Aftonbladet – 22 oktober 1870, sida 3

, kulregnet. Den lifliga genommarscHen af truj per under de sista dagarne — i går och t dag tågade 5, 6 och 11 armekårernas ambt lanser och artilleriparker fram härstädes ; har visserligen till ändamål att bringa mar skap och hästar till! sina kantoneringsorte , hvarigenom naturligtvis cerneringsgördeln sl ter sig allt trängre; men deraf kan ma ingalonda sluta till att en allvarsam aktic närmar sig, ty förberedelserna till ett vinter fälttåg bedrifvas med all makt. Om ma än för ögonblicket icke erfar någon egent lig brist på lifsmedel, kan man dock ick alldeles aflägsna den tanken att vid ihål lande dålig väderlek och derigenom försvå .rade kommunikationer på de sönderkörda vä garne provianterivgen af den stora tyska ar men måste blifva allt svårare. Nu inträff dock redan här, der dock jemförelsevis de största lyx herrskar, enskilda behof, som all icke mera eller åtminstone endast med de största svårighet kunna tillfredsställas. Ma kan t. ex. icke mera få ett enda skålpun socker. Brödet blifver med hvar dag knap pare, ty mjölförrådet minskas med stor ha stighet. Detsamma gäller om hafre, haln och hö, emedan fransmännen antändt öfver. jallt der de icke blifvit öfverraskade af vår: uhlaner. Endast, på en sak har under när. varande krig aldrig varit brist, färskt kött ty likasom i början af detsamma inträffa änns dagligen stora hjordar af letvande kreatu hos de särskilda truppkårerna, endast mec den skilnaden att sedan boskapspestens uppträdande fårkött står på matsedeln. På två mils afstånd från hufvudstaden kan snart icke mera ens den mest öfvade blick upptäcka någonting i provianteringsväg. I dag på. eftermiddagen hade fransmännen utsett det ejserliga slottet i S:t Cloud till skottafla just vid ett tillfälle då general v. Moltke befann sig der för att taga den redan anställda förödelsen i ögonsigte. Af den praktfolla möbleringen i det inre har nästan ingenting undått förstörelsen. Speglarne äro sönderslagna, ljuskronorna krossade. Den anställda skadan kan beräknas till 100,000 thaler, Soissons. Om betydelsen af denna fästnings intagande skrifver Neue Freie Presses militärförfattare följande: Den vigtigaste af de hit iogångna underrättelserna är den om Soissons kapitulation, som egde rum i dag på morgonen. Vi hafva straxt efter fullbordandet af de tyska armåernas strategiska uppmarsch mot Paris fästat uppmärksamheten på nödvändigheten af Soissons eröfriog såsom en för den obehindrade tillförseln af proviant och ammunition ovilkorligt nödvändig jernvägsknut. En synnerlig vigt erhöll denna punkt först genom den omständigheten, att Marnebroarne på jernvägslinien Chalons—Peris voro förstörda och att denna sträcka efter återställandet af dessa broar till följd af sprängandet af en tunnel endast var farbar till Nantenil vid Chateau-Thierry. Genom eröfrandet at Soissons hafva tyskarne nu förvärtfvat en alldeles ny jernvägslinie, som leder från Chalons ifver Rheims och Soissons i ryggen af Maasarmen och som icke allenast han tjena dem ill direkt tillförsel från Tyskland, utan äfven ill iståndsättande af den linie som går öfver Laon, S:t Quentin och Beauvais från det på orovianteringsföremål rika norra Frankrike. Samtidigt med Soissons beskjutande började belägringen af Verdun. Inom få dagar skall ifven denna fästning vara i tyskarnes hänler. Från Verdun leder visserligen endast n jernvägslinie till Rheims. På dess fortättande till Metz arbetades just då kriget itbröt. En stor del af denna linie torde lerför åtminstone till sin underbyggnad vara ärdig, och vi tro icke att vi misstaga oss, m vi antaga, att den tyska jernvägsbyggadshären i hopp om Verduns snara fall satt jenna sträcka i farbart skick och genom en ältbana förenat henne med Pont-å-Mousson. är detta förhållandet, så skall det tyska rmåbefälet efter Verduns nära förestående all hafva till sin disposition två hela jernägslinier, nemligen linien Saarbricken—Reoilly —Pont-å-Mousson—Verdun—Rheims— ;oisson—Paris och Strasbourg—Luneville— lancy— Toul —Chalons— Epernay—Chateau hierry—Paris. Med dessa båda linier och sed banan från norr samt i besittning af )rlans behöfver cerneriogsarmen omkring aris icke frukta brist på proviant.. Paris provlantering. Härom läser man i en korrespondens från aris: Hvad stadens proviantering angår, kan et anses som säkert att för närvarande inom aris murar ännu finnas 19,000 oxar och 44,000 får. Beräknas den dagliga förbrakingen, såsom under belägringens början, till 00 af de förra och 4000 af de senare, så kall köttet ännu räcka omkring 5 veckor. len då det är sannolikt att de dagliga raonerna komma att minskas, kan man räkna ä färskt kött ännu i 7 veckor, således till utet af November, När det icke fiuns flere xar, får och svin, skall ordningen kommal Il de 100,000 hästar (omnibus-, fiacre-, lyxästar och andra) som ännu finnas i Paris. .egeringen har redan genom tidningarna börit göra allmänheten uppmärksam på hästöttets användbarhet. Mjölförråden äro jemrelsevis större, och det kan dock icke vara got tvifrel underkastadt, att Paris kan illa sig åtminstone till årets slut, utan att) risten på föda skall kunna tvinga staden it kapitulera. Allt annat än kött och bröd naturligtvis nu mycket: dyrt. Schweizerst kostar 2 francs, engelsk ost 3 francs skålandet. Ägg kosta 4 sous stycket, kycklinar från 7 till 10 francs stycket, en kanin 6 ancs. Färskt smör kan nästan icke mera :! rhållas. Det kostar 10 francs skålpundet.: riset på trukt har deremot icke stigit, Här