Aftonbladet – 1 november 1870, sida 3

ERIGET. Sedan Trochu medelst utfall rekognoscera fiendens verk på södra och vestra fronten bar han äfven gjort ett mot den norra. Ett telegram underrättade oss i går, att parisarne den 28:de satt sig i besittning af den unde belägringen flera gånger nämnda byn Le Bourget, öster om St Denis, der det preussiska gardet hade en del af sina förposter och der förskansningar säkert äfven vorc uppförda. Fransmännen hade under loppet af den 29:de bibehållit positionen, men den 30:de hade preussarne återkommit i betydlig styrka och efter en häftig strid, hvarunder de sjelfva lidit ej obetydliga förluster, återtagit byn. Fransmännen hade å sin sida dervid förlorat ett stort antal fångar och döda. Den allt större . hårdnackenhet hvarmed mobilgardet kämpar vitnar om att Parisarmån med hvar dag vinner i krigsduglighet. Från krigsteatern i Doubs äro vi ännu utan underrättelser, som bekräfta eller vederlägga det från Bourg ingångna telegrammet om badensarnes nederlag. Belägringen af Metz. Om tillståndet i Metz före kapitulationen innehåller Weserzeitung följande berättelse, daterad utanför Metzo den 24 dennes: Underhandlingarne med marskalk Bazaine äro tillsvidare afbrutna; våra trupper ha ånyo erhållit befallning om den största vaksamhet, isynnerhet vid förposttjenstgöringen. Troligen blir det dock blott fråga om ett kort uppskof. Öfverlöparnes underrättelser lemna, äfven om de i detaljerna äro öfverdrifna och till och med osanna, dock i sin helhet icke rum för något tvifvel, att tillståndet i Metz i sjelfva verket blifvit outhärdligt. Bland de i går från staden ankomna befann sig en korrespondent för en amerikansk tidning, NewYork Times, hvilken vistats i Metz, men lemnade staden, emedan det var omöjligt att förskaffa sig lifsmedel. I öfverensstämmelse med öfverlöparnes utsago har han bekräftat uppgifterna om nöden. Till och med brödet åt trupperna skall ha tagit slut. Marskalk Canrobert skall redan förut ka röstat för en kapitolation, och Bazaine icke heller för sin del varit deremot. Men marskalk Leboeuf, som har högsta. befälet i fästet S:t Julien, hvilket vid de flesta utfallen ådagalagt en mycket liflig verksamhet, skall ha varit bestämdt för stridens fortsättande och i alla händelser velat göra ett nytt försök att bryta sig igenom. Om verkställandet af ett anfall för detta ändamål lära under de senare dagarne flera rådplägningar ba hållits. Marskalk Bazaine, hvilken för öfrigt likasom den genom sin beskickning till det k. högqvarteret i Versailles bekante general Boyer af den del af armån, som ännn är benägen för handliog, förklaras vara en förrädare, har låtit utsprida bland koldaterna, att han inom några få dagar skulle med armån företaga en beväpnad utmarsch för att hjelpa städerna Lille och Rouen att förqväfva af arbetsklassen der tillställda oroligheter. Sker det måhända för att kunna sträcka vapen på öppna fältet? Den föregifne tidningskorrespondenten, som medfört dessa underrättelser, har blifvit förd till prins Carls högqvarter i Gorny, en omständighet, som bevisar, att våra chefer finna hans uppgifter vara af värde. Den preussiska Staats-Avzeiger meddelar en sammanfattning af belägringens gång, hvilken vi här meddela: pDen 18 Augusti föreföll under öfverfältherrns ledning den sista af de tre dagars strider, genom hvilka Frankrikes hufzudarmy; under marskalk Bazaine kastades tillbaka mot fästningen Metz, afskars från sina förbindelser och hölls innesluten inom denna starka fåstnings utanverk; den 18 Oktober, precis två månader derefter, såg sig marskalken, till följd af den stränga cerneringen af 2:a armen, redan nödsakad att förse sin förste adjutant med fullmakt att ingå kapitulations-underhandlingar, hvilka den 27 Ökt. på morgonen blefvo undertecknade. Under denna i 9 veckor fortatt2, genom flere utfall minnesvärda cernering af Metz fana tre perioder särskiljag. Den-första af dem begybner! vid Slutet de trå dågarnes strider, hyilka stodo ej långt från fästningen på kåda Mqgelsträndepna; den slutade med de dågar, då marskalk Hazaneg och Mac Mabön Fö samu. Aneration skulle ega Tum, hemligen ed kapitulationen vid oeuan ar HN DAT SEA äl de två dagarnes strider, af hvilka den