Aftonbladet – 5 november 1870, sida 3

Daily News har från sin korrespondent i Metz fått sig på telegrafisk väg tillsänd följande utförliga berättelse om händelserna närmast före och efter kapitulationen: Efter att sammankomsten den 25 på aftonen hade uppfösts utan resultat, erhöll prins Fredrik Carl middagstiden den 26 från marskalk Bazaine ett egenhändigt bref, hvari begärdes ett nytt möte, och i följd deraf skickade tyska öfverbefålet ännu en gång generalmajor Stieble och Wartensleben — chefer för andra och första armåernas stab — till Frescaty. San.mankomsten var i början stor: mig å de franska fullmäktiges sida, men slutades med att de i allt hufvudsakligt gingo in på Tysklands fordringar. Första svårigheten var Bazaines önskan att officerarne skulle få behålla sina sidogevär. Detta hänsköts slutligen till konungen, som beviljade anspråket i ett telegram, hvilket ankom kl. 3 på morgonen den 27. Dea under tiden afslutade konferensen öppnades tidigt samma morgon och räckte till kl. 8 på qvällen, då kapitulationen undertecknades angående ovilkorligt öfverlemnande af Metz och alla dess fåstningsverk, bestyckning, förråd och ammunition samt uppgif: vande, på samma vilkor som vid Sedan, af hela garnisonen och Bazaines hela armå, bestående af tre marskalkar af Frankrike, 66 generaler, 6000 officerare och 173,000 man. Tyskarne äro förvånade öfver denna utgång — en armå och fästning som gifva sig åt en belägrande här, hvilken är blott en obetydlighet manstarkare! De franska fullmäktige voro marskalk Bazaines generalstabschef general Jarras samt på fästningskommendantens vägnar öfverste Fay och major Samuele. Enligt öfverenskommelse skulle chefen för andra kårens ingeniörtrapp, major Sandkubhr, inrycka kl. 10 på morgonen den 28 för att taga bort minorna under fästena och sålunda skaffa säker inmarsch åt 7:de kåren, hvilken qvarlemnas för att bevaka staden och fångarne, medan resten af 1:sta armån genast marscherar mot Paris och södra Frankrike, der prins Fredrik Carl ämnar förlägga sitt högqvarter till Lyon(!) KL 1 skulle franska armån sträcka gevär. Allt detta uppsköts i ett dygn i följd af de förlägenheter, hvari de franska myndigheterna kommo genom de inre oroligheterna. Kl. 10 I går förmiddag (den 29) tog 7:de kårens artilleri fästena i besittning. Kl. 1 höll prinsen en briljant revy öfver 3:dje kåren, hvilken strax efter den 4 Nov. skall afgå åt sydvest; revyen egde rum på vägen från Metz till Nancy, nära Tourtebride. Derefter marscherade kejserliga gardet — urvalet af franska armån — ut under gevär och nedlade dessa vid Frescaty medan de passerade revy för prinsen. Denna heder bestodsendest det kejserliga gardet; alla de öfriga regementena hade fått aflägga sina vapen i Metz arsenaler och sedan marschera ut i sina kantonnementer utanför Metz för att afvakta transporten till Tyskland. Kejserliga gardet mottogs af de preussiska trupperna med aktningsfull värdighet och icke ett försmädligt ord hördes, ej heller märktes någon blick af sårande triumf. Deremot hade vid den föregående revyen (med 3:dje kåren) jublet varit starkt och uthålligt. j Kl. 4 e, m. aflöstes de franska kompanier som ännu gjorde vakt vid stadens portar, i depoterna och arsenalerna, af preussarne, sedan två infanterioch kavalleriregementen hade ryckt in i staden. Den tyske militärguvernören general von Zastrow, chef för 7:de kåren, tog guvernörskapet öfver staden och fästningen i besittning; han sade mig att han väntade sig der skola finna ett porträtt af en bland sina förfäder, som i en förfluten tid också varit militärguvernör i Metz. Tragedien var utspelad, men dess sorgligaste sidor återstå att få rtälja. Enligt uppgift af general 4astrow, hyilken innehade Vaux-skogen den 19 Augusti på morgonen (efter slaget vid Guavelotteh kunde Bazaine då ha undvikit att bli drifven till och instängd i Metz, Marskalken kunde lätt ha banat sig väg och förenat sig med Mac Mahbon, för hvilken det deremot var mycket svårare att stöta till honom, Sedan största delen af de till hang kavalle! Och artilleri hörande hästar blifCil uppätna, lät sig naturligtvis detta icke så lätt göra. Men dock säges hans dispositioner ha vitnat am bristande he AN het ack till och med vid de två sista tlallen ha varit obetänksamma och ändamålslösa. )esga förhållanden har man gatt i sammanbang med misstanken för en komplott med regeringen; hans arme fate pemligen enligt öfverenskommelse sök ibehålla status quo tilldesg kriget i vestra Frankrike hunne slutas och då, med preusniskt RR uppträda till befrämjande af bonabartistiska intressen, i hvilket fall Bazaine sjelf hoppades att bli kejserlige prinsens guvernör och den verklige regenten. Nästan alla menniskor i Metz synas tro detta, och många af de mest in: Alytelserika ha sagt så till mån: Under hela dåh tid cerneriogen varat har Bagaine aldrig visat sig i lägret annat än vid utomordentliga tillfällen och icke en enda gång vid ambulanserna, hvilka till en del äro inrättade ien mängd jernvägsvagnar å Place Royale. Likaledes an ytterst sällan varit gynlig i staden, De