Aftonbladet – 21 oktober 1870, sida 2

Från Florens skrifves, att flera af Italiens statsmän samt hela det liberala partiet skola ogilla prisas Amadeos beslut att mottaga tillbudet af den spanska kronan. De befara nemligen att härigenom en fullkomlig förändring skulle komma att inträda i Italiens ue politik. Får man tro meddelanden från adrid, torde emellertid dessa farhågor vara obehöfliga. Som bekant besiöto cortes förl. vinter att en majoritet af två tredjedelar af cortesledamöternas verkliga antal är nödvändig för att ett konungaval skall vara giltigt, och detta röstantal mena korrespondenter, som säga sig vara väl underrättade, skall prins Amadeo ej kusna erhålla. Thiers, åtföljd af franska utovordentliga sändebudet Senard, blef förl. fredag mottagen af utrikesministern Visconti Vevosta. En telegrafkorrespondent från Florens ger följande resume af hans tal. Han hade, sade han, varit en fiende till den italienska enheten, emedan han ansett henne skadlig för Frankrike och farlig för Europa. Men sedan 1866 bekände han sig till en annan åsigt. Han skildrade Roms ockuperande som en oundviklig följd af den italienska enheten, hvaraf han ej befarar något men för de religiösa intressena. I afseende på Frankrikes nuvarande ställning dolde han ej att han ansåge den mörk, men betonade tillika att Paris eröfring, som han ej ansåg osannolik, skulle ge tyskarne kraft och anledning till oerhörda anspråk som skulle utsätta Europa och särskilt de smärre staterna för omätliga olyckor och faror. Han slöt med en uppmaning att italienska regeringen skulle innan Paris faller med andra makter intervenera till Frankrikes förmån. Visconti Venosta svarade med en hänvisning till den varma tacksamhetskänsla mot Frankrike för visade tjenster som lifvade Italien och dess regering, men iakttog i afseende på interventionsfrågan en reserverad hållning. Han antydde att det för Frankrike varit bättre, om det antagit Biswarcks vilkor och förklarade till sluts att Italien endast kunde handla i öfverensstämmelse med England och Österrike. Härmed slöts konferensen, hvarmed Thiers skall visat sig föga belåten. På eftermiddagen mottogs han af konungen, men samtalet med honom var ej at någon diplomatisk betydelse. Mazzivi, som under de senaste månaderna hållits fången i Gaöta, har nu blifvit satt på fri fot. Samvetsfriheten har blifvit proklamerad i Rom. Ett dekret af den italienska regeringen förklarar nemligen alla dess medborgare utan afseende på religion likstälda i afseende på politiska rättigheter. — Enligt ett telegram från Rom af den 15 skall påfven be