Aftonbladet – 3 november 1870, sida 3

I 26 EU al UV ANV UUllURal, HVuUuL UU VvI öfverenskomna vid detta möte, begåfvo sig . general Stickles och öfverste von Herzourg, stabschef och generalqvartermästare vid prinsens armå, ridande till Frescaty, ett tre mil ; (söder om Metz inom de tyska linierna be läget slott. De båda franska kommendanterna äfvensom M. Humbert, som var Coffinigres närmaste man i befälet öfver fästningen, hade blifvit förda dit i en preussisk fältpostvagn. Öfverläggningen varade från klockan 6 till 7 på aftonen och slutade med en partiel öfverepskommelse. De ännu tvistiga punkterna skola ånyo diskuteras i dag tvid middagstiden. — Det lider intet tvifvel, fatt dröjsmålet med Metz uppgifvande, hvilket härrör endast af denna svårighet att komma öfverens, skall blifva endast-af kort varaktighet i betraktande deraf, att platsen är bragt till förtviflad belägenhet. Under denna förutsättving har andra armåkäåren i.går på middagen erhållit order att marschera på Paris, och den befann-sig redan tidigt på eftermiddagen å väg. Å andra sidan håtva trupper i natt korcentrerats på de närmast Metz belägna, tillgängliga punkterna för att hindra hvarje esertion I massa från de fiendtliga linierna, Nvilket tycktes vara det enda medel, som änoou återstod för Coffinieres och Bazaine att be:eda tillgång på lifsmedel och förlänga försvaret, Från Mars-la-Tour till Courcelles, och från Jouy till Mezieres voro alla de i -byarne inqvarterade trupperna på fötter och. alla bivaakeldar brionande. till kl. 2 på morgonen, Samtidigt såg man massor i rörelse, hvilka betäckte vägarne och fälten, utan att dock någon oordning egde rum. Trupperna voro i okuonighet om för hvilket ländamål de voro i marsch.e Neue freie Presses bekante militärförfattare skrifver i ett bref af den 28 Oktober följande: Den länge väntade kapitulationen af Metz har slutligen inträffat. 150,000 man, utgörande Frankrikes sista arm, som i 72 dagar varit innesluten i landets starkaste fästning, har sträckt gevär. 4000 kanoner kanoner af gröfsta kaliber, en mängd reflade kulsprutor och 100,000 gevär, med ett ord, en omätlig krigsmateriel har fallit i tyskarnes händer. Nu, sedan man erfarit, att armån i. Metz; trots de stora förlusterna och sjukdomarne, ännu räknade 130,000 man stridsdugliga trupper, är man först i stånd att uppskatta de tyska trupernas mod och ihärdighet, dessa trupper som, ögst 200,000 man starka och uppställda på en nära 6 mil lång, genom Mosel delad cerneringslinie, ha bestämdt afslagit hvarje till och med med den största kraft företagna utfall. Tyskarnes mod, uthållighet och ihärdighet förtjena dubbel beundran, då man betänker, under hvilka förhållandencerneringstrupperna ha utfört sin mödosamma och uttröttande uppgift. Utan tak öfver hufvudet, ständigt utsatta för blåst och oväder, oupphörligt oroade af en företagsam fiende, ha dessa trupper fullgjort ett värf, som söker sitt motstycke i krigshistoriep. Men åfven Bazaine och hans af strider, allä slags sjukdomar och svält starkt medtagna trupper ha gjort mer än sin pligt. Genomgår man blott i minnet .de drabbhingar och strider, hvilkas antal uppgår till nio, och i hvilka Bazaine till en liten del inlåtit sig för att bryta sig igenom, så måste man opartiskt medgifva, att Bazaine och hans trupper ba gjort hvad underså ogynnsamma förhållanden var möjligt att göra. På de mördande striderna och fältslagen den 14; 16 och 18 Augusti följde en längre paus, nien den 26 i samma månad gjorde Bazaine redan åter ett af fästet S:t Quentinskanoner understödt utfall. Den i nära två dagar fortsatta drabbning, som Bazaine den 31 