gen vid Meudon, Clamart, Fontenåy och bourges. På deras område ligga skansarne id Menudon och Clamart (Monlain de la our). j Dernäst kommer den 6:te preussiska kåren LH.y, Chevilly och Tolais. Här är det nda stället, der fransmännen stå utanför nien åf gin förter; i.det dö befästat Vitry ch Villejaif (med fortlöpsnde Formmiäni ör ioner) och tillvägabragt förbindelse mila lem och den vid sistovämnda stad liggande kansen. Eu mängd smådrabboingar hatva gt rum om besittningen af nämnda punkter, wilka med stor tapperhet blifvit försvarade ff fransmännen. Dernäst kommer den 11:e preussiska kåren enligt några berättelser skall derna kår hafva oytt plats Ean Fairarne), hvilken står mellan Seine och Marne ock till Krilken, den Wär.embergska divisionen ansluter sig. If6 bilde undan mellan 3:e och 4:e armån på östra sidan. . At den 4:2 armåa står den 12 (sachsiska) kåren från Villemomble till Le Bourget. Den har säkerligen också besatt den mycket höga kullen Avron, ehuru vi ännu ingenstädes sett detta ömnämndt: Närmast dertill stöter dei åie ;preusdid ä kåren, som nemligen besatt höjderna vi Stains och sträcker sig till Seinefloden, öfver hvilken den med tillhjelp af en pontonbro står i förbindelse med 3:e armen, Högst rsärkvärdig är den tystnad som råder angående 4:e armåns företag, under det underrättelser ständigt ingå om skansbyggnader, batterlanläggningar, drabbningar. o. 8. v. vid de vester och söder om Paris stående trupperna. Att den 4:e armön skille vars overksam, kan knappast antagas, och man blifver derföre snarare benägen att tro, att det kanske förestår någonting alldeles oväntadt från denna sida. Reserven till denna armå bildas för öfrigt af gardeskåren, som står vid Garges, Bonnenil, Arnonville och Gonnesse. Samtliga de tyska trupperna hafva befästat sina ställnivgår efter en storartad måttstock. Alla de vägar som leda till Paris äro . spärrade med förkoggningar. Alla trädgårdsmurar och byggnader äro försödda med skott . 2luggar, och skyttgropar äro anlagda två ell t:e bakom bvarandra, så att ett anfall på dessa ställningar skulle vara förenadt med särdeles stora uppoffriogar. De mellanrum, der kårerna icke omedelbart stöta på hvarandra, genomströfvas ständigt af patrulier, isynnesliet af rytteri . Omkretsen ar den terräng söm såltinda tipps tages af de tyska trupperna utgör minst 13 mil. Då mad kan anslå antalet af dessa trupper till omkring 240,000 man, komma således inemot 20,000 man på hvar mil. en besätning som måste anses tillräcklig då den på ett par timmar, i bändelse at ett med större trappmassor företaget anfall från fransk sida, kan komma eti lika stör styrka från hvardera sidan till bjelp; och 65.090 man på den starkt befästade och kuperade terfäfi gen måste kunna hålla ståod till och med mot en mycket öfverlägsen makt så länge, till dess ytterligare förstärkningår kunna inträffa. Föröfrigt tro vi icke, att franstHännen skola försöka några utfall med mycket stora truppmassor, ty dertill fordras både öfvade trupper och generaler, men på båda delarne hafva de brist. Paris är sålunda för det mesta hänvisadt till ett passivt försvar. En direkt tndsättning anse vi för en omöjlighet. Deremot synes det oss. icke så osannolikt, att fransmäanen genom ett koncentreradt, plann ässigt användande af de truppmassor, som äro sammandragna eller i begrepp att sammandragas på andra ställen inom landet, isynnerhet i ändamål att afskära de tyska provianteriogslinierna, skola kunna bereda belägtingströpperna atanför Paris stora o!ägenheter och, om Paris kan hålla sig tillräckigt länge; slutligen göra deras ställniog derstädes odräglig.s Den tysta Perlsarstos provantering. En af Neue Freie Presses korrespondenter i det tyska lägret ger i ett bref af den 12 Ozkt. härat en skildring som framställer den tyska armbos läge som temligen kritiskt. Han skrifver: Sedan mer än två veckor sysselsätter och ins tresserar frågan för huru lång tid Paris är prö: vianteradt hela verlden, mest dock naturligtvis de tyska fhärförarne. Man bar förklarligt nog från början tagit denna fråga, såsom en af de mest afgörande och inflytelserika faktorerna, med i betraktande vid en sannolikhetsberäkning öfver Paris motståndsförmåga och uthållighet. Frågan buru de 300,000 man, bvilka, ansträngda genom strapatser och genom den bastiga marschen mot Paris, efter två månaders blodiga strider och svåra försakelser nu börja längta efter hemmst och eti regelbundet lif, skola kunna provianteras utanför Paris — denna fråga framställer sigför I de tyska hårförarne på ett trängande vis och skall I för sin lösning fordra de utomordentligaste åtgärder och de största ansträngningar från tyska hufI vudqvarterets sida. Hittills hafva de längst mot Paris framskjutna tyska trupperna lefvat nästan endast af reqvisitioner. Den flera mil breda landsträcka, hvilken de från Tyskland till Paris genomtågat, likasom Paris I omgifningar till en omkrets af 5 till 6 (tyska) mil läro fullständigt utblottade på lifsmedel: Annu har man en ring omkring Paris af måhända 6 till 8 mil öfrig för reqvisitioner. Sedan äfven denna om lett par veckor blifvit utsugen af reqvisitionskolonner, blifva de. tyska feg hänvisade på den proviant, som kan tillsändas dem från Tyskland, I Som bekant ha trupperna på sin snabba marsch mot Paris icke medtagit någon proviant; icke heljer hafva sedandess några nämnvärda proviant: kolonner följt dem efter. Derföre -måste redan I nu jättestora proviantförsändningar vara på väg och oafbrutet fortgå för att försäkra belägringsarm6erna mot den mest fruktansvärda brist på de nödvändigaste lefnadsmedel, hvilken eljest inom kort tid skulle inträda. Foderbrist och andra om? I ståndigheter ntesluta hvarje tanke på proviantens anskaffande med vanliga fordon Den enda möjligheten att från Tyskand behörigen proviantera de tyska armeerna framför Paris är derföre några direkta dubbelspåriga jernbanor. Jag säger med flit några banor, emedan man lätt kan uträkna att en enda bana, äfven om denvore I dubbelspårig, svårligen skulle kunna befordra försändningen af de ofantliga qvantiteter, som behöf vas. Men nu står icke en enda oäforuier jirnKA RN OO ARE RES TTT Sn