skrifvelse af hr Gambetta, hvilken jag icke kan afhålla mig från att meddela er i bifogad afskrift, emedan den är betecknande för den inom Parisregeringen rådande stämningen. Dessa erfarenheter hafva dock icke hindrat oss att vid nya försök å Paris-regeriogens sida sätta franska folket i stånd till val, meninogsyttringar och deltagande i ansvarigheten för den egenmäktigt tillgripna styrelsen af landet, i och för detta ändamål erbjuda henne vår medverkan, Den vänskapligt erbjudna bemediingen af ansedda, till en neutral nation hörande personer, hvilka för att åstadkomma en sådan bemedling begåfvo sig till Paris, gaf oss tillfälle att ännu en gåog erbjuda de dervarande maktinnehafvarne medel att genom företagandet af val befria Frankrike från ep anarki, hvilken gör underhandlingar om fred omöjliga. Vi förklarade oss beredda till ett vapenstillestånd af den långvarighet, som behöfdes för att förstaga valen, och erbjödo oss tillika att antingen låta nationens alla deputerade obehindradt komma in i Paris eller, i fall man valde en annan församlingsort, låta Paris deputerade obehindradt komma ut ur staden. Dessa förslag, som ännu den 9 i denna månad fråa neutral sida med vårt bifall rekommenderades hos medlemmarne af Parisregeringen, funno hos de sistnämnde ett så-! dant mottagande, att de medlande personligheterna sjelfve förklarade, att de numera nåste afstå från alla de förhoppningar som le hyst. Omedelbart derefter lemnade hr sambetta Paris medelst luftballong, och hans första uttalande, sedan han åter nedstigit på narken, var enligt franska källor en protest not företagandet af folkvalen. Erfarenheten isar, att han lyckats hindra desamma och mintetgöra Cremieuxs för valen gyonsamma uFvanden. 3 Ua framställning al fakta framgår, Ur denna .. ; an tt för det medel, som a nneliga storbritaniska regeringen med rätta rekomim.. d isom väg till fred, nemligen företagandet af ia val till en konstituerande församling, aknate icka vårt ntan de parisiska maktrm ———— LL ss