Augusti och 1 Sept. inledde för att bryta sig igenom och förena sig med den till hjelp antågande Mac Mahonska armåen, är väl ännu i-hvars mans minne; Eftertre veckors overksamhet följde den 23 Sept. åter ett anfall i riktping mot Colombey. Samtidigt gjordes demonstrationer från fästena S:t Julien och Qvelen för att underlätta ändamålet. med expeditionen till Coloräbey, enstor fouragering. . Ojemförligt mycket större dimensioner hade en strid den 27 September. På denna dag streds det på Mosels båda stränder. På högra Moselstranden framryckte fransmännen i morgongryningen öfver Grigy mot Ars-Laguenexy och Peltre; vid detta tillfälle var det gom Bazaine med ett bantåg kastade trupper ända till Peltre, hvarigenom det lyckades honom bekomma betydliga proviantförråd. Redan då måste nöden i Metz ha varit stor och endast eröfringen af proviant möjliggjort ett ytterligare försvar. Den 2 Okt. måste divisionen Kummer, hvilka i allmänhet under hela belägringen haft mest att utstå och hvilken också derföre den hufvudsakliga förtjensten tillkommer, uthärda ett anfall. Ändtligen kom slutet på dramat, utfallet den 7 Oktober. Oberäknadt den moraliska framgången och den sista franska armönstillfångatagande, har kapitulationen i Metz-dessutom haft två utomordentligt vigtiga följder för Tyskland och den i Frankrike vpererande tyska armån. Metz såsom fullkomligt väl bibehåHen och välförsedd fästning vid--Mosellnien förskaffar den tyska armån framför Paris, hvilken ännu fortfarande har sin basis vid Rheinlinien, en ny depotplats och en ny mellanbasis. Skulle t. ex. det under nuvarande omständigheter visserligen alldeles osannolika fallet af en omkastning i krigslyckan inträffa, skulle det icke bli nödvändigt för tyskarne att draga sig tillbaka ända till Rhein; nästa försvarsetappe vore Mosel och Voges-linien med Metz och Strasbourg. Den tyska armen mottager dock icke Metz såsom en j ruinhög likt Strasbourg, utan såsom en fullständigt ordnad, med ammunition och öfrig krigsmateriel välförsedd fästning. I Metz behöfva de tyska bataljonerna endast rycka in i fästena och bes sätta vakterna, artillöristerna ställa He vid kano-l nerna, och fästningen är i fullkomligt försvarsskick. Hvilket inflytande ockupationen af Metz skall utöfva på betr ggandet af den vid Paris ockuperande armåns förbindelse med fäderneslandet, behöfver väl knappt uttryckligen anmärkas. Den andra mycket vigtiga strategiska följden af Metz kapitulation är den fria disposition, som det högsta tyska armåebefälet nu fått öfver den hittills på en punkt fastbållna armåkåren. Sju armåekårer, 1:sta, 2:dra, 3:dje, 7:de, 8:de, 9:de och 10:de preussiska kårerna: såmt -den kombinerade preussiska reservdivisionen Kummer, nära 200,000 man, ha, nu blifvit disponibla. Enligt telegram från vår korrespondent i Berlin vill det synas, som om divisionen Kummer och 1:sta armåkåren (Manteuffel) fått i uppdrag fästningens öfvertaande samt afväpningen och transporten af fångarne. Sannolikt skall divisionen Kummer öfvertaga bestyret med fångarnes transport till Tyskland och Manteuffel och hans armekår såsom besättning stanna qvar i Metz. Är det fallet, så ha 6 divisioner blifvit disponibla till ytterligare operationer, hvilka kunna dels förstärka Werder i sydöstra Frankrike, dels förena sig med armen utanför Paris. Resultaterna af en bombardering. Er korrespondent i Berlin redogör i ett bref till Times. af..den 25 Oktober för Strasbourgs tillstånd efter bombarderingen. Han skrifver bland annat: Det Frankfartska sällskapet, som bildat sig för att komma. Strasbourgarne till hjelp, har skickat några af aina medlemmar till den