Aftonbladet – 1 november 1870, sida 3

skalken resonnera sålunda, att han under sin in neslutning i nio veckors tid redan gjort hufvud staden den största tjenst genom att binda en be tydlig fiendtlig arm och hålla denna på afstånd Den militäriska äran var räddad; en genombryt: ning skulle blott ha kräft nya, svåra offer, och till och med om den hade lyckats, skulle Bazaines armå, blott oafbrutet förföljd, ha uppått grannskapet af den franska hufvudstaden, men då der befunnit sig mellan två eldar. Tanken på alla dessa omständigheter rättfärdigar marskalken så mycket mer, som han, afskuren från alla förbindelser till lands såväl som på vattenvägen och till och med beröfvad telegrafförbindelsen, var innesluten i en fästoing, som, försedd med proviant för ungefär 3 månader för 15—?0,000 man, nu redan i nio veckor hade måst underhålla ett åtta gånger så stort antal trupper. Befästandet af Paris. General Trochu har, såsom vi förut i korthet omnämnt, i Journal officiel offentliggjort en berättelse om armeringsarbetena i Paris, hvilka, såsom det heter i berättelsen, på några veckor förvandlat en stad, som man bittills icke ansett i stånd till försvar, till en nästan ointaglig fästoivg. Ingeniörkåren, artilleriet och ministören för de allmänna arbetena ha medverkat härvid. I berättelsen ttras det efter denna anmärkning: .Efter katastrofen vid Sedan saknade den ofantliga cirkumvallationen icke blott all armer ng, utan hade icke en gång skyddsvärn, för att icke tala om krutmagasiner och traverser. Fästena voro ej i tillstånd att kunna försvaras. Nödvändigheten att försätta Paris i det skick, att det kunde försvaras, hade icke en gång efter de första nederlagen blifvit tydlig för den fordna regimen. Man beslöt derföre till en början att bygga fyra permanenta murade fästen vid Gennevillers, Montretout, HautesBrugeres och Chatillon. Knappt voro arbetena började, så måste man till följd af händelsernas brådstörtade gång afstå från dem och i stället för murade fästen anlägga jordverk. Inneslutningen af vår stad den 18 September tillät oss blott att fullborda två af dessa redutter, vid Hautes-Brugöres och vid Moulin-Saguet. I fästena återstod ännu nästan allt att göra... Ingeniörkåren har med anmärkningsvärd skyndsamhet verkställt alla dessa arbeten. I de sex af marinen besatta fästena äro såväl jordsom armeringsarbeten verkställda af denna sjelf, och detta med en ifver, som står öfver allt beröm. Mer än 11000 arbetare ha blifvit använda att ställa i ordning de 69 portarna och fältbryggorna. Samtidigt måste de fyra kanalerna görgs ofarbara och spärrande stängsel anbringas i Seiven. Militärzonen befriades från alla föremål, Boulogneoch Vincennes-skogarne nedhöggos till en del och fästenas utanverk försågos med palissader på en sträcka af 6000 måötres. Tre nya batterier uppfördes i Saint-Ouen, Montmartre och Buttes Chaumont. Bastionernas krön försågs med två millioner sandsäckar; 70 hvälfda krutmagasiner anlades. Genom de vid Billancourt utförda arbetena har den svaga punkt, som för sex veckor sedan tycktes erbjuda sig åt fienden, blifvit ett af de starkaste ställena i vår plats. Kloakerna ha under marken i Boulogne, Billancourt, Neuilly och Clichy blifvit förvandlade till minor... Fästena äro försedda med elektriska lysapparater af stor styrka. Från Vitry till Issy äro husen försedda med skottgluggar och gatorna barrikaderade. En fortlöpande linie sammanbinder redutterpa vid Gravelle och la Faisanderie med fästena ända bort emot S:t Denis. Framför denna linie äro Noisy, Rosny och Nogent äfven befästa. Mer än 80,000 menniskor; ha varit sysselsatta med detta ofantliga arbete. Platsen har samtidigt dag för dag förstärkt sina försvarsmedel genom att oupphörligt utvidga sin rayon. Under det att vi den 19 September efter affären vid Chatillon voro begränsade till våra fås ens linier, ba vi nu återeröfrat och med barrikader skyddat Vitry, Villejuif, Cachan, Issy, Suresnes, Puteaux, Courbevoie, Asnieres, Villetaneuse, en