Aftonbladet – 4 november 1870, sida 2

Id några, dagar seden rmeddelade skrifvelse: jan hade der, som bekant, påstått att ga obehagliga scener förefallit mellan hoom och hans kusin, Härpå erhåller han u den ampraste dementi. Prinsen hade iligt berättelsen I Paily Netös vid itötet red eäkejsarinnan skarpt uttalat sin åsigt m kejsarrikets sista ministerer och kallat en f dem en minister at idioter (crbtins). sugenie hade då hastigt, fallit honom i talet ch yttrat med skärpa 1 tonen: Jag vet ite hvad monseignear menar med en miniter af idioter, men jag vet att kejsaren nda till sista ögonblicket betjenades. af togha tillgifta tännen Bed Hl haf tndör e senaste aderton åren motarbetat kejsarömet. Ni och edra vänner ha oupphörligt ndergräft kejsardömet, och ännu i dag selan kejsaren fallit förföljer ni honom. Hade i den 4 Sept. varit i Paris, skulle ni kuaat gifva oss ett godt råd. Men ni var då; som å ofta i farans dagar, frånvärande i urligtvis till er störa ledsnad, derpå tviflar ag ej det ringaste. För den stackars Jeråne Vapoleon var detta för mycket. Han tog in hatt och begaf sig på dörren det fortate kan kunde — ,assez precipitamment om det hette i den engelska tidningens förta communiquen. Det nuvarande kriget, säger Neue Freie Presse i en artikel med anledning af Metz all; är rikt på storartade öfverraskande akta. la armå blef inom några få dagär slagen till marken och moraliskt tillintetjord, en kejsare med sin öfver 90,000 man starka armå samt landets största och starkaste fästning måste kapitulera, fienden beägrar bufvudstaden hvars millioner räknarde invånare energiskt försvara henne, — allt deita är lika mycket öfverraskningar som falländade fakta. Dock dylika händelser äro ej nya. Om man bläddrar i historien, skall man träffa på flora sådana fall. Men hvad som väl aldrig förat inträffat, är det faktum, att för närvarande 323,000 fransmän befinna sig som fångar i tyska händer. Detta faktum är så oerhördt, att det måste vara djupare liggande orsaker än blotta militäriska, som beredt det svårt bemsökta landet ett så sorgligt läge. Lägger man till dessa 323,000 tånvgar de ungefär 100,000 man som Frankrike förlorat på stagfälten och i sjukhusen, och betänker man, att i närvarande ögonblick säkerligen ytterligare mer än 150,000 man befinna sig i landet, dels i Paris, dels vid Loire och i sydöstra Frankrike, så få vi det betydliga antalet af 600,000 soldater som Frankrike utom mobiloch nationalgarden under loppet af det ru sedan tre månader fortgående kriget ställt på benen. Hade man straxt i början af kriget samlat dessa 600,000 man vid gränsen, skulle säkerligen utgången blifvit en hel annan. Men der sodo kvappt 250,000 man, och dessa voro splittrade och fördelade få den långa linien från den belgiska till den schweiziska gränsen. De öfriga stridskrafterna lågo i fästningarne, drefvo omkring i depoterna eller missbrukades till nedbållande a! de civila invånarne i de större städerna, medan deras, tyskarna i antal underlägsna, kamrat r förblödde under deras krattiga slag. Försummelsen att ej ha bragt tillräckliga stridskrafter i första linien, oaktadt de, såsom sedermera visat sig, funnits förhanden, träffar onekligen det franska armekommandot, hvilket, det med 250,000 mar trodde sig kunna besegra Tyskland, bevisa att det ej hade någon aning om de massol motståndaren kunde ställa i fält. Nordtysknd ensamt har hittills ställt 700,000 man i fält. I stället för att sedan kriget en gång va! beslutet med allvar förbereda sig derpå och betrygga sig mot alla krigslyckans vexlingar gjorde det Iranska armebefälet så godt son ingentiog. Icke en gång de fasta platserna vid landets gränser sattes i försvarstillstänc och provianterades. Stresbourg proviante rade sig, som bekant, törst i sista ögonblic ket, då badensarne redan från en sida ob: serverade fästningen. General Uhrich her ett nyligen offentliggjordt bref bittert bekla: gat sig öfver att detnödvändigaste saknades att ej ens genitrupper funros, och hvad Met: beträffar, så var dess proviantering en rel tillfällighet. Då det var den närmast grän sen liggande depotplatsen, så magasinerad man der förråd af alla slag för den till ope rationerna mot Tyskland bestämda armen Dessa förråd voro dock af det mest olika slag Så fanns det t. ex. mycket spanmål, me intet salt, och sjelfva krutet måste unde cernerivgen tillverkas i de dervarande krut qvarnarne. Fästriogen var försedd med mi ket som hon ej behöfde och led en kännba brist på and:a mycket nödvändiga artiklar Alla dessä omständigheter bevisa, att beträf fande krigets förberedelser stora oskicklighe ter och försummelser begirgos och att dess: till största delen hade sin grund i den total obekantskapen med motståndarens förhål landen. Det förhållandet, stt straxt i början a kriget så stora fel kunde -begås är redan och för sig betraktadt ett tecken till den kri giska andans förfall i Frankrike. Men äfve krigföriogen sjelf bevisar att det ej var Na oleon I:s anda som inspirerade Frankrike ärförare. Förgäfves söka vi på den franska sidan ett efterföljande af dessa genialisk och djerfva manövrer, genom hvilka denn lyckliga krigare förbluffade Europas gamla, kriget grånade generaler. Hvar äro dess genialiska flankmarscher, hvar dessa djerfv kringflygliogar, hvar dessa hastiga på öfver raskning beräknade ilmarscher, hvar dess hotande flsnkställnivgar, som utgjorde de Istora krigsmästarens.så rika krigsrepertoire Rollerna äro ombytta; preussarne, isynnerhe deras ärorika anförare, den gaml Moltke, h .,, SL