Aftonbladet – 28 oktober 1870, sida 2

industrigrenar, isynnerhet väfveriet, gå en stor mängd arbetare syeslolöse af brist på arbetsförtjenst och en allmän stagnation synes oundviklig, isynnerhet i fabrikationen af lyxartiklar. Ett mycket glädjande undantag utgöra spinnerierna, som Hafva sin afsättning i utlandet, isynnerhet i Österrike, men äfven denna källa skall tillstoppas om några förvecklingar inträda i Orienten. Härtill kommer en -mycket dålig skörd. Potatesen har väl varit mera gifvande, men den börjar redan ruttna i källarne, Vintern, som i Erzgebirge redan infunnit sig med snö och frost, synes sålunda vilja fördubbla sin stränghet. mbetsmännens bemödanden att hindra befolkningen från att uttala sina farhågor och , önskningar hafva icke blott varit fruktlösa utan också väckt ond blod,. ; En korrespondent från Wien till Standard har meddelat denna tidning följande utdrag ur ett p bref från Hamburg af den 8:e: Den nöd och; 1 ( ! J nm AA om te ket Fe för det elände, som i detta ögonblick hemsöker en stor delaf den preussiska befolkningen, börjar höja sin röst strax utanför regeringens portar. Den hjertslitande klagan, som utgår från hungrande enkor och barn, börjar öfverrösta segersängerna på valplatsen. Regeringens organer i Preussen söka dölja den nöd som råder i landet, och hvad de andra tidningarna ; angår, kan deras stillatigande vara berömvärdt ur patriotisk syopunkt; men jag anser j för min pligt att anföra flere obestridliga, fakta, som skola inprägla sanningen i allal icke-preussiska tyskars bhjertan och sinnen. j Under loppet af förra månaden hafva I1,817, enkor efter soldater i Westfalens landtvärn, ingått till regeringen med anhållan om hjelp, , emedan de äro alldeles utblottade på allt och, utan några medel att försörja sig och barnen. . Antalet af dessa olyekliga enkors barn utgör 22,723. Intl desta ögonblick hafva 14312. eakor som bo i Rhsetopreussen och likaledes sakna allt begärt offentligt understöd. Dessa erkor hafva 29,619 bårn. I provinsen Hannover hafva 9624 enkor med 26,418 barn likaledes bedt om hjelp. Man vet slutligen med visshet, att den rysligaste nöd herrskar i Preussens östra provinser. Dessa siffror! tala i en förfärande grad. Kriget har gjort 35,753 gifta qvinnor till enkor och 78,760 barn till faderlösa, och man måste dock dervid ihågkomma, att detta endast är en liten del af dessa hjertslitande olyckor, emedanl uppgifterna endast röra tre af de preussiska provinserna, Man kan häraf göra sig en förening om hvad den öfriga befolkningen ider. Johann Jacoby har nu, i följd af den starka l. påtryckningen af opinionen i hela Tyskland, blitvit frigifven. På samma gång ha äfven. de politiska fångarna från Nordslesvig, Kry-: ger m. fl. blifvit ställda på fri fot. Det ärl: ej endast den personliga friheten som under denna den militära diktaturens tid fått sitta emellan. Tryckfriheten har äfven haft Damoklessvärdet hängande öfver sitt hufvud. : Så blef nyligen den genommoderata Vossische! Zeitung i Berlin konfiskerad, emedan hon vågat. uttala ett klander öfver den officiösa hetsjagten mot den belgiska pressen och särskilt. mot Independance, Det yttrande, som ådragit henne de maktegandes vrede, återger så må-. lande det preussiska väsendet att vianse ocs böra gifva våra läsare del deraf. Man berättar om en konung, yttrar nämnda tidning, som med käppen inpräglade hos folk, att de skulle älska ödch icke frukta hooom. Ailtför många handlingar af vår regering erinra oss om denna anekdat. Det kan visserligen icke nekas, att den preussiska regimen under grefve Bismarcks ledning förvärfrvat mycken aktning och till och med beundran ute i verlden, isynnerhet hos sådana som icke stå i omedelbar beröring med densamiza. Men några sympatier för Preussen finner man alltför sällan. De äro mestadels endast produkter af logik och historiskt studium samt träffas derföre mera hos de bildade klasserna än hos andra, och gälla mera den nordtyska statens mission och en nationella riktning den, likasom besegrande sig sjelf, synes ha beträdt; ty i sjelfva verket är den preuszgiska politiken ännu idag mera storpreussisk än tysk. Striden mati antipatier i det öfriga Tyskland såväl som i utlandet har i många hänseenden försvårat Preussens stigande och förbittrat dess glädje deröfver, och om man vill söka grunden till dessa antipatier, så ligger den i de junkerligt polismässiga drag, som vanpryda oss och som göra att till och med det goda som måste ske.i staten tyckes göras motvilligt och ogerna, samt återtages ju förr dosto heldre. Midt under krigsbraket omkring honom söker Frankrikes nuvarande undervisningsminister Jules Simon lägga grunden till en bättre sakeroas ordning genom in:örande af en argiftsrri och obligatorisk folkandervisning. Han ämnar för detta ändamål inrätta ett seminariam i Paris för bildande at lärare och lärarinnor. I motiverna till sitt förslag yttrar han bland annat följande tänkvärda ord: Om man frågar, hvarföre vi inrätta denna skala under det enhvar är i ständig ängslan för stridens tillfälligheter och gör sig förebråelser för hvarje ögonblick, som egnas åt andra pligter än försvaret, svara vi: Frågan var mogen för oss alla. Vi hafva studerat henne i åratal. Ingen dag var att förlora. Det gäller sjelfva moralen. Landet är till räkneligt fär det nuvarande kriget, ohurn det företogs mot dess vilja, ty det har sedan aderton år låtit regera och bedraga sig af dem som börjat detsamma. Under dessal aderton år hafva karaktererna försämrats,: intelligensen kommit på afvägar, familjebanden lossats. De oerhörda olyckor, som ut-!! denna glädje — ej mycket värd i sig sjeif — fick hon icke. Ingen hade sett henne på bort; ingen sår henne kamma äter.