Aftonbladet – 26 oktober 1870, sida 3

ärvt UTVURULTGUER på CAPUBILIUUCH UL alAICAQHUC ) II skänktes till Napoleon III, ha blifvit sålda fö d 400 francs stycket; hvart och ett af dessa vackr kreatur var före belägringen värdt 23.000 franca Förslaget om en amazonlegion har blifvit e . bandgriplig verklighet. De stackars qvinnorni unna ej inse, hvarföre icke de skulte kunna bju .Ida på lika goda fäderneslandsförsvarare som di ännu ej fullfjädrade mobilgardisterna och de kälk borgerliga nationalgardisterna, samt lika väl son medellöse män kunba skrapa åt sig sina 1!, franc om dagen. Icke en gång regeringen har kunna i göra sig döf för dessa anspråk; hon har bevilja Jen deputation af medborgarinnor från 10:e arron I dissementet, understödd af medborgarinnorna -landra arrondissementer, rättighet att för nåmnde sold besörja den lätta tjenstgöringen vid de pari I I siska ambulanserna. Till följd bäraf har man på stora gröna plakater på husknutarne läst ett till kännagifvande om det föreslagna uppsättandet a 110 qvinnobataljoner, som skulle bära titeln Seinens amazoner, och väl också sysselsätta sig mec de sårades första skötsel, men dessutom jemte männen strida på vallarne och bakom barrikaler Ina; De ämna beväpna sig med lätta gevär med en skottvidd af 60 fot och ikläda sig följande kostym: svarta byxor med orärgefärgade ränder. Tyllebluser, svart kepi med orangeband, patronkök med axelgehäng. Värfniogsbyrån ligger vid Tur bido-gatan; hvarje bataljon skall räkna 8 kompa: nier på 150 qvinnor och genast börja exerceras. Kostnaderna för de fattiga anskaffa naturligtvis de rika damerna; hvad skola de väl också göra med sina armband, halskedjor och öfriga smycken... dessa bli ju i alla fall de preussiska röfrarnes byte. Hvarje stridslysten qvinna måste dessutom presenteras af sin man, far, bror eller en nationalgardist, på det att icke något uselt slödder må komma in i amazonlegionen. Till yttersta nödvärn skola de beväpna sig med en kautschuksfiogerborg, som i ett slags gadd innehåller blåsyra och på stället dödar hvarje oartig preussare, men hvilket dock sällan torde bli af nöden; kandidaterna, hvilka Times korrespondent mönstrat, äro handfasta qvinnor, men föröfrigt ingenting mindre än intressanta; de ha äfven hunnit förbi sin första blofnstringsperiod. Tilloppet till byrån är ofantligt. Tillsvidare förestår en f. d. militär affären, längre fram skall en damkomitå taga saken om händer. Maireroa i de särskilda arrondissementerna ha gifvit portvaktarne instruktion att på första vink Jåta alla hyresgäster i de öfre vånivgafnoe flytta ned i de obebodda bottenrummen. Gårdarne i många hus ha blifvit betäckta med sand, på det att de möjligen nedslående bomberna skola göra mindre skada. För eldsvådor finnas stora vattenreservoirer i beredskap. Bibliotekets tak är helt och hållet betäckt med sandsäckar och fönsteröppningarna äfven tilltäppta med sådana; stepläggningen på gårdarne är borttagen, alla bibliotekets skatter ha blifvit flyttade till de nedre hvälfda rummen, der de äro säkra för eld. På samma sätt har man förfarit i Louvren; taflorna, bildstoderna m. ms. äro nedförda till jordvåningen, som skyddas af en 18 tum tjock stenmur. Vinfaten, för hvilka utrymme ej mera finns i källrarne, ba blifvit öfverhöljda med tjocka: lager af jord och sand. Nyligen vederfors Rochefort den äran att få mottaga en deputation af les dames des halles.: men han undstapp den eljest oundgängliga kyssningsscenen. År 1848 räddade sig Lamartine vid ett dylikt tillfälle genom följande fyndiga ord: Mina vänner, det är blott qvinnor man kysser, men I ären män fena er patriotism — och såsom män skall jag bemöta er; vi skola gifva hvarandra ett handslag. Vi ega nu äfven från tysk sida en berättelse om rekognosceringen den 13:de. En korrespondent skrifver nämnde