Aftonbladet – 29 oktober 1870, sida 2

Kapitulationsakten om Metz uppgifvande undertecknades i förgår afton i bögqvarteret i Versailles, och i dag ha staden och fästningen blifvit besatta af de tyska trupperna. Antalet af den styrka hvarmed Bazaine sträckt gevär är större än man förmodat och det först uppgafs. Den uppgår nemligen till ej mindre än 173,000 man, deribland 3 marskalkar (Bazaine, Caorobert och Leboeuf) och öfver 6000 officerare af högre och lägre grad. Vid inneslutningens början skall hela den i Metz samlade styrksn utgjort 201,300 man, hvaraf 186,910, fördelade på 17 infanterioch 8 kavalleridivisioner, tillhört fältarmen. Återstoden, 18 bataljoner, 14 artillerioch 10 ingeviörkompanier samt 6 sqvadroner, bildade den egentliga garnisonen. Om vilkoren för kapitulationen veta vi ännu ingenting, lika litet som om de. af general Boyer förda underhandliogarne i Versailles. Journal de S:t Petersbourg, ea tidving som på den senaste tiden fått en viss anktoritet i frågor af detta slag, säger sig dock tro, att Bazaine skall kapitalera för att atälla ein armå till den franska regerings disposition som besluter utskrifvande af val till och inkaliande af en konstituerande församling. Den ryska tidningen tror vidare att Bazsine i detta fall bandlar i öfverensstämmelse med det tyska högqvarteret. General Boyer, gom verkligen synes ha rest till England, skulle endast af konvenansskäl begärt exkejsarinnans samtycke till den medverkan marskalken vill gifva det fria uttalandet af Frankrikes vilja. Om exkejsarinnan vägrade sitt samtycke, tror tidningen att marskalken endast skall taga fäderneslandets väl till råds och anse sig fri från hvarje annan förpligtelse än den att tjena fäderneslandet. Så Petersburgtidningen. Huruvida de af henne antydda hemliga stipulationerna verkligen blifvit ingångna, skall väl snart visa sig. Exkejsarinnan har emellertid skyndat att begagna sig af den vigt man fästat vid hennes person och i ett communique till en engelsk tidning förklarat sig vilja befrämja träffandet at en öfverenskommelse, såvida det ej blir fråga om afträdandet af Eisass och Lothringen. För de föregående förhandlingarne säger hon sig ha varit fullkomligt främmande. Frågan om inkallandet af en constituante har ånyo blifvit upptagen, denna gång ifrån ett inflytelserikt håll utom regeringen. LIndependances korrespondent i Tours berättar nemligen, att en deputation af den gamla