Aftonbladet – 28 oktober 1870, sida 3

och hvilken dess vänner hoppas måtte besparas det. KRIGET. Striden vid Malmaison. 7 Angående det utfall Parisgarnisonen företog den 21 dennes meddelar Staatsanzeiger följande: Efter de utfall och rekognosceringar garnisonen i Paris hittills företagit från södra fronten af befästningarna, möjligtvis i förhoppning om en medverkan från Loirearmöns sida, måhända äfven endast derföre att man i hufvudstaden trodde sig hafva kommit underfund med att denna punkt var den svagaste af hela befästningssystemet, skedde natten mellan den 19 och 20 i denna månad ett nytt utfall från. samma håll mot en af cerneringskårernas förposter. Vid middagstiden den 21 Okt. företog fienden åter med större massor en anfallsrörelse, som understöddes af etttalrikt fältartilleri. Detta anfall gjordes under skydd af fästet Mont Valerien, hade der till och med sin utgångspunkt öeh vände sig i sydostlig riktning mot regementena af 9 och 10 infanteridivisionen. hvilka i förening med gardeslandtvärnet, som nyligen framryckt i cerneringslinien, och understödda från andra Seinestranden af 4 armåkårens artilleri, segerrikt tillbakaslogo detsamma under konungens ögon. Fästet Mont Valerien ligger på den smala Halfön Nanterre, som bildas af den härstädes först åt norr och sedan åter åt söder flytande Seinen och på detta sätt bildar en förträfflig utgångspunkt för alla de operationer, hvilka från nämnda fäste strålformigt skola utgå till S:x Germain, Versailles eller S:t Cloud. För utfallet den 21 hade man valt nordnordvestra flygeln af de tre nyssnämnda radierna, längs hvilken vester om Garches och Bougival de skogbevuxna höjderna i Garches sträcka sig och framför hvilken de från Versailles norrut till Seine ledande vägarne, isynnerhet vid Louveciennes och Marly delvis medgifva ett förträffligt användande af terrängen. Den fiendtliga anfallsrörelsen vände sig isynnerhet emot Bougival, en nära floden belägen by, hvilken på detta ställe bildar den venstra flygeln af förpostuppställningen på denna sidan och redan flere gånger blifvit uppnådd af de långskjutsnde kånonerna på Mont Valerien. Omedelbart öster om denna by på vägen till Rueil och vid landsvägen till Cherbourg ligger slottet Malmaison, hvilket i åratal beboddes af kejsar Napoleon I och isyonerhet blifvit bekant genom kejsarinnan Josephines långvariga vistelse derstädes. Konungen följde stridens gång från Marly-viadukten, en brobyggnad med 36 hvalf på högsta punkten af Marly, hvilken till följd at sin betydande höjd af 643 metres medgifver den vidsträcktaste öfverblick öfver nejden. Viadukten är den under namn af Marly(eller Louveciennes-) aqueduktef bekanta, som tjenar till att tillgodogöra Seinens vatten för vattenkonsterna 1 Versailleg. Understödjandet af 5:te kårens divisioner (från Posen och Niederschlesien) genom 4:de armåkårens artilleri är ett nytt bevis på huru fullständig cerneringen af den franska hufvudstaden är. De preussiska vapnens framgång var fullständig. Ehuru fienden icke vågat öfverskrida den af hans föråvarsartilleri bestrukna terrängen, måste han med en förlust af vid pass 100 fångar draga sig tillbaka under Mont Valeriens kanoner och dessutom lemna på platsen två fåltkanoner af det i Paris nyskapade och såsom det vill synas talrika artilleriet. Det lilla kriget på Vogeserna och I Jura. En korrespondent skrifver den 19: dennse frånv Lausanne till Indep. belge: General Cambriel har fattat det under nuvarande omständigheter klokaste och förståndigaste beslut. Han hade framför sig öfverägsna stridskrafter, och preussarne marscherade i tre kårer, såsom de bruka, för att kring änna honom. Det var samma lek som vid Sedan: den kår, som marscherade mot Vesoul, hade-högst sannolikt till uppdrag att öra hvad kronprinsens armå gjorde vid Sedan. Beviset derpå är, att sedan den franska generalen gjort denna plan om intet; har fienlen hejdat sig i sin marsch. Visst är att den tyske generalens uppförande varit synnerligen försigtigt. enna not Lyon utsända armös värf är mycket svårt. Den har i sina flanker bergiga traker, der de franska tillgångarne på befästa platser, ammunition och manskap äro stora, ramför teten Lyontrupperna, som hunnit nycket mera inöfvas än Loiretrupperna, samt slutligen till sitt mål en stor stad, som är ast besluten att kraftigt försvara sig och ler nationalgardet öfvats i lång tid. Härtill xommer den oblida årstiden. Allt detta gör let nödvändigt för preussarne att med största försigtighet rycka framåt. Deras genealer ha dessutom, icke till förglömmandes, under sitt befäl endast soldater af sämre beskaffenhet, bsdenser och landtvärn af andra uppbådet, sådana, som ej ha kask, utan tschakå med en större skärm framtill och en mindre baktill, hvilka våra lyonnesiska mobilgardister vid Neuf-Brisach kallade för vattenkannor. Efter ett besök af Garibaldi i Belfort, der han mottogs med samma entusiasm som i Besangcon, har han kommit tillbaka till Döle, hvarest han utfärdat följande dagorder: sFrivillige, franc-tireurs och mobilgardister! Jag har öfvertagit befälet öfver de kårer, som uppsatts för nationalförsvaret. Preussen vet nu, att det äfven har att göra med den beväpnade nationen! Jag vill icke hålla långa tal till er, Tär lemnar jag er den instruktion, som skall tjena or till rättesnöre i edra operationer mot inkräkaren och republikens afsvurne fiende. Jag. litar på er, I kunnen lita på mig. Garibaldi.? Vid denna dagorder var följande instrukjon bifogad: A. En sträng disciplin, utan hvilken ingen miitärstyrka kan finnas. j Med disciplin får man ej förstå blott och bart ydnad för det direkta befälet, utan äfven iörbinlelserna mellan guerillatrupperna inbördes, d.v.s. utt i det ömsesidiga och broderliga understöd, de vöra lemna hvarandra, måste de yngre lyda de ildre och högre i grad. Guerillatrupperna böra också upplysa hvarandra om farorna aoch de rföeelser, som böra företagas, för att undgå dessa, på det att de må kunnå tillsammans medverka till let gemensamma målet, som är att förorsaka fienlen den största skada. Guerillacheferna böra så: noggrannt som möjligt underrätta de närmaste högJvarteren om fiendens rörelser, hans truppers anal och beskaffenhet; för detta ändamål bör alltid