dag från Versailleg till Schlesische Zeitung: Då jag kom till Chatenay var allt i rörelse Hela den baierska kåren var allarmerad. Artilleriet ilade förbi. Infanteriet hade formerat sig och marscherade i dalen vid Sceaux. Fiendtliga granater stodo likasom ett litet moln öfver Sceaux och kreverade der. Fienden hade gjort ett utfall för att bemäktiga sig positionen i Bagneux. Han hade åter efter sin vana från kl. 9 börjat en häftig kanonad. Fästena Vanvres, Montrouge och den nya skansen vid Villejuif kastade sina granater i stor mängd och med stor snabbhet till byn Bagneux, till Bourg la Reine och Sceaux. Samidigt blef äfven skansen på höjden af Moulin la Tour starkt beskjuten och sedan angripen. Sju bataljoner hade gjort ett utfall till Chamont, så utt man kunde tro att anfallet gällde skansen. Men detta var endast en demonstration. ty hufvudanfallet gick mot Bagneux. I början hade man i Anthony, i grefve Bothmers, divisionsgeneralens för 4:de baierska divisionen högqvarter cke hört någonting. På morgonen blåste nemlien en ordentlig orkan, som gjorde att kanonalen icke hördes. Men då nu underrättelse kom, utt fienden gjorde ett utfall och börjat ett storwrtadt beskjutande, begaf sig divisionsgeneralen jelf till stridsplatsen och lät allarmera hela diviionen; detsamma skedde med 3:dje divisionen. kfven den 11:te preussiska divisionen (Breslau) rade trädt i gevär, I början hade två fiendtliga jataljoner hotat köpingen Bourg, så attdetsåg ut som om fransmännen ville angripa denna ort. Men inart visade sig äfven detta vara endast en skennanöver. Framför fästet Montrouge hade flera vataljoner mobilgarde anställt exercisöfningar, utan utt detta väckt någon synnerlig uppmärksamhet 108 de baierska förposterna. Men plötsligen kata de sig på byn Bagneux och öppna anfallet ned en häftig gevärseld, som sekunderas af gravatelden från fästet. Denna starka eld och det amtidiga framträngandet af fransmännen kunde le exponerade förposterna i Antillon och Bag1eux icke motstå. De utrymde dessa platser och lrogo sig tillbaka till Sceaux. Hastigt förskansa ransmännen sig i de nämnda byarne, uppkasta varrikader, framföra till betäckning de stora orangerädkrukorna och öppna en mördande eld mot de uftågande bairarne. Emellertid hade brigadgenealen Moillinger, hvilkens brigad står i Chatillon, 3agneux och Sceaux, skyndat dit för att vidtaga l: jenliga åtgärder för återtagandet af dessa orter. lär utvecklade sig en långvarig och häftig gerärseld, som slutligen öfvergick till ett bajonettifall. På båda sidor kämpadas med stor tapperet och hårdnackenhet, och bairarne lyckades enlast med stor ansträngning och betydliga TREE i ingar återtaga sin gamla position. På aftonen cd. 6 voro fransmännen undanträngda från alla vositionerna. På franska sidan voro 16 bataljoner elden, under det att på baierska sidan endast en rigad och en bataljon af en annan brigad kommo elden. Förlusten på bairarnes sida uppgår tilll: ågot öfver 300 döde, sårade och saknade. Vid ass 20 till 30 man mobilgarde togos till fånga. Antalet döde och sårade på franska sidan kan cke bestämmas, emedan många af dem bortskafades af ambulansen under striden och dessutom n vapenhvila afslöts för att begrafva de döda på l: åda sidorna. Från Metz. Weser-Zeitung meddelar följande, den 18 lennes daterade berättelse från lägret utan: ör Metz om tillståndet i den belägrade staden: Gårdagen och den förflutna natten ha förflutit ugnt, ehuru vi voro beredda på afgörande hänlelser och derför lefde i den mest spända väntan. önligt berättelser från Metz, hvilka väl härflyta rån samma källa som de af mig i går omnämnda, nen dock tydligen riktigt skildra ställningen dervädes, kunna blott några få dagar ännu förflyta öre slutet på det drama, som här spelas. Hunrersnöd och sjukdom, demoralisation och viller-:.