Aftonbladet – 4 november 1870, sida 3

n I dodade. Plötsligt kommenderades halt. Defileringeen e lafstannade; kejsaren kom med sina guldgaloa I nerade löpare framför sig, omgifven af sina a I pretorianer och följd af sitt hof. a Några sådana gatpojkar, som Victor Hugo kallar des påles voyous,, åtföljde den kejserliga vagnen, ropande: lefve kejsaren! . men en dödstystnad herrskade vid hans förbifärd; icke ett enda rop höjdes från denna folkmassa för att uppmuntra den, hvars felsteg om några dagar skulle förorsaka den största militäriska katastrof, historien har att förtälja. Han passerade på sidan om oss på några stegs afstånd. Det var han sjelf, men dyster och tankfull med den allbekanta matta blicI ken; vid hans sida satt den unge prinsen, Jutan tvifvel med sin ålders bekymmerslöshet. I Jag vill ingentiog säga om denne man, men jag förstod hvad en patriot och en man med hjerta, herr de Pressens, yttrade till mig i I det ögonblick, då han åkte förbi: Jag kan licke förmå mig att helsa på den mannen. Han åtföljdes af hela detta kejserliga hof, som räknar bland sig så stora namn, men så dåliga generaler; det kommenderades: I framåt marsch! och armen, som hejdats likasom så många gånger förut af samma skäl, satte sig åter i gång, och detta på en tid, då timmarne -voro ovärderliga. Ändtligen efter dessa långa timmars väntan fingo vi lemna Rethel. Straxt sedan vi kommit ut ur staden, mötte vi spilrorna af de fyra första kyrassierregementen, som hade gjort ett så tappert anfall vid Wörtb. En kapten sade till mig: vi börde till reserven, vi gjorde första antallet, vi blefvo mer än decimerade, men pligten framför allt. — Vi befunno oss ändtligen på krigsskådeplatsen, det var lätt att märka; öfverallt lemningar efter läger, återstoder efter bivuaker, och om man stannade för att begära litet mat, fanns ingenting qvar. De arme olycklige bönderna skulle några dagar derefter få se fienden komma och taga deras sista tillgångar ifrån dem. Då vi kommo till Attigny, råkade vi vackert uv, Man slåss vid Vouziers, sade man oss. byn brisker, genast vägrar vår kusk att köra videre och i. .7RAr OSS åt 0S8 sjelfva. CS ansmännen ha namn Hvad var att göra? ria -A sn Big fram; . Å tag Big fram; om sig att alltid kuona hje:, us. och jag upptäcker en mycket stor dilige. 4. vi begifva oss af till det förmenta bataljtutet; man slogs icke alls. Då vi kommo till Vouziers, vor vår diligens full, ty vi hade tagit upp efterlunkare fiån ala armerna; hvilka skattade sig lyckliga att slippä göfk eh lång vandring. Slutligen anlände vi efter så ttåpga vedermödori hamn, och stor var vär glädje, då vi funno hela vår ambulans präktigt herbergerad i en öfvergifven bemallsfabrik. Den schweiziska ambtlansen bestod af 14 kirurger, 15 sjukskötare och 2 fältprester; den var utan tvifvel en ambulans i första livien till förtruppens tjenst. Vid sin afresa: hade deona ambulans väckt allmän: förundran: kirurgerne med ränsel på ryggen, åtföljda af sjukskötarne, ochjen enda godsvagp, huru olika var ej denna afresa mot de första ambulansernas! Kriget bröt löst så hastigt, att man nödgades till yttörata brådska och antog alla de anbud, som gjordes. I följd häraf dessa jättestora ambulanser, som företedde en effektiv styrka af 30 kirurger, 60 sjukskötare och ett oräkneligt antal vagnar, hvume. 567 dan medförde en verklig förvirring, der oord: ning dagligen rådde. Detta krig bör hafva tadkommit verkliga framsteg i utöfvandet af den intertatiönella bärmhertighetens värf, derigenom att dt röjt en mängd brister, som man förut näppeligen anade, och det bör på samma gång hafva ådagalagt gagnet af ett bistånd, som uppträder vid sidan af den egetitliga militära organisationens verksamhet. O, min Gud, hvad skulle väl blifvit af våra arme sårade, om de lemnats blott åt den militära sjukvårdens omsorger, hvilken består en läkare för -tusen man, men deremot anslår en veterinär för femhundra hästar. Vår lilla ambulans hölls i militäriskt skick; hvarje morgon sfgafs rapport och ordnades tjenstgöringen i de särskilda sjukrummen, bestämdes dagoch natt-tjensten, och meddelades permission. Också voro alla som besökte vårt lasarett, fransmän eller preussare, enphälliga i loford öfver dess anordning. Vi vore Bestämda till ambulanstjenst vid första linien. Lördagen den 27 hörde man blåsas allarm, förtrupperna började deployera, i fjerran sågos vedetterna tydligt afteckna sig mot horisonten; man hade signalerat preussarnes anryckande. Omedelbart ordnades instrumentfodralen, bårarne uppspändes, och vår stora, hvita flagga med röda korset svajade på den gamla fabriken. Hela dagen väntade vi batalj, ty allt gaf anledning förmoda att general Douay skulle hejda preussarnes ma:sch, för att låta återstoden af armen verkställa en stor krioggående rörelse med Vovziers som medelpunkt. Då aftonen kom, tänkte vi, att det blir i morgon, men hur stor var ej vår öfverraskning, då man tidigt följande dag väckte oss med den underrättelsen, att franska armen aftågat. Vi vore öfvergifna, och det var oss ej möjligt att upphiona de franska linierna. Det var för sent. Fienden signalerades från alla häll. Detta är en dag, hvars alla enskildheter skola för alltid förblifva inristade mitt minne, ty för första gången såg jag iendea på fosterlandets heliga jord. Hur zendomlig denna känsla, i hvilken förvåniog och smärta oredigt blanda sig med varandra! Då nederlagen vid Woerth och Saarbräck blefvo bekanta, hvem bland oss kände sig ej smärtsamt berörd, men ingen emförelse är möjlig mellan detta och den org, man erfor vid att sjelf vara vitne till:) nvasionen. Ja, en mörk och olycksdiger fs lag, ty nu började jag förstå hvad detta ti mda — kriget — vill säga. Mellan dettad tig, hvarom vi samtala fjerran från denna j 4! ro och detta larm, och den dystra verkligNk eten ligger en afgrund. Vv Denna verklighet kunde man redan fattalta hela dess förfärlighet, ty den fiendtliga ar;Z! nån framryckte, föregången af skräck, på! n kilometers afstånd från oss. Dean lilla! äcka köpingen Falaise brann, vi kunde se af öken stiga upp mot bimlen; skulle ej om några te immar ordningen komma till oss — hvem ;T EE EA fr mr od mt fr ve 3 Kl ER ka DB Fr AE — MMMM —: Na Ch FR mA kt Et AR BN TT YA CE Bet RJ ot Jr fn 2 ROS HH ALA HAR A MH