Aftonbladet – 26 oktober 1870, sida 3

leckstecknen ett omslag, och i dag skiner soler klart vid den molnfria horizonten. Två torra da gar äro nog enligt hittills vunnen erfarenhet at åter göra alla vägar och till en del äfven åkrar och ängar möjliga att passera. Det är kanske icke utan sitt intresse, om jag här nämner, att äfven de föregående anfallen från Metz voro beroende af väderleken. Utfallen den 31 Augusti och 1:a Sept. (slaget vid Noisseville) samt den 23 Sept företogos alla tre, sedan på ett flere dagars bhät tigt regnväder en eller två torra dagar följt. Sä kerligen låg ingen slump till grund härför, utan Jen sorgfällig beräkning af förhållandena med marI ken i denna trakt, hvilka vid fuktig väderlek icke tillåta större truppmassor att komma framåt och således icke heller medgifva större strider. Om således den i dag började torra väderleken skulle fortfara, så skulle vi i morgon, senast i öfvermorgon, ha att förvänta det sista utfallsförsöket, ifall verkligen något ytterligare sådant kan komma att företagas. Denna kalla och fuktiga väderlek, hvilken jag för dess menliga inflytande på våra truppör redan flere gånger omnämnt, har således för fienden varit till dubbelt så stor skada. Marskalk Bazaines armå ligger, såsom bekant är, icke i Metz, utan i baracker och täli utanför staden och har icke allenast i lägret haft samma olägenheter som vi, utan äfven blifvit mycket hindrad i sina företag mot oss. På den hos trupperna i och framför Metz rådande nöden ha de hit ankomna öfverlöparne personligen utgjort det bästa beviset. Med stor glupskhet ha de öfverallt, der man träffat på dem, kastat sig öfver våra förposters brödpåsar och länsat dem till sista brödsmulan. För öfrigt har blott ett ringa antal af de i hundratal hit ankomna desertörerne blifvit insläppta, på det man akulle kunna inhemta underrättelser af dem. De fleste ha måst vända om. Då under nuvarande förhållanden hvarje menniskas afgång gör en ätande mindre för besättningen i Metz, så ha på vår sida förnyade befallningar gifvits att icke släppa någon ut. Af det i och framför Metz befintliga fältartilleriet skall hvarje batteri blott ha anspann för två af sina åtta kanoner; de öfriga kunna ej mer transporteras. Chatezuduns eröfring. En officiel preussisk depesch från Versailles af den 19 bekräftar den redan från fransk sida ingångna underrättelsen om Chateauduas intagande den 18:de. Medan general von der Tann efter slaget vid Orleans med den baierska armökåren gick öfver på venstra Loirestranden och framsköt sina förtrupper ända till La-Ferte-S:t-Aubin, skickades samtidigt kolonner uppoch utför Loiredalen som å ena sidan framträngde till Gien och å den andra till Beaugency, der den öfver Loire förande jernvägsbron upprefs. Den 22:dra preussiska divisionen (tillhörande 11:te armökåren), som deltagit i slaget vid Orleans, skickades deremot mot nordvest för att taga Chateaudun, som ligger i ryggen på den vid Orleans stående armen och var besatt af fransmännen. Efter en hårdnackad strid blef staden äfven med storm tagen, Genom denna stads eröfring har preussarne så till vida vunnit en fördel, som den 15:de kårens ryg blifvit betäckt och vägen till Tours öppnad. Chateaudun är för öfrigt hufvudort för spanmwålshandeln i Beauce, och det är att antaga stt stora förråd af Spanmål der voro upplagda. Elberfelder Zeitung meddelar följande ur ett enskildt bref från en tysk soldat, tillhörande det norr om Paris förlagda 2:dra gardesregementet: Sedan någon tid sysselsätta oss mycket de luftballonger, som uppstiga från Paris. Så sågo vien dag fyra höja sig på samma gång, af hvilka en föll ned öfver oss. Den innehöll ingenting annat än litet bröd, afsändt på skämt, för att bevisa oss huru godt de ba om proviant derinne. En annan sköto vi på med det resultat att den äfvenledes nedföll. Denna innehöll en mängd bref, som af osg olärta befordrades vidare. I förra veckan marscherade vårt andra gardesregemente till Chantilly, för att göra ett slut pål friskyttarnes framfart i denna trakt; och härifrån framryckte det vidare öfver Creil och Beauvais.. Under denna marsch var det bardt nära att vårt! första kompani hade gjort en lycklig fångst. En ballong, i hvars gondol flera personer sutto, be-l gynte nedstiga då den befann sig rakt öfver oss, . och komna på ungefär 300 fots afstånd från mar-, ken, kastade lufweglarne, sannolikt i den tron atti. vi voro mobilgardister, ett tåg ned till oss. Ettl; par dussin händer voro genast färdiga att fatta ag i detta och draga af alla krafter. Från enj; höjd af omkring 200 fot måste emellertid luftseg-. arne känt igen oss, ty plötsligt kapade de tåget, och det regnade sand, som kastades ur gondolen, för att göra ballongen lättare och sålunda få densamma att åter stiga. Visserligen gjorde genast halfva kompaniet min af att skjuta ned dessa fåg-l. ar; men Iöjtnanten förbjöd detta, i den tron attt. de nog skulle komma ned af sig sjelfva. Häri misstog han sig; och sedan skickades åtskilligakulor efter dem; men då hade de huvnit för långt : ipp i höjden. Af berättelser, som vi senare med j: stor förargelse läst i franska tidningar, ha vi er-l1 4 farit att en af luftseglarne var sjelfva Gambetta. Vi skulle helt visst ha blifvit dekorerade allesammans, om vi sålunda häde lyckats taga den franske krigsministern tillfånga. En ny ballong, som den 19 dennes afsick från Paris, och hvilken bär namnet La republique universelle, har nedfallit mellan Mezieres och Lockroy på ett bösshålls afstånd från tyskarnes läger. I ballongen beunno sig tvenne personer, Gaston Prunieres ych Dubost, hvilka lyckades undkomma uhanerne, som genast började förfölja dem. Den första ballongen har den 17 dennes sfgått från Tours till Paris. Huruvida den yckats att framkomma till sin destinationsrt vet man icke ännu. Den 18 skulie yterligare en ballong afsändas, och två dagar lerefter ämnade luftseglarne Gaston och Alvert Tissandier återvända till Paris på samma väg de kommit derifrån. Den 12 dennes, dagen efter Orleans inagande, pålade general v. d. Tann staden n kontribution af 1 million francs, som skulle betalas inom 24 timmar; sedermera ick han dock in på att för närvarande nöja ig med 600,000 francs. Erkebiskop Dupanoup skref ett bref till konung Wilhelm, vari han bad om eftergift för de resterande t00,000 francs. Tyskarne fordrade vidare 3500 st. boskapsdjur, 300.000 cigerrer och alla ls västar, som funnos i staden. Soldaterna äro! nqvarterade hos borgrarne, Juvelerarbutierna och alla lyxföremål respekteras strängt. De tyska trupperna äro utmärkt ekiperadel, ch hafva 120 kanoner. Deras hela styrka ) ppgår till 65,000 man. Det påstås, att ge-l1 ( I 1 ( 5 I s f a ÄR weral v. d. Tann dragit till sig alla trupper rån venstra Loirestranden och koncentrerat lem på högra sidan i afsigt att återvända ill Paris. Sedan den 11 Oktober äro nya femfranesstycken i silfver i omlopp, hvilka präglats i Bordeaux; de bära orden Republique Fran-,