Aftonbladet – 28 oktober 1870, sida 2

M— sen att handla efter eget godtfinnande och nennes beslut var snart fattadt. Hon stack handen i fickan, öppnade sin börs, tog fram stt sammanviket papper, lade detta jemte något pengar i postiljonens hand och bad honom lemna svaret hos lady John, Den illa mannen var rik på försäkringar om punktlighet, samversgranahet och orgeptligt fverbringande af svaret. Den rödhåriga ogaren at värdshuset Hötel dAlgeårie öppnade under tiden aldrig sin nun eller rörde sig, men stad med låset i ona handen och pian i den andra, synbarligen atvaktande att Silvia åter skulle gå. Nu var det gjordt och hon kände ingen inger under det hon återvände hem. Hennes stolthet led ännu bittert af den emot.spna förolämpningen. Hvad hade hon gjort, för att blifva så bemött? Mr Lovells beandran, hvilken lady John genast upptäckt, hade yttrat sig på ett så stilla sätt, att Silvia icke ens anat dess tillvaro Det hade j för ett ögonblick fallit henne in, att hon var en farlig person, — att hon skulle kunna störta omsorgsfullt byggde planer och detronisera en skönhet, — att lady John, innan son emottog henne i sitt hus, hade förvissat sig om hennes fplaet och att de behagligheter hon fått af naturen, var ett brott, begånget emot Mylady. George Lovells ord ade upplyst henne om mycket, men i hennes 5gon också förstorat den lidna förolämpningen. Jag har blifvit oförsynt behandiad., tänkie hon, imen så har jag den trösten att mina fiender ändå inte skola triumfera. Vi kunna icke neka till att denna öfver.ygelse skänkte Silvia Nardi, som var långt från folikomiig, en stor tilifredostöllolee, Hon riktigt längtade efter att möta lady John vid sin återkomst, för att mystifiora henne litet, örande promenaden till Saint Remy, men