del af Pierrefitte, Stains, La Courneuve, Fontenoy-sous-Bois och Nogentsur-Marne. Slutligen inneha vi brohuyfvudet vid Joinville och disponera öfver ön Gennevillers nästan hela terräng. Artilleri: I början af kriget bestod artillerimaerielen i fästena af tre pjeser pr bastion; till valarnes armering fanns ingen enda kanon. De båda eservparkerna på 250 stycken hvardera hade, blifrit skickade till Metz och Strasbourg. Ammuniion fanps blott 10 skott för hvarje kanon. Sfeiska projektiler fanns det rik tillgång på, men flånga kartesöhprojektiler saknades helt och hål! et. Af krut hade man blott att tillgå 540,000 kilogrammes. Med artilleripersonalen var det ännu ; ämre stäldt än med materielen Nu har perso-: alen i officerare, underofficerare och soldater : ippgått till den respektabla siffran 13,000, tack are understödet från marinen. Krutförrådet utör för närvarande 3,000,000 kilogr., fabrikationen f aflånga kulor bedrifves i stor skala, och denl: afbrutna produktionen öfserstiger det förutsatta! ehofvet. Förrådet har för fästena stigit från 00 skott pr kanon till 500. I stället för 800 pa-. roner på hvarje infanterist egde man ij början :; lott 390. Nu har fabrikationen höjt sig tilll, ,000,000 i veckan. Artillerireserven, som skalllj ippsättas, uppgår för närvarande till 350 kangVer.n Tyska belägringshären utanför Paris. Schlesische Zeitungs korrespondent i Verailles, skrifver härom den 17 Oktober: Ändtligen äro flera 24-pundiga batterier jemte ervis och ammunition den 123 dennes anlända, mon onu i dag — den 17 — är icke en enda pjes tälld i position och ingen enda bomb afskjuten. f shuru belägringen nu redan varat i fullt fyrall eckor, har den dock tyvärr en defensiv karakter. fan försäkrar oss visserligen, att, så snart belägingsartilleriet kommit i verksamhet, Paris icke kall kunna hålla sig i 24 timmar, och vi yilja erna hoppas det; men vi tra icke mycket derpå, T efter allt hvad vi hittills erfarit, är försvaret af aris icke blott mycket energiskt, utan blir med varje dag allt mer betydande och verksamt. Deromte måste vi konstatera, att mobiloch natioalgarderna med stor ifver blifvit öfvade. Jag ade i dag sjelf tillfälle att öfvertyga mig derom mitt närmhste grannskap. Framför fästena Vanes, Montrouge och Bicetre ega dagligen exercisfningar rym, hvilka man mycket väl kan igkttäga ån observationstornen, Men icke nog med att rmöns inom Paris styrka på detta sätt dagligen Äxen äfven positionen tilltager i utsträckning och yrka. Y dag blef i vitne till, huru fransmännen uner Trochus ledning med stor omsorg och ihärdiget arbeta på befästande af sin stälining mot söer. Vi hade närmat oss till fåstet Vanves på 800 .egs afstånd. Helt tydligt sågo vi fransmännens ttersta förposter ungefär 300 steg från oga. hjan unde te ryttårne på vägarbe, artetargp vid skån-)e arne och med gada kikare urskilja soldateröast lika uniformer. Här iakttog jag för första gån-j; en med blotta ögonen fransmännens flitiga verku amhet. På de båda fästena Vanves och Montb ouge, hvilka genom sitt uedtryckta läge äro de vagaste i hela linien, arbetades betydligt. Bastiod erna, ursprungligen af sten, äro genom uppkastad ! e rd höjda omkring 8 fot, så att de derigenomlo d n Y ÖVR MÅ rt ÖN a CR DA t om Pr RR ER AR v lifvit betydligt fastare. Vidare dragor sig ett nynlagdt skansverk från Vanves öfver den ög fo der till Chatillon, i utspringande vinklar ända I! Montrouge. Intill sistnämnda fäste stöter en ög trädgårdsmur, som blifvit begagnad för he: stningarna, och från deas ända stigar skansvers et vidare uppåt ända till fästet Bicåtre. Sålunda r hela linien framför byn Montrouge, från Vanves nda till Bicetre, försedd med en ny befästning T ramför de vidsträckta verken vid Bicetre ligger en ngr mage egen vid Villejuif, hvit d en från denna sida gp ar en ganska hotandela ch Held Biövredalen bölerrukande ställning och ti Ad TSL ÅT Lak banta wttnathe ända tillQAnar I