Aftonbladet – 19 oktober 1870, sida 2

STOCKHOLM den 19 Oktober. Å Thiers resa till Petersburg, som af de tyska tidningarne skildras som fullkomligt resoltatlös, synes dock ej varit så helt och hållet atan frukt. Från London berättas nemligen, att från rysk sida ett nytt försök skall blifvit gjordt att få en fredsunderhandling till stånd. Kabinettet i Petersburg skall enligt denna berättelse, ett telegram till Neue Freie Presse af den 13:e, gjort kraftiga föreställningar mot Paris beskjutande, och då konung Wilhelm förklarat sig beredvillig att öppna underhandlingar, är det nu frågan om att gifva en af Paris-regeringens medlemmar fri passage genom de tyska lnierna för att kommunicera med styrelsen i Tours. Samtidigt har genom .den amerikanske generalen Burnside underhandlingarne om ett vapenstillestånd återupptagits. Han har med ömsesidigt samtycke gått af och an mellan!. Paris och Versailles och slutligen varit öfverbringare af bestämda vilkor från tyskal högqvarteret. Hvilka dessa vilkor varit, nämnes ej, men telegrammet, som berättar om Burnsides mission, vill veta att generalen fannit dem synnerligt antagliga. Denna åsigt måste dock ej delats af Jules Favre och hans kolleger i Paris, ty de ha förka-: stat dem. Att de styrande i Frankrike ej heller å sin sida äro overksamma för att åvägabringa en dräglig fred synes deraf, att Laurier, Gambettas närmaste man i inrikesministeriet, afgått i en beskickning till. London. Här skall han säkerligen finna jordmånen bättre förberedd än den var vid Thiers besök. Sedandess har en stor förändring försiggått i engelska folkets tänkesätt, och för att öfvertyga sig derom, beböfver man endast rådfråga Times, denna säkra barometer på opinionens vexlingar. Sedan hon länge förklarat att allt bestämdare uppträdande från engelska regeringens sida vore omöjligt, och att denna regering ej Hade något bättre att göra än att med händerna i: kors åse hura det franska statsskeppet kämpar bland bränningarne och lugnt afvakta det ögonblick då det skall försvinna i djupet, har hon plötsligt kommit under fund med att denna neutrala förbidan ej är en stor nation rätt värdig. Hon tyckes i en hast fått någonting liknande samveteskrapier, och hon uppmanar regeringen att-se. till. om någonting ändå ej skulle kunna göras. Vårt insulära läge, säger hon, gör oss benägna att låta de yttre tilldragelserna obemärkta gå oss förbi utom hafyets stormar och skeppsbrott. De höstvindar, som under de två sista dagarne upprört vår kanal, hafva medfört olyckor; men hvad betyda väl dessa i jemförelse med den förstörelse hvarje dag medför i det välbekanta landet -på andra sidan hafvet? Mot det elände som der hopar gig försvinna olyckorna på våra kuster till ett intet. Vi se tvenne nationer kasta sig i faIran. Den ena har redan stött på grund; den andra styr mot undervattensklippor, hvilka icke äro mindre farliga derföre att man icke ser dem. Det behöfves inga bildliga talesätt, ingen utomordentlig profetisk gåfva för att göra begripliga de faror som hota de båda stridande. Låtom oss betrakta krigets fakta sådana de i denpa stund äro. De tyska armåerna hafva lägrat sig omkring Paris och förIklara sin afsigt vara att intaga staden, Hvad I betyder detta? Det innebär, såsom man i I Versailles och Berlin erkänner, en förlängd belägring. Hufvudstaden kan icke tagas genom en öfverrumpling. Hvyarje försök att genom hunger betvinga den skulle i bästa fall I blott vara att långsamt martera de i staden linneslutna, och det skulle midt i ett på lifsmedel utblottadt land i icke ringa män blottställa de belägrade för samma fara, för hvil(jken de hoppas att de belägrade skola duka under. De tyske befälhatvarne hafva sjelfve erkänt, att om Paris skall tagas måste arbetet börja med intagandet af ett eller två Plaf fästena utanför staden och ett derpå föl.ljande bombardement af densamma, Det tyska j I artilleriet har under hela kriget visat sig så öfverlägset det franska, att det sannolikt äfven framgent skall bibehålla samma fördel; men Paris fästen äro ingen obetydlighet, och svårigheterna att nalkas dem äro väl bekanta. Fästena äro bemannade :med mariusoldater och bestyckade med franska flottans bästa artilleri, och striden om deras besittning skall sannolikt blifva hårdare än alla de strider som hittills egt ram under detta krig. Men när de äro tagna återstå ännu Paris och dess befästningslinie, Innan man kan intränga i Istaden mäste den bombardsrag — sådan är Ide tyske strategernes åsigt, och ehuru erdej är lätt att nedskrifva kan man icke utan en Irysning tänka sig dess fulla betydelse, Paris innesluter mer än en million — enligt andra uppgifter en och en half million — icke steidbara män, gvinnor och barn. Vi läsa med deltagande episoderna af Strasbourgs belägring. Vi följa de vexlande förboppningarne och farhågorna Kos en medborgare, som gömt sig i källaren uti sitt hus, begrafvits under dess ruiner och lyckas bryta sij väg till dagsljuset och lifvet. Vi tänka p dessa andra, som delat hans lidanden utan att dela hans-slutliga lycka. . Men hvad är Strasbourg i jemförelse med Paris? Då vi för oss åskådliggjort fasorna af Strasbourgs belägring, måste vi taga dem öngfaldigr för att kunna göra oss en föreställning om de ,I fasor en belägring af Paris måste madföra, Allt detta fordrar veckor, ja månader, och emellertid måste de belägrande hålla — vi citera vår korrespondents ord — ett ofantligt antal män i öppna löpgrafvar, i batterier och i skyttegropar, utsatte för köld, regn, snö och smuts. Att belägringens mödor slutligen skulle jkrönas med seger, kan knappast betviflas; TE KH LIA An ER LE NN ch fn fr