Aftonbladet – 3 november 1870, sida 2

Josephine i ett kloster; Charles Mardith oppiostrades och på sitt sätt adöpterades af sin rika slägting, miss Meredith. 5 Löjtnant de VEpine, som stigit tillkaptensgraden, deltog i åtskilliga allvarsamma strider i. Algeriet, och drog sig derpå hastigt tillbaka på half sold, då hans dotter, hvilken han gifvit till maka åt sin brörson, af denne blef öfvergifven. Frankrike har fått det bästa af mitt lif, sade han; resten vill jag egna åt min stackars, lilla Josephine, om också blott som försoding, emedan jag gifvit hepne en dålig Man. Hans dotters olyckliga äktenskap var enda, mörka punkten i kaptenens lif och äfven den kunde icke fördystra hans ötröligt glädtiga ynne. Det var med den ,största rförnöjelse han nu yttrade: 2 oMademoiselle Nardi, bar binågonsin uppefvat en så-skön morgon? — Jag. har det aldrig; inte ens i Algeriet;der ändå morgarne äro gudomliga. Åh, denna är förtjusande; han är riktigt herrlig!. Jag har alrig sett himmelen så blå, solen så klar.s Silvia staksde på huivudet och svarade: Iagenting kan jemföras med en romersk norgon. Kaptenen höjde sina buskiga ögonbryn och 1tbrast i ett stormande skratt. Vi äro alla lika,, yttrade han godmodigt. Jag tycker att intet kan jemföras med en ransk morgon, och en lapp skulle föredraga mm: morgonstund i-Lappland framför någon unnan; Skola vi gå till skogen och-vVisa den ör mademoiselte Nardi? tillade hav; till si lotter. Madame de IEpide såg på Silvia; det var cke svårt att i heones ansigte läsa hvad hon inskada. De gingo: yng : Hura ytterligt nöga ochfinhon är,