Aftonbladet – 3 november 1870, sida 3

blifvit tryckt, och de detaljer, den innehål ler, öfvergår alla de uppskakande skildringar vi redan bekommit. Enligt den officiella statistiken hade Strasbourg 3,598 eller, förstä. derna inberäknade, 5,150 hus. Af de 3596 husen i sjelfva staden äro 448 helt och hållet förstörda samt dessutom mellan 2000 och 3000-mer eller mindre skadade. De, gon förblifvit oskadade, uppgå blott till några hundratal. I många fall ha hus, som se ut att vara oskadade, endast några få beboeliga ram qvar, emedan bomber slagit ned på taken och exploderat inne i huset. Värdet af de förstörda 448 husen uppskattas till 16,500,000 francs, och den skada, som förorsakats de öfriga, till mellan 3 och 4 millioner francs. Till den förlust, som drabbat enskilda personer, måste läggas den, som korporationer fått vidkännas. Den förstörelse, som endast kyrkor undergått, belöper sig till 4 millioner francs. För att reparera skolhusen erfordras 400,000 fr. Museet har ursprungligen kostat 500,000 fr., prefekturpalatset 500,000 fr., la cour-de justice -500,000 fr., teatern 875,000 fr.; de förstörda broarne, vägarne och gatorna 2 millioner francs o. s. v. De flesta stadsportarne kunna ej passeras, gasverken äro förstörda och hela qvarter i staden utgöra en så fallständig grushög, att det är omöjligt att urskilja gränslinierna för de särskilda husen. Innan invånarne i Qvartier National och Stein Vorstadt kunna återuppbygga sina bostäder, måste deras tomter på laglig väg utstakas. Förlustlistan stiger ytterligare genom uppbrännandet och förstöringen af en mängd förråd, magasiner och varulager. När de, som lidit förluster, några dagar efter eröfringen anmanades att inlemna uppgifter öfver dessa, uppgingo de förteckningar, som inkommo till den 7 Oktober, till 7,253,782 fr. Af detta -totalbelopp kom en tredjedel på byggnader, de öfriga två tredjedelarne på varor och bohag, och medeltalsbeloppet af de oppgifna förlusterna utgjorde :9,197 fr. för hvarje person. Man antog, att antalet af dylika förteckningar skulle komma att uppgå till 4000,hvilket efter proportionen af de redan inlemnade, skulle gifva en totalsumma af 38,380,000franes. Medlemmarne af. Frankfurt-komitån uttala den, största beundran. öfver den styrka, hvarmed invånarne bära, det elände, som nedtynger dem; De berätta; att en: allvarlig sjelftillit är den rådände tonen, i staden, vida skild från. förtviflan, ehuru..bemängd med ett oblidkeligt -hat-mot den-kejserliga regeringen, som anklagas i de skoningslösaste ordalag. Det hat, de hysa till den störtade regimenn, är så häftigt, att det för närvarande, lindrigast taladt, uppväger den förbittring, hvarde ej kunna underlåta att betrakta förstöraren af deras lösa och fasta egendom. Förteckningen öfver de-kanoner, som: begagnats, och de skott, som afskjutits under belägringen, förtjenar i mer än ett afseende att bli allmänt känd. 241 pjeser voro uppställda i batteri utanför stadsmurarne. Under den tid af 31 dagar, som de regelbundna operationerna upptogo, afsköto dessa 193,722 skott, d. v. s. 6249 i medeltal per dag: eller 269 i timmen eller mellan 4 och 5 i minuen. Af hela antalet skott afskötos 45,000 sranater med refflade 12-pundingar, 28,000 ;ranater med långa refflade Jb ndingars 23,000 7-pundiga bomber, 20,000 25-pundiga oomber och 15,000:50-pundiga bomber med slätborrade mörsare; 11,000 kartescher med efflade 12-pundingar, 8,000 granater med efflade 6-puodingar, 5000 kartescher med efflade 24-pundingar, 4000 kartescher med efflade 6-pundingar, 3000 aflånga granater ned 15-centim.-kanoner och 600 aflånga graiater med 15-centim.-kanoner och 600 afånga granater med 21-centim.-kanoner. Skola vi få bevitna en förnyelse af samma sorgiga skådespel vid den glada hufvudstaden rid Seinen? Skola åtta veckor härefter tuentals nyfikna resande strömma till Paris, asom-de nu göra till-Strasbourg, för att bekåda den åstadkomna förstörelsen? Skall nblicken af en förstörd stad, ett af de sällyntaste skådespel, man kan få se i vår ciiliserade tid, verkligen komma att få njutas å en plats, som i så många förflutna årdndraden bar varit härden för så mycken könhet, smak och nöje? . Om några få vecor skall, fruktar jag, öfverste Rief, Preusens gamle artilleriskolfuchs, som leder beigringen, gifva ett bistert svar på våra oroiga frågor. 48-pundingarne, 72-pundingarne ch 96-pundingarne, hvilka afskjuta gravaer på respektive 1 centner, 1!, centner och centner Med eh elevation af 30 till 40 gra-1 er, ha en skotvidd af mer än 5 engelska til och kunna redan nu lägga Paris iruiner.. Tyskaraes krigföringssätt. Kyrkoherden i Marsanceux nära Dreuxl aillatte har till Times insändt följande beättelse: Sir! Alldenstund de preussiska organerna alld sökt missleda engelsmännen i fräga om detl itt, hvarpa kriget förts af preussiska trupperna, I Dser jag det vara min pligt att tillställa er. detta ref med anhållan, att ni måtte gifva det en plats era spalter. j Lördagen den 8 Oktober visade sig 32 uhlaner: ramför Dreux och anmälde ankomsten af en ruppafdelving, för hvilken föda och husrum må-1 ie anskaffas. Mären svarade, att han, när trup-k. erna kommit, skulle vidtäga de-nödiga åtgärdera. Han bad -utlaterne draga gig tillbaka, emedan et kunde vara förenadt med fara för dem att inräda i staden. 4 På återvägen begärde de af kommunen Chrizy, n vacker by belägen på vägen till Pairs, en konribution af boskap och hafre, som de likväl icke: ände föra med sig, emedan de. förföljdes af friilliga skarpskyttar från Dreux. Följande dåg, öndagen der 9; äterköm ett starkare detachement ill byn för att upptaga den dagen förut gjorda eqvisitionen. Den-lemnådes, men i samma ögonlick de voro färdiga att begifva sig i väg med ensamma; anföllossde af samma; frivillige Skarp: kyttar, hvilka dödade fyra man och togo sju fånar samt nödgade dem att qvårlemna sitt byte. Denna händelse afgjorde Cherizys öde. Den år, till hvilken detta detachement hörde, var tationerad dels i Houdan, dels i Gonsainville. En fficer, som der var inqvarterad, sade till sin värd ske utan mycken rörelse, att han fått order att ränna byn. I sjelfva verket marscherade på månagen den 10 Oktober en ansenlig kår till Cherizy rån tre olika håll. Ett detachement af drottninens dragoner intogo högra flygeln, två sqvadroer uhlaner, den venstra, och centern utgjordes af n infanteribataljon. Uhlaner stodo i